Kraftig förändring för a-kassan

2025 04 28

Utbetalningarna från a-kassan skjuter i höjden.

Inte sedan Sverige var mitt uppe i coronakrisen har liknande siffror noterats.

Under årets första kvartal har omkring 6,8 miljarder kronor betalats ut från a-kassan, vilket motsvarar en ökning på 50 procent jämfört med motsvarande period 2020.

Då låg utbetalningarna på 4,5 miljarder kronor.

– Att arbetslösheten är hög märks på de rekordstora utbetalningarna från a-kassan. Vi får gå tillbaka till brinnande pandemi för att senast hitta utbetalningar i den här storleken, säger Tomas Eriksson, kanslichef på Sveriges a-kassor, i ett uttalande.

Ökat 85 procent

Förändringen är som störst i Stockholm. Huvudstadsregionen kan notera en ökning på 85 procent i utbetalningarna. Tvåa kommer Uppsala på 68 procent, enligt statistik från Sveriges a-kassor.

Norrbotten och Blekinge är de enda regionerna där en nedgång kan konstateras.

– De höga beloppen blir ett tydligt bevis på att i kärva tider har a-kassan en viktig funktion som både trygghets- och omställningsförsäkring, säger Tomas Eriksson.

Han fortsätter:

– Den spelar en avgörande roll  för att människor ska våga ta steget vidare i karriären eller byta bransch när tiderna förändras.

Rekordmånga medlemmar

Enligt Sveriges a-kassor går det att notera en ökning i år även jämfört med förra årets första kvartal. 

Sett över hela landet har den utbetalade summan ökat med nästan 28 procent i förhållande till hur det såg ut 2024. Ökningen är störst i Västerbotten, 54 procent.

Tidigare i år kunde det även bekräftas att fler än någonsin blir medlem i a-kassorna. I slutet av januari meddelades att nästan fyra miljoner personer har bekräftat medlemskap. 

– En mer otrygg arbetsmarknad och en högre arbetslöshet är sannolikt de viktigaste förklaringarna till att fler vill försäkra sin lön och söker medlemskap i en a-kassa, säger Tomas Eriksson.

Arbetslösheten i Sverige låg under mars månad på 8,5 procent, enligt de senaste siffrorna från Statistiska centralbyrån.

LÄS MER: Jättebrist på personal – i 15 av 21 län

Foto: Tuisku2022

Text: Redaktionen

JUST NU: Larm om ”vansinnigt giftig” manet

2025 07 14

En manet, som egentligen hör hemma i Stilla havet, har upptäckts nära Sverige.

Det handlar om den extremt giftiga klängmaneten som har dykt upp i Öresund.

– Vi fångade den ute i Öresund av en slump. Den verkar ha hakat på en grupp brännmaneter, säger Jens Peder Jeppesen, akvariechef på Öresundsakvariet, till TV2.

"Rör den inte" 

Under sommaren har klängmaneten också upptäckts vid kusten utanför Arendal i södra Norge.

Men än så länge har det inte rapporterats om att maneten befunnit sig i svenskt vatten.

Om den skulle dyka upp är det viktigt att agera varsamt. Klängmanetens nässelceller kan orsaka kraftig smärta, våldsamma muskelkramper, andningsproblem och svullnader.

– Den är liten, mystisk och vansinnigt giftig. Man ska inte röra den, säger Jens Peder Jeppesen till kanalen.

Har observerats i Sverige

Klängmaneter har dock tidigare observerats i Sverige.

Under sommaren 2018 noterades maneten i svenska vatten – bland annat mellan Orust och Tjörn på västkusten. Flera personer fick uppsöka sjukhus efter att ha bränt sig i området där klängmaneterna befann sig.

– Att den kraftigt brännande klängmaneten dök upp var helt oväntat. Men antagligen är det ett exempel på vad vi har att vänta oss genom den pågående klimatförändringen, säger Thomas Dahlgren, forskare vid Göteborgs universitet, i ett uttalande.  

”Kommer dyka upp igen”

Klängmaneter hör ursprungligen hemma i Atlanten och Stilla havet, men kan sprida sig till nordiska vatten via internationell sjöfart eller som en följd av klimatrelaterade förändringar.  

– Om vi får ännu en varm sommar finns det stora möjligheter att giftiga klängmaneter kommer att dyka upp igen och att de sprider sig till andra ställen på västkusten, säger Björn Källström, forskare vid Göteborgs Marinbiologiska Laboratorium (GMBL).

FAKTA: Klängmanet

- Nässelcellerna hos klängmaneten fungerar som motsvarande celler hos brännmaneter – att komma i kontakt med djurets tentakler är mycket smärtsamt och orsakar starka hudirritationer.

- Arten har en manetliknande kropp, en så kallad medusa, och "klänger" sig fast på ålgräs, tång och även på andra djur som musslor och ostron.

- De är genomskinliga, endast två till tre centimeter stora utan tentakler och kan vara svåra att upptäcka. Man kan lätt känna igen den genom ett rött, orange, brunt eller gult kors tvärs över klockan som utgör könsorganen.

- På kanten av medusan sitter upp till 80 giftiga tentakler. Över klockan är arten cirka 20-25 mm i diameter och den kan bli cirka 35 mm hög. Tentaklerna är cirka 10 mm långa och ljusbruna.

Källa: Havs- och vattenmyndigheten

Foto: W. Blur

Text: Redaktionen

Helikoptrar i luften – SMHI utfärdar skarp varning

2025 07 14

Den ihållande högsommarvärmen i norra Sverige leder till ökad risk för skogsbränder.

Under måndagen varnar SMHI för skogsbränder i fyra län:

- Västerbottens län

- Norrbottens län

- Västernorrlands län

- Jämtlands län

”Risken är mycket stor”

Enligt SMHI är risken för bränder i skog och mark ”stor eller mycket stor” i områdena.

Allmänheten uppmanas att tänka på följande, enligt varningen:

- Skogsbrand kan lätt uppstå på grund av till exempel eldning, gnistor från maskiner eller blixtnedslag.

- Brand sprids lätt i skog och mark.

- Brand i ledningsgator kan medföra störningar i el- och telenätet.

- Kontrollera om eldningsförbud råder i ditt område, och var mycket försiktig vid eldning eller arbete med stora maskiner utomhus.

MSB blixtagerar

Nu agerar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

Myndigheten har skickat upp två brandsläckande helikoptrar i luften, rapporterar P4 Västerbotten.

Helikoptrarna är redo att bekämpa potentiella bränder i Västerbotten. 

Sedan tidigare har MSB fyra helikoptrar utplacerade i Västmanlands och Jämtlands län.

Fyra skopande flygplan är också stationerade i Södermanlands län. Planen kan ta upp vatten direkt från sjöar under flygning.

FAKTA: MSB:s bekämpning av skogsbränder

- Under skogsbrandssäsongen ska det finnas tillgång till minst tio släckande helikoptrar utöver den helikopter som vid behov kan användas för koordinering

- Helikopterresurserna kan placeras på olika platser baserat på aktuell brandriskprognos och är normalt självförsörjande med bränsle och andra förnödenheter.

- Styrande för MSB:s beslut om beredskap är en kombination av brandrisken, eventuella hotade värden och behovet av resurser. MSB analyserar brandriskerna flera gånger i veckan under de perioder på året då risken för skogsbränder vanligtvis är hög.

- MSB kan vid behov, vid exempelvis höga brandriskvärden, styra beredskapen genom att justera:

  • Anspänningstiden (tiden från larm till dess att en helikopter senast ska lyfta mot en brand), 180 eller 90 minuter
  • Antalet helikoptrar som ställs i en högre beredskap
  • Positionering i landet av helikoptrar

Källa: MSB

Foto: P. Keno

Text: Redaktionen