Kraftig förändring för elkonsumenter – första gången sedan 2000

2024 09 02

Elpriserna har pressats ner till nivåer som inte noterats på över 20 år.

I dagsläget upplever stora delar av Sverige det lägsta elpriset sedan år 2000.

Det uppger statsägda Vattenfall på måndagen.

– Redan i augusti slogs rekordåret 2023 på antalet minuspriser i Sverige. Detta i kombination med en solig, blåsig och varm sommar, med en lägre efterfrågan på el, har pressat ner elpriserna till nivåer som liknar de från 2000, framhåller energiföretaget i ett uttalande.

Vattenfall pekar på att spotpriserna på den nordiska elbörsen Nord Pool ligger på samma nivåer som i augusti 2000.

Det genomsnittliga spotpriset är under 9 öre/kWh i nästan hela landet. Södra elområde 4 är ett undantag. Där blev spotpriset för augusti 49,54 öre/kWh.

– Att elområde 4 sticker ut beror bland annat på kopplingen till Europa, som har fortsatt volatila priser som skiljer sig mycket åt från en timme till en annan. Orsaken till volatiliteten på kontinenten beror delvis på mindre vindkraft men även på begränsningen av kärnkraft till Tyskland från Frankrike, uppger Vattenfall.

Minuspriser

En bidragande orsak till att elpriserna har sjunkit är antalet timmar med minuspriser på el under 2024.

Hittills har elområde SE3 (Södra Mellansverige) noterat 437 timmar med minuspriser. Det är fastslagen ökning jämfört med i fjol. Minuspriserna för hela 2023 blev 429 timmar i SE3.

I norra Sverige (elområde 1) är ökningen mer markant med 417 timmar hittills i år jämfört med i fjol då det var 368 timmar för hela året.

– Antalet minuspriser syns på elfakturan och har pressat ner elpriset betydligt. Minuspriserna uppstår när det är goda produktionsförhållanden och vi har haft mycket sol- och kärnkraft till elsystemet, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning Norden.

Trenden håller i sig

Väderprognoser indikerar att det varma vädret kommer hålla i sig under september.

Det bäddar för ytterligare en månad med låga elpriser.

– Vädret är definitivt den faktor som påverkar elpriset mest. Vi har gynnsamma förhållanden med mycket sol och vind och under hösten brukar det regna mer vilket är positivt för vattenkraften. Man kan säga att vattenkraften, som går att reglera, har jobbat bra ihop med vinden, säger Jonas Stenbeck.

Råder osäkerhet

Situationen på elmarknaden kan dock förändras snabbt.

Geopolitiska spänningar runt om i världen skapar osäkerhet, vilket är inräknat i fastpriskontrakten som i dag ligger på en betydligt högre nivå än priserna på spotprismarknaden.

– Det finns mycket oroligheter i omvärlden så man kan se fastpriset som en försäkring. Det är endast tre månader kvar till vintern så om du inte redan har gjort det så är det bra att se över sitt elavtal. Väljer man fastpris så har man en sak mindre att oro sig för. När man står inför valet av elavtal är det lätt att jämföra det rörliga elpriset med ett fast elpris. Prisskillnaderna är idag stora men man får inte glömma bort att det fasta elpriset även inkluderar framtida vintermånader, säger Jonas Stenbeck

Foto: Tomas Ärlemo Svenska kraftnät

Text: Redaktionen

“Chockvåg” i Ryssland – “Ingen har pengarna som krävs”

2026 08 09

Ukrainas attacker mot Wildberries-lager sätter spår.

Ukraina har genomfört en rad attacker mot lager tillhörande den ryska e-handelsjätten Wildberries.

I bland annat St. Petersburg, Krasnodar, Jekaterinburg och utanför Moskva har “Rysslands Amazon” fått besök av ukrainska drönare.

Över en miljon kvadratmeter av lageryta ska ha förstörts, rapporterar Reuters.

Attackerna skickar chockvågor genom Rysslands detaljhandel och påverkar inte bara franchisetagare utan även tiotusentals småföretag som förlitar sig på Wildberries för att sälja sina produkter online.

“Ingen har pengarna”

Franchisetagare och småföretag förlorar stora pengar på grund av attackerna.

Så här låter det från en källa nära Kreml:

– Det kommer att bli en våg av konkurser. Ingen har så mycket pengar som krävs för att stötta säljarna – det handlar om hundratals miljarder rubel. Det är en allvarlig smäll mot ekonomin, säger källan.

Hög inflation

Den ryska centralbankschefen Elvira Nabiullina fruktar samtidigt att attackerna kan få fart på den redan höga inflationstakten i landet.

Och då kan ekonomin bromsas ytterligare.

Ekonomen Elina Ribakova förklarar.

– Även om den ryska ekonomin sannolikt kommer att visa nolltillväxt i år, och befann sig i en avmattning under det första kvartalet, är inflationen fortfarande hög. Därför skulle varje liten chock kunna tvinga centralbanken att antingen sakta ner sänkningarna avsevärt eller till och med stoppa dem helt.

Läs mer: Trump vänder allierad ryggen

Attackerades igår

Så sent som igår attackerades Wildberries i Jekaterinburg.

En kraftig brand utbröt i ett av kedjans logistikcenter beläget omkring 2 000 kilometer från den ukrainska gränsen, rapporterar Moscow Times.

1,18 miljoner

Satellitbilder visar att minst 1,18 miljoner kvadratmeter av Wildberries lageryta – vilket motsvarar mer än 20 procent av bolagets totala kapacitet – har skadats eller förstörts sedan kampanjen inleddes.

Attacker mot Wildberries har bland annat registrerats i Jekaterinburg, Izhevsk, St. Petersburg, Krasnodar, Ryazan, Penza, Volgograd och utanför Moskva.

Läs mer: Tysklands förbundskansler kan avsättas

Foto: Sociala medier resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Sverige vill ta efter ett norskt system som Norge själva vill lämna.

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen