Kraftig förändring av CSN-räntan

2023 11 29

Förra året höjdes CSN-räntan för första gången på mycket länge.

Studielåneräntan höjdes från 0,00 till 0,59 procent.

Nu är det dags igen.

Regeringen har beslutat om räntan på studielån för 2024.

Det blir en kraftig ökning.

CSN-räntan höjs till 1,23 procent.

Då ökar årsbeloppet

För en genomsnittlig låntagare med en skuld på 166 000 kronor påverkas inte den årliga återbetalningssumman av höjningen.

Däremot blir betalningstiden längre.

– Skillnaden i räntehöjningen resulterar istället i en förlängd återbetalning.

– Personer med en större studieskuld, över 232 000 kronor, kommer att få ett större årsbelopp att betala tillbaka, skriver CSN.

”Fördelaktiga villkor”

Jan Söderholm, ekonomichef på CSN, understryker att studielånet fortfarande är ett av de mest fördelaktiga lånen i Sverige – trots regeringens höjning.

– Även om det sker en höjning av studielåneräntan så är det få lån du kan ta med en så låg ränta och med så fördelaktiga villkor. Även om höjningen nu procentuellt är stor, så är räntan låg om man tittar i ett längre perspektiv, framhåller ekonomichefen.

Räntehöjningen gäller alla som har studielån som är tagna efter 1988.

Lån som är tagna innan 1989 har ingen ränta utan räknas upp med ett så kallat regleringstal i stället.

Miljontals har tagit lånet

Under 2022 hade 1,7 miljoner personer en studieskuld hos CSN, vilket är det högsta antalet någonsin.

Den totala skulden uppgick till 263 miljarder kronor.

En ökning med 10 miljarder jämfört med 2021.

Samtidigt som den totala skulden ökar så är svenska folkets förmåga att betala av lånet god.

Återbetalningsgraden, som är ett mått på hur stor andel av det årliga beloppet som betalas in, ligger på en mycket hög nivå.

Låntagare i Sverige betalade in 94,4 procent av årsbeloppet under 2022.

Foto: CSN

Text: Redaktionen

VÄDER: Kallaste sedan 1987

2026 07 21

En svensk stad har uppmätt den kallaste julinatten sedan 1987.

Sommaren har tagit en ovanligt kall vändning i norra Sverige.

Kiruna fick uppleva den kallaste julinatten på nästan 40 år.

Kallaste på decennier

Semesterfirare i norra Sverige fick möta ett ovanligt kyligt juliväder när temperaturerna sjönk under nollstrecket på flera håll.

Kiruna hade under natten en temperatur på endast 0,5 grader.

– Kiruna hade den kallaste julinatten sedan 1987. Det är ett bevis på att det verkligen är kylig luft som kommer ner över landet, säger TV4:s meteorolog Johan Wiksten, till kanalen.

Meteorologen beskriver läget som långt ifrån den sommarvärme många hoppats på och konstaterar att någon större värme inte är i sikte för den närmaste tiden.

I stället väntas fortsatt ostadigt och svalt väder dominera delar av landet.

Även Vilhelmina fick minusgrader

Kylan har inte bara märkts längst upp i norr.

Även i inlandet har nattemperaturerna fallit kraftigt, och i Vilhelmina rapporterades minusgrader under natten, samt nattfrost.

SMHI:s meteorolog Sandra Fyrstedt beskriver det som ovanligt kallt för juli månad.

– Det var ju rejält kallt den gångna natten och Vilhelmina som det varit kallast i länet var nere på minus 0,5 grader. Det sticker verkligen ut för att vara här i juli, säger Sandra Fyrstedt till SR.

Senaste gången det hände Vilhelmina var 2020.

Den kalla luften har framför allt påverkat inlandet där klara nätter gjort att temperaturen kunnat sjunka snabbt.

Under kommande natt ser läget inte lika illa ut.

– Det kommer inte bli lika kallt och det beror på att det är ett väderomslag på gång, säger Sandra.

Ingen sommarvärme i sikte

För den som väntar på högsommarvärme ser prognoserna fortsatt svala ut.

Enligt meteorologerna kan de kommande dagarna fortsätta präglas av kyligare luftmassor, även om temperaturen kan variera mellan olika delar av landet.

De kommande nätterna väntas fortfarande kunna bli kalla lokalt, särskilt där himlen klarnar upp och värmen snabbt strålar ut från marken.

Samtidigt är väderläget osäkert längre fram.

En eventuell värmeuppgång kan komma senare, men enligt prognoserna finns det ännu inga tydliga tecken på en längre period av stabil sommarvärme.

Foto: A Wong

Text: Redaktionen

USA vädjar – ber omvärlden om hjälp

2026 07 20

USA behöver hjälp.

För knappt två veckor sedan framhöll president Donald Trump att vapenvillan mellan USA och Iran var över. Länderna drabbade då samman efter det ramavtal som slöts den 17 juni.

Under natten till måndagen bröt attacker ut för nionde dagen i rad.

Och då kräver Vita huset hjälp med att hantera situationen i Hormuzsundet. Enligt USA:s utrikesminister Marco Rubio används sundet som en hävstång gentemot resten av världen.

– USA gör vad som krävs för att skydda den globala sjöfarten, men andra länder måste träda fram och erbjuda hjälp för att dela denna börda, säger Rubio enligt CNN och fortsätter:

– Oavsett om det gäller utrustning eller ekonomiskt stöd.

Ministern upprörd

Marco Rubio säger i samma veva att USA “alltid är öppet” för en diplomatisk lösning så att attackerna kan upphöra.

– Vi har försökt flera gånger med Iran, och vi kommer att fortsätta försöka. Om den dörren öppnas, ser vi gärna det.

Samtidigt är utrikesministern mycket upprörd över att Iran både attackerar och blockerar fartyg i Hormuzsundet. Det avtal som slöts i juni ämnade att få trafiken att flyta på, understryker Rubio.

– De kan inte ha ett giltigt samförståndsavtal om de bryter mot dess villkor. De fortsätter att skicka signaler om att de vill prata, att de vill förhandla, men deras beteende är vad vi reagerar på, och deras beteende är att de avfyrar missiler och drönare mot fartyg, även i natt.

Trump: ”Behöver ingen hjälp”

USA har även vid tidigare tillfällen begärt hjälp från allierade när det gäller Irankriget. I våras fick Vita huset kalla handen efter att Trump begärt minsvepare och hangarfartyg.

Därefter uppgav Trump att USA inte behöver någon hjälp alls.

– Faktum är, jag talar som USA:s president, det överlägset mäktigaste landet i hela världen, VI BEHÖVER INTE HJÄLP FRÅN NÅGON, underströk presidenten i versaler på Truth Social i mars.

Foto: Official White House Photo by Molly Riley

Text: Redaktionen