Priset på el kommer att stiga kraftigt på onsdagen.

Det handlar om spotpriset på el, alltså det pris som elbolag betalar för el, som i sin tur påverkar kostnader för konsumenter.

Elspotpriserna kommer att skjuta i höjden i hela Sverige på onsdagen, rapporterar DI.

Högre priser

Elspotpriset, som fastställs på elbörsen Nord Pool, kommer på onsdagmorgonen ligga kring 3 kronor per kilowattimme i alla fyra elprisområden, enligt tidningen.

Extra uppseendeväckande är att nordligaste Sverige får det högsta timpriset – 316 öre per kilowattimme – mellan klockan 8-9 på onsdagen.

Om man ser till hela dygnet väntas dock de högsta priserna i södra Sverige.

Men hela landet kommer alltså att drabbas av höga elpriser under onsdagen.

Exempelvis väntas elområde 3, som bland annat omfattar Stockholm och Göteborg, att få ett dygnsmedelpris på 166 öre/kWh, rapporterar tidningen.

Kritiserad modell

Att norra Sverige får det högsta timpriset på morgonen anses anmärkningsvärt.

– Detta hade aldrig inträffat innan Sverige införde den nya modellen för flödesbaserad kapacitetsallokering för en dryg månad sedan, säger Christian Holtz, elanalytiker på Merlin & Metis, till tidningen.

Svenska kraftnäts nya modell för elöverföring har varit starkt omdebatterad på senare tid.

Den nya modellen med flödesbaserad kapacitetsberäkning har fått skarp kritik från bland annat Svenskt Näringsliv, som i oktober krävde att modellen skulle pausas.

Den har införts på bekostnad av svensk konkurrenskraft, menar Svenskt Näringsliv.

Modellen är tänkt att göra EU:s elmarknader mer samspelta, men riskerar att leda till höga svenska elpriser, menar näringslivsorganisationen.

– Vi tycker framför allt att de samhällsekonomiska analyserna är för bristfälliga. Det har inte riktigt kommit fram i debatten vem det här är bra för och varför, eller vad det innebär för svenska hushåll och företag, sade Michelle Tun von Gyllenpalm, energiexpert på Svenskt Näringsliv, i oktober.

Foto: Tomas Ärlemo Svenska kraftnät

Text: Redaktionen

Det rör sig om Cirlce K, OKQ8 och Preem och deras löpande och offentliga publicering av rekommenderade priser på bensin och diesel, som bedöms kunna vara i strid mot konkurrenslagen.

Enligt mönstret går Circle K, som är prisledande, först ut med ändringar i rekommenderade priser och listpriser på morgonen.

Inom en dryg timme följer OKQ8 och Preem efter och publicerar samma pris.

Konkurrensverket har tidigare varnat för att detta kan innebära att en kedja helt och hållet styr drivmedelspriserna i Sverige.

– Det bidrar till en mycket homogen prisbild på drivmedel över hela landet, framhöll myndigheten i oktober och syftade på Circle K.

Lovar att sluta

Efter utredningen väljer nu Cirlce K och de två andra kedjorna att upphöra med tjänsten.

Det sker frivilligt och innebär att företagen inte längre offentligt kommer att publicera rekommenderade priser på vissa drivmedel för privatkunder så som det sker idag.

Beskedet skulle kunna få följden att det blir lägre drivmedelspriser i Sverige.

– Pristransparens kan vara både positivt och negativt för konsumenterna. Beroende på hur en marknad fungerar kan företag riskera att skada konkurrensen om de prissignalerar genom att offentliggöra prishöjningar eller prisstrategier.

– Prissignalering kan under vissa förutsättningar också leda till otillåten prissamordning mellan företag och innebära högre priser för konsumenterna, säger Konkurrensverkets vikarierande generaldirektör Hanna Witt i ett uttalande.

Kan straffas med enormt vite

De tre drivmedelsföretagen åtar sig även att senarelägga publiceringen av listpriser för drivmedel riktade till företagskunder för lätt trafik, även om det fortsatt kan göras med vissa begränsningar.

Konkurrensverket är nöjd med beskedet från mackarna.

Enligt myndigheten avhjälper det konkurrensproblem som preliminärt identifierats under utredningen och godtar därmed bolagens åtaganden.

– Beslutet förenas med viten om 100 miljoner kronor för respektive bolag, som kan dömas ut om de inte efterlever sina respektive åtaganden. Åtagandena gäller i tre år. I beslutet skrivs även drivmedelsbolaget St1, som också varit part i utredningen, av från vidare utredning, framhäver Konkurrensverket.

Foto: Circle K 

Text: Redaktionen

Frågan om kontanternas roll i samhället har debatterats i flera år.

I ett samhälle där digitaliseringens framfart inte tycks ha några bromsar har allt fler butiker valt att inte ta emot kontanter.

Det vill Riksbanken se ändring på - förhoppningsvis inom en snar framtid.

Det rapporterar Sveriges Radio.

Kan vara nära

I fall av krig eller kris finns risken att el och internet inte fungerar som det ska - vilket försvårar digitala betalningar.

Det finns i dagsläget inte något krav på att näringsidkare ska behöva ta emot kontanter.

Regeringen har tillsatt en utredning om kontanter som ska vara färdig till nyår.

Lagändringar om att näringsidkare måste kunna ta emot kontanter kan då bli verklighet.

“Är bråttom”

Anna Breman, förste vice riksbankschef, menar att ett sådant beslut är nödvändigt.

– Vi anser att det är bråttom. Det är viktigt från en beredskapssynvinkel att hushållen kan betala för livsmedel, mediciner och drivmedel, säger hon till SR.

– Vi vill att det ska komma ett lagkrav på plats.

Höll tal

Anna Breman höll på måndagen tal i Visby där hon diskuterade ränteläget.

Då tog hon även upp kontantsituationen.

– Allmänheten behöver kunna lita på att betalningar fungerar, sade hon.

– Osäkerheten i vår omvärld och erfarenheter från det pågående kriget i Ukraina visar på vikten av att vi har ett motståndskraftigt samhälle där viktiga samhällsfunktioner upprätthålls, även under svåra påfrestningar.

Har ett ansvar

Breman underströk även att Riksbanken som myndighet har ett stort ansvar i frågan - och riktade en uppmaning till hushållen.

– Här har Riksbanken ett långtgående ansvar för att betalningar fungerar. Men jag vill även lyfta vikten av en god hemberedskap och hänvisa till den broschyr som MSB skickat till alla hushåll i Sverige, menade Breman.

– Där får du rekommendationer om hur du kan stärka din beredskap genom att ha olika sätt att betala på, som exempelvis kontanter, betalkort från olika kortnätverk och Swish.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen