Kraftig förändring av priset på flygresor

2024 07 27

Priset för flygbiljetter har förändrats rejält på senare tid.

Längtan efter att resa har ökat avsevärt efter coronapandemin.

Många vill ut och flyga i sommar, och flygtrafiken är nu mellan 10-20 procent högre i stora delar av Europa jämfört med innan pandemin lamslog samhället, rapporterar SvD.

Det finns alltså en stor efterfrågan på flygresor.

Men trots det blir flyget inte dyrare – tvärtom, enligt tidningen.

Kan inte höja priserna

Den stora reslusten till trots befinner sig flygbranschen i kris.

Flygbolagen har haft en svag utveckling på börserna.

Och hur de än försöker lyckas de inte höja priserna på flygbiljetter.

– Prissättningen är svårare än vi räknat med. Därför räknar vi med att flygpriserna det här kvartalet blir betydligt lägre än vad de var under samma tid förra året, säger Ryanairs koncernchef Michael O’Leary, enligt tidningen.

Hård prispress

Utvecklingen hos Ryanair är talande – antalet passagerare har ökat med 10 procent, men priset för flygresor har sjunkit med 15 procent, rapporterar SvD.

Konsumenterna vill helt enkelt inte veta av dyra flygbiljetter. Därför pressas priserna.

– Vi har de senaste veckorna försökt få bort en del av de billigaste flygplansstolarna och få passagerarna att betala mer, men vi möter motstånd, säger Michael O’Leary.

Ett flertal stora flygbolag vittnar om samma utveckling. Folk vill resa men är inte beredda att betala högre priser.

Därför ser det tufft ut för flygbolagen på längre sikt.

Rusning till sista minuten-resor

Detta alltså trots att det har varit en fullkomlig rusning efter resor under sommaren.

Det gäller inte minst bland svenskar. Det ostadiga vädret i sommar har fått många att vilja resa utomlands.

Det vittnar ett flertal stora resesajter om, rapporterar Tidningen Näringslivet.

Bland annat Tui, Ving, Apollo och Ticket har noterat stora försäljningsökningar under sommaren, enligt tidningen.

Det är framför allt sista minuten-resor som lockar svenska semesterfirare i år, enligt resesajterna.

Foto: Fotis Christopoulos

Text: Redaktionen


Biltema inleder bojkott

2024 11 29

I morgon, fredag, är det dags för årets stora köpfest.

Black Friday står för dörren och många butiker väljer att hoppa på reatåget.

Men en stor aktör i Sverige kommer inte att delta.

Giganten Biltema, som har 61 varuhus i Sverige, väljer att bojkotta Black Friday-festen.

– Vi tror inte på att locka kunder med stora rabatter en gång om året, säger Johan Gerdevåg, marknadschef på Biltema.

– Vår strategi är att erbjuda bra priser hela året, så att alla ska kunna köpa det de behöver när de behöver det. Det är viktigt för oss att kunderna kan lita på att vi alltid har låga priser, inte bara på Black Friday.

Avstår ”intensiv priskonkurrens”

Enligt Gerdevåg väljer Biltema att lägga fokus på ”långsiktiga, rättvisa priser”, i stället för att delta i vad han beskriver som en intensiv priskonkurrens på Black Friday.

– Vår målsättning är att alla våra kunder ska kunna ha en rikare fritid med hjälp av våra produkter. Genom att hålla låga priser året runt kan vi göra det möjligt för fler att njuta av sina fritidsintressen, oavsett om det är på vinter, sommar eller någon annan tid på året.

Handeln väntas öka

Årets stora reavecka inleddes i måndag med Black Week och kulminerar under morgondagen då Black Friday går av stapeln.

Försäljningen väntas öka jämfört med föregående år.

Bransch- och arbetsgivarorganisationen Svensk Handel förutspår att försäljningen under Black Week når 9,7 miljarder kronor, vilket är en ökning från fjolårets 8,7 miljarder kronor.

– Efter flera år av lågkonjunktur är det många handelsföretag som fortfarande befinner sig i en pressad situation, säger Maria Mikkonen, chefsekonom på Svensk Handel och fortsätter:

– Givet konsumenternas prismedvetenhet tror vi också att många väntat med att göra inköp, för att kunna köpa produkter till ett rabatterat pris. Det är ytterligare en förklaring till varför vi ser en ökning jämfört med föregående år, och vi gläds åt denna positiva signal. Nu hoppas vi på ett högt tryck i såväl butik som online.

Foto: Biltema (CC)

Text: Redaktionen


Våga säg ”förbjudna ordet” – ÖB uppmanar svenska folket

2024 11 29

Sverige överbefälhavare Michael Claesson anser att allmänheten måste vänja sig vid ett ord som tidigare har väckt upprörda känslor.

Det var under konferensen Folk & försvar i Sälen som Claessons företrädare Micael Bydén fick kritik efter att ha använt ”k-ordet” på scen, det vill säga ordet krig.

– När den svenske överbefälhavaren Micael Bydén på Folk och försvar uppe i ett iskallt Sälen slår fast att svenska folket ”mentalt måste förbereda sig för krig” – då är det nog inte bara jag som hör en hemlig längtan efter att äntligen få pröva de svenska stridskrafterna, skrev bland annat den socialdemokratiska debattören Göran Greider i Dagens Nyheter.

Barn blev rädda

Barnrättsorganisationen Bris riktade också kritik.

– För barn som har lätt att känna oro eller redan är oroliga för att det ska bli krig, blev det svårt när de möttes av inlägg i sociala medier och hörde vuxna på nyheterna prata om krig. Det har varit många år nu med stora händelser som påverkat barns vardag negativt med pandemi, krig i Ukraina, ekonomisk kris, ökat våld i kriminella nätverk och kriget i Gaza, sade Magnus Jägerskog, generalsekreterare på Bris.

– Många barn bär på en grundoro som blev värre av den här nyheten.

Måste våga säga ordet

Sveriges nya ÖB Michael Claesson förstår inte kritiken.

Han anser att det är Försvarsmaktens plikt att informera om risken för krig. Att våga använda och lyssna till ordet ingår i en mental upprustning av allmänheten, menar ÖB.

– Varje gång vi sätter oss på ett flygplan är det en säkerhetsgenomgång där personalen pratar om vad vi ska göra om planet störtar. Ingen blir särskilt upprörd. Jag betraktar inte omvärldsutvecklingen som en tågkrasch i slow motion, men jag gör fel i min befattning om jag inte tänker det värsta, säger han till Di och fortsätter:

– Då menar jag också att kommunicera om det. Inte för att skrämma eller för att vi ska få mer pengar, utan för att vi inte kan bortse från delar av utfallsrummet som faktiskt kan inträffa.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen