Kraftig förändring av CSN-räntan

2023 11 29

Förra året höjdes CSN-räntan för första gången på mycket länge. 

Studielåneräntan höjdes från 0,00 till 0,59 procent.

Nu är det dags igen.

Regeringen har beslutat om räntan på studielån för 2024. 

Det blir en kraftig ökning.  

CSN-räntan höjs till 1,23 procent.

Då ökar årsbeloppet

För en genomsnittlig låntagare med en skuld på 166 000 kronor påverkas inte den årliga återbetalningssumman av höjningen.

Däremot blir betalningstiden längre. 

– Skillnaden i räntehöjningen resulterar istället i en förlängd återbetalning.

– Personer med en större studieskuld, över 232 000 kronor, kommer att få ett större årsbelopp att betala tillbaka, skriver CSN.

”Fördelaktiga villkor”

Jan Söderholm, ekonomichef på CSN, understryker att studielånet fortfarande är ett av de mest fördelaktiga lånen i Sverige – trots regeringens höjning.

– Även om det sker en höjning av studielåneräntan så är det få lån du kan ta med en så låg ränta och med så fördelaktiga villkor. Även om höjningen nu procentuellt är stor, så är räntan låg om man tittar i ett längre perspektiv, framhåller ekonomichefen.

Räntehöjningen gäller alla som har studielån som är tagna efter 1988.

Lån som är tagna innan 1989 har ingen ränta utan räknas upp med ett så kallat regleringstal i stället.

Miljontals har tagit lånet

Under 2022 hade 1,7 miljoner personer en studieskuld hos CSN, vilket är det högsta antalet någonsin.

Den totala skulden uppgick till 263 miljarder kronor.

En ökning med 10 miljarder jämfört med 2021.

Samtidigt som den totala skulden ökar så är svenska folkets förmåga att betala av lånet god.

Återbetalningsgraden, som är ett mått på hur stor andel av det årliga beloppet som betalas in, ligger på en mycket hög nivå.

Låntagare i Sverige betalade in 94,4 procent av årsbeloppet under 2022.

Foto: CSN 

Text: Redaktionen


JUST NU: “Sveriges sämsta bank” pekas ut – har flera miljoner kunder

2025 09 15

Missnöjet med de svenska bankerna ökar.

Det konstaterar undersökningsföretaget Svenskt kvalitetsindex, SKI, i en färsk rapport på måndagen.

Beskedet är en förändring från fjolåret då förtroendet generellt ökade.

– Vi ser tydligt att kundrelationerna satts på prov under året. Passiva råd äventyrar förtroendet. Även i svårbedömda lägen förväntar sig kunderna att banken aktivt visar vägen, säger Johan Parmler, vd för Svenskt kvalitetsindex, i en kommentar.

Oro för börsen

Bakgrunden till de nya siffrorna bedöms ligga i att förra årets positiva signaler bytts ut mot en växande börsoro samtidigt som den svenska ekonomin inte anses ha lyft.

Även det pågående kriget i Ukraina och en allmän handelsosäkerhet spelar roll, menar SKI.

– Förra året såg vi hur sänkt inflation, räntesänkningar och en viss ekonomisk återhämtning bidrog till en ökad optimism bland bankkunderna, säger Johan Parmler.

"Räcker inte"

En annan faktor som fick kundernas förtroende att öka förra året var bankernas digitala lösningar och enkla självservice.

I år har nöjdheten i den kategorin stannat av.

– I verkligheten vi lever i räcker det inte med att erbjuda bra digitala tjänster. Det är aktivitet som räknas, säger Johan Parmler.

LÄS OCKSÅ: Kritiserad skatt sänks – från 25 till 6 procent

Swedbank i botten

Längst ned på förtroendelistan över bankerna i mätningen återfinns Swedbank – bland såväl privatkunder som företagskunder. Storbanken, med över sju miljoner kunder, hamnade sist även förra året. Då var åtminstone siffrorna för kundnöjdheten något högre än i år.

Kundnöjdheten mäts på en skala mellan 0 och 100. Betyg under 60 i kundnöjdhet bedöms generellt som underkänt och tecken på att företaget har svårt att behålla kunder.

Där balanserar Swedbank precis på gränsen.

Betyg över 75 pekar på en stark relation mellan företag och kund. Listan nedan avser nöjdheten bland bankernas privatkunder.

  1. Sparbankerna (74,6)
  2. Länsförsäkringar bank (72,7)
  3. Övriga banker (70,4)
  4. Skandia (70,4)
  5. ICA Banken (69,6)
  6. Danske Bank (68,0)
  7. Handelsbanken (67,8)
  8. Branschen (67,1)
  9. Nordea (66,6)
  10. SEB (65,5)
  11. Swedbank (60,4)

Källa: SKI

LÄS OCKSÅ: 420 000 svenskar riskerar betala mer än de behöver – enkelt att lösa

Foto:

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Trump med “helt omöjligt” krav på Nato

2025 09 15

USA:s president Donald Trump beskrivs ha hittat “Europas akilleshäl”.

Det var i lördags som presidenten meddelade att han är beredd att införa “massiva sanktioner” mot Ryssland.

Ett besked som framstod som ett betydande framsteg för att sätta värdefull press på Ryssland att avsluta kriget i Ukraina.

Men egentligen handlar det om ett taktiskt drag från en pressad Trump att köpa sig mer tid, menar flera experter.

Flera av korrespondenterna hos danska public servicekanalen TV2 drar just den slutsatsen, eftersom Trumps sanktioner villkoras av att Natoländerna slutar köpa rysk olja.

– Allt pekar på att Trumps förslag är en taktisk manöver. Han kan framstå som hård mot Ryssland, men samtidigt ställa villkor som han vet aldrig kommer att uppfyllas, säger Lise Toft Hessellund, EU-korrespondent på TV2, till den egna kanalen.

"Ring Orbán"

Korrespondenten hänvisar till att länder som Ungern och Slovakien inte har någon ambition över huvud taget om att sluta importera rysk olja.

Det vet Trump mycket väl, framhåller Toft Hessellund.

– Det här är några av Trumps bästa vänner i Europa, så han vet mycket väl att det här är Europas akilleshäl. Om han inte ringer Viktor Orbán och säger “nu gör du som jag säger” kommer de här länderna inte att koppla bort sig från rysk energi, säger EU-korrespondenten.

LÄS MER: Trump har bestämt sig: ”massivt” besked om Ryssland

"Är under press"

Experten får medhåll av Lotta Mejlhede, även hon korrespondent på TV2. Enligt Mejlhede handlar det om ett försök från en “pressad Trump att skjuta upp tiden”.

–  Trump är under press, både från sin stab bakom kulisserna och från Natoländerna. Han kan se att Putin inte gör vad han vill. Med det här brevet ger han sig själv lite mer luft genom att avslöja hyckleriet i att folk anser att USA borde göra mer för att stoppa kriget, men att det fortfarande finns länder i Europa som köper rysk olja och gas.

LÄS MER: ”Värsta sedan krigsstarten” – Ryssland pressas rejält

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen