Kraftig förändring för elkonsumenter – första gången sedan 2000

2024 09 02

Elpriserna har pressats ner till nivåer som inte noterats på över 20 år.

I dagsläget upplever stora delar av Sverige det lägsta elpriset sedan år 2000.

Det uppger statsägda Vattenfall på måndagen.

– Redan i augusti slogs rekordåret 2023 på antalet minuspriser i Sverige. Detta i kombination med en solig, blåsig och varm sommar, med en lägre efterfrågan på el, har pressat ner elpriserna till nivåer som liknar de från 2000, framhåller energiföretaget i ett uttalande.

Vattenfall pekar på att spotpriserna på den nordiska elbörsen Nord Pool ligger på samma nivåer som i augusti 2000.

Det genomsnittliga spotpriset är under 9 öre/kWh i nästan hela landet. Södra elområde 4 är ett undantag. Där blev spotpriset för augusti 49,54 öre/kWh.

– Att elområde 4 sticker ut beror bland annat på kopplingen till Europa, som har fortsatt volatila priser som skiljer sig mycket åt från en timme till en annan. Orsaken till volatiliteten på kontinenten beror delvis på mindre vindkraft men även på begränsningen av kärnkraft till Tyskland från Frankrike, uppger Vattenfall. 

Minuspriser

En bidragande orsak till att elpriserna har sjunkit är antalet timmar med minuspriser på el under 2024.

Hittills har elområde SE3 (Södra Mellansverige) noterat 437 timmar med minuspriser. Det är fastslagen ökning jämfört med i fjol. Minuspriserna för hela 2023 blev 429 timmar i SE3.

I norra Sverige (elområde 1) är ökningen mer markant med 417 timmar hittills i år jämfört med i fjol då det var 368 timmar för hela året.

– Antalet minuspriser syns på elfakturan och har pressat ner elpriset betydligt. Minuspriserna uppstår när det är goda produktionsförhållanden och vi har haft mycket sol- och kärnkraft till elsystemet, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning Norden.

Trenden håller i sig

Väderprognoser indikerar att det varma vädret kommer hålla i sig under september.

Det bäddar för ytterligare en månad med låga elpriser. 

– Vädret är definitivt den faktor som påverkar elpriset mest. Vi har gynnsamma förhållanden med mycket sol och vind och under hösten brukar det regna mer vilket är positivt för vattenkraften. Man kan säga att vattenkraften, som går att reglera, har jobbat bra ihop med vinden, säger Jonas Stenbeck.  

Råder osäkerhet

Situationen på elmarknaden kan dock förändras snabbt.

Geopolitiska spänningar runt om i världen skapar osäkerhet, vilket är inräknat i fastpriskontrakten som i dag ligger på en betydligt högre nivå än priserna på spotprismarknaden.

– Det finns mycket oroligheter i omvärlden så man kan se fastpriset som en försäkring. Det är endast tre månader kvar till vintern så om du inte redan har gjort det så är det bra att se över sitt elavtal. Väljer man fastpris så har man en sak mindre att oro sig för. När man står inför valet av elavtal är det lätt att jämföra det rörliga elpriset med ett fast elpris. Prisskillnaderna är idag stora men man får inte glömma bort att det fasta elpriset även inkluderar framtida vintermånader, säger Jonas Stenbeck

Foto: Tomas Ärlemo Svenska kraftnät

Text: Redaktionen


12 januari 2026

Stort regnväder drar in över Sverige

2026 01 12

Snövarningar och minusgrader har präglat den svenska väderkartan under den senaste tiden.

Men nu kommer en vändning i vintervädret.

Imorgon tisdag väntas ett nytt område med nederbörd dra in över södra Sverige.

– Den strängaste kylan ersätts under dagen av mildare luft och snö, säger SMHI:s meteorolog Linus Karlsson, till GP.

Övergår i regn

Temperaturen väntas fortsätta uppåt och nå plusgrader i stora delar av södra Sverige.

Då övergår nederbörden i regn som kan frysa till is på kalla vägar.

Under onsdagen kommer regnet tillta när lågtrycket drar in västerifrån och sprider sig över södra Sverige.

– På onsdag tar sig ett lågtryck med nederbörd in över södra Sverige och högtrycket pressas in över västra Ryssland, säger Viktor Bergman på SMHI, i ett uttalande.

– Samtidigt förs mildare luft in och i Götaland ser det ut att falla mest regn. Från någonstans över sydligaste Svealand och norrut väntas snöfall, men exakt var gränsen mellan regn och snö kommer att gå är fortfarande lite osäkert.

Det kan komma uppemot 15 millimeter regn lokalt.

Vid kusten kan det bli hårda vindbyar, enligt prognosen från SMHI.

LÄS MER: ”Detta saknar motstycke” – slår tillbaka mot Trump

Vädret mot helgen

Det fortsatta vädret under veckan är ännu oklart, men enligt prognosen ser inte kylan i södra Sverige ut att återvända i närtid.

– På torsdag ligger resterna av onsdagens snöväder kvar över norra halvan av landet. I övriga delar av landet mest mulet och i huvudsak uppehållsväder, säger Viktor Bergman.

– Även under helgen blir det liknande temperaturer, men ännu något mildare luft kan ta sig in. Nederbörd i form av både snö och regn kan förekomma, särskilt över västra Götaland och västra Svealand.

Nästa vecka

Över helgen och under början av nästa vecka ser väderinstitutet två olika scenarion framför sig.

– Antingen fortsätter det lite som tidigare med högtryck i öster och lågtryck i väster med ganska milt och blött väder. Alternativt så växer högtrycket tillbaka in över landet och då efterhand kallare igen med minusgrader även i söder, säger Viktor Bergman.

LÄS MER: Oväntad faktura skickas ut via sms – betala inte

Foto: Joey Huang

Text: Redaktionen


12 januari 2026

Historiskt nederlag för Putin – värre än andra världskriget

2026 01 12

Den 22 juni 1941 blev Sovjetunionen indragna i kriget mot Adolf Hitlers Tyskland under andra världskriget.

Naziregimen i Tyskland invaderade och inledde det som i Ryssland kallas för ”Stora fosterländska kriget”.

I maj 1945 lades vapnen ner i Europa, vilket innebar att Sovjetunionen lämnade 1 418 dagar av krig bakom sig.

Nu befinner sig den ryska nationen i ett nytt krig som nu går in i ett historiskt skede.

1 419 dagar

Den 24 februari 2022 invaderade Ryssland, med full kraft, Ukraina.

Efter snart fyra år av krig passeras nu ett historiskt skede i kriget.

– Den "särskilda militära operationen" mot Ukraina, som Vladimir Putin inledde den 24 februari 2022, överskrider nu varaktigheten av Stora fosterländska kriget. Den 12 januari 2025 är den 1 419:e dagen av kriget, rapporterar The Moscow Times.

Var tänkt som ett blixtkrig

Att Ryssland fortfarande, efter nästan fyra år, skulle befinna sig i krig med Ukraina var det troligtvis inte många som trodde i början av invasionen.

Allra minst ryssarna i Kreml.

– Kriget, som var tänkt som ett segerrikt blixtkrig där Kiev skulle falla på tre dagar, har förvandlats till en blodig uppgörelse som gjort Ryssland till världsrekordhållare i antal sanktioner och som har inneburit förluster många gånger högre än krigen i Afghanistan och Tjetjenien tillsammans, uppger tidningen.

LÄS MER: ”Detta saknar motstycke” – slår tillbaka mot Trump

Ryska armén lider stora förluster

Under det långa kriget har den ryska armén lidit stora förluster på slagfältet.

– Enligt Natos uppskattningar har den ryska armén i december 2025 förlorat över 1 miljon soldater som dödats eller sårats, uppger tidningen.

– Bland de skadade är omkring 400 000 personer nu funktionshindrade.

Stora ekonomisk smäll

Utöver de stora mänskliga förlusterna har kriget också inneburit stora ekonomiska bakslag.

– Kriget suger ut ekonomiska, materiella och mänskliga resurser, säger den ryska ekonomen Sergej Aleksasjenko, rapporterar The Moscow Times.

– Trycket från västerländska sanktioner som begränsar tillgången till modern teknik och utrustning gör produktionen omodern och ineffektiv.

LÄS MER: Total “blackout“ efter attack – hundratusentals ryssar strandsatta

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen