Kraftig förändring av CSN-räntan

2023 11 29

Förra året höjdes CSN-räntan för första gången på mycket länge. 

Studielåneräntan höjdes från 0,00 till 0,59 procent.

Nu är det dags igen.

Regeringen har beslutat om räntan på studielån för 2024. 

Det blir en kraftig ökning.  

CSN-räntan höjs till 1,23 procent.

Då ökar årsbeloppet

För en genomsnittlig låntagare med en skuld på 166 000 kronor påverkas inte den årliga återbetalningssumman av höjningen.

Däremot blir betalningstiden längre. 

– Skillnaden i räntehöjningen resulterar istället i en förlängd återbetalning.

– Personer med en större studieskuld, över 232 000 kronor, kommer att få ett större årsbelopp att betala tillbaka, skriver CSN.

”Fördelaktiga villkor”

Jan Söderholm, ekonomichef på CSN, understryker att studielånet fortfarande är ett av de mest fördelaktiga lånen i Sverige – trots regeringens höjning.

– Även om det sker en höjning av studielåneräntan så är det få lån du kan ta med en så låg ränta och med så fördelaktiga villkor. Även om höjningen nu procentuellt är stor, så är räntan låg om man tittar i ett längre perspektiv, framhåller ekonomichefen.

Räntehöjningen gäller alla som har studielån som är tagna efter 1988.

Lån som är tagna innan 1989 har ingen ränta utan räknas upp med ett så kallat regleringstal i stället.

Miljontals har tagit lånet

Under 2022 hade 1,7 miljoner personer en studieskuld hos CSN, vilket är det högsta antalet någonsin.

Den totala skulden uppgick till 263 miljarder kronor.

En ökning med 10 miljarder jämfört med 2021.

Samtidigt som den totala skulden ökar så är svenska folkets förmåga att betala av lånet god.

Återbetalningsgraden, som är ett mått på hur stor andel av det årliga beloppet som betalas in, ligger på en mycket hög nivå.

Låntagare i Sverige betalade in 94,4 procent av årsbeloppet under 2022.

Foto: CSN 

Text: Redaktionen


22 oktober 2025

Coop går ut med varning till kunder

2026 02 07

Coop tvingas nu varna kunderna.

Under den senaste tiden har flera myndigheter och företag gått ut med bedrägerivarningar.

Tidigare i veckan varnade exempelvis Biltema för bedrägeriförsök.

Nu är det Coops tur att skicka ut ett sådant meddelande till kunderna med anledning av bluffannonser som dyker upp på sociala medier.

Facebook och instagram

Enligt matjätten dyker bluffannonser upp på bland annat facebook och instagram där det står att användare kan vinna tävlingar.

– Det cirkulerar annonser med tävlingar i sociala medier (Facebook och Instagram), där man påstås kunna vinna bland annat Coop-presentkort, varnar Coop.

“Klicka inte”

Bedragarna i fråga hoppas kunna vagga in de tilltänkta offren i en falsk känsla av trygghet när de ser Coops varumärke.

Men den som klickar på länken ger bedragaren möjlighet att inleda sitt bedrägeri.

– Får du upp en sådan tävlingsannons ska du inte klicka på någon knapp/anmäla dig. Anmäl gärna bedrägeri eller bedrägeriförsök till polisen, fortsätter Coop.

Läs mer: Oväntad upptäckt i solceller – levererats till Sverige

Så blir du svårlurad

Under de senaste åren har bedrägerier i Sverige blivit ett allt större problem.

Brottslingar gör miljardvinster varje år – och det blir allt svårare för många att skydda sig.

Sveriges banker har därför lanserat initiativet “svårlurad” för att hjälpa svenskarna att bli bättre på att se igenom bedragarna.

Främsta tipsen

Här är de främsta tipsen från “svårlurad”.

- Lägg på om samtalet känns konstigt och agera inte på uppmaningar i oväntade sms.

- Använd inte din e-legitimation (exempelvis BankID) eller logga in med din säkerhetsdosa på någon annans uppmaning.

- Klicka inte på länkar i sms och ring inte okända telefonnummer på någon annans uppmaning.

- Banken ringer inte för att be dig logga in eller lämna ut personliga uppgifter.

Läs mer: ”Apokalyps” – hel bransch rasar 20 procent på börsen

Foto: Coop Sverige

Text: Redaktionen


6 februari 2026

Mejerifavorit försvinner från hyllan – säljs på Willys

2026 02 07

En klassisk mejeriprodukt pausas i svenska butiker.

Det beskedet ger Norrmejerier under fredagen.

– Årets tillgång på hjortron räcker inte hela vägen. När hjortronen tar slut pausar Norrmejerier produkten Fjällfil Hjortron tills vidare, uppger mejerijätten.

”Beroende av naturen”

Norrmejeriers Fjällfil säljs i stort sett av alla stora svenska matkedjor.

Men nu tvingas den populära smaken till en paus.  

– Vi är helt beroende av det naturen ger oss. När hjortronen tar slut pausar vi hellre produkten än att kompromissa med smak, aromer eller råvaruinnehåll, säger Anna Norrgård, produktansvarig på Norrmejerier, i ett uttalande.

Försvinner vecka 7

Beskedet är att smaken av hjortron inte längre kommer kunna beställas till matbutikerna från och med nästa vecka.

Eventuellt kan undantag göras för vissa Norrlandskunder fram till vecka 18.

När smaken kan återkomma till svenska butiker är ännu oklart.

– Bristen beror på en kombination av få bärplockare och utmanande väder, uppger Norrmejerier.

– En kall start på sommaren följt av perioder med värme och torka, vilket sammantaget ledde till ett sämre hjortronår än normalt. Än så länge finns ingen prognos för årets hjortronsäsong.

LÄS MER: ”Apokalyps” – hel bransch rasar 20 procent på börsen

Hoppas på comeback

Mejerijätten har dock ambitionen att smaken ska återkomma till butikshyllorna framöver.

– Fjällfil Hjortron är en älskad produkt och vi vet att många kommer att sakna den, säger Anna Norrgård.

– Just därför vill vi vara tydliga med varför den tar paus. Filen tillverkas av riktig mjölk och äkta bär, och vi vill inte ha det på något annat sätt.

Fakta Norrmejerier

- Norrmejerier Ekonomisk Förening är norrlänningarnas mejeri och ägs av 329 lokala bönder varav 259 aktiva mjölkleverantörer i Norrbottens, Västerbottens och delar av Västernorrlands och Jämtlands län.

- Omkring 200 miljoner kilo mjölk förädlas varje år vid mejerier i Umeå och Burträsk till olika mejeriprodukter som mjölk, fil, grädde och ost.

- Norrmejerier sysselsätter cirka 400 årsanställda och omsätter drygt 2 miljarder kronor per år.

Källa: Norrmejerier

LÄS MER: ”Behövs ingen folkomröstning” – vill ha euro nu

Foto: Mårten Ryner Axfood

Text: Redaktionen