Kraftig förändring av CSN-räntan

2023 11 29

Förra året höjdes CSN-räntan för första gången på mycket länge. 

Studielåneräntan höjdes från 0,00 till 0,59 procent.

Nu är det dags igen.

Regeringen har beslutat om räntan på studielån för 2024. 

Det blir en kraftig ökning.  

CSN-räntan höjs till 1,23 procent.

Då ökar årsbeloppet

För en genomsnittlig låntagare med en skuld på 166 000 kronor påverkas inte den årliga återbetalningssumman av höjningen.

Däremot blir betalningstiden längre. 

– Skillnaden i räntehöjningen resulterar istället i en förlängd återbetalning.

– Personer med en större studieskuld, över 232 000 kronor, kommer att få ett större årsbelopp att betala tillbaka, skriver CSN.

”Fördelaktiga villkor”

Jan Söderholm, ekonomichef på CSN, understryker att studielånet fortfarande är ett av de mest fördelaktiga lånen i Sverige – trots regeringens höjning.

– Även om det sker en höjning av studielåneräntan så är det få lån du kan ta med en så låg ränta och med så fördelaktiga villkor. Även om höjningen nu procentuellt är stor, så är räntan låg om man tittar i ett längre perspektiv, framhåller ekonomichefen.

Räntehöjningen gäller alla som har studielån som är tagna efter 1988.

Lån som är tagna innan 1989 har ingen ränta utan räknas upp med ett så kallat regleringstal i stället.

Miljontals har tagit lånet

Under 2022 hade 1,7 miljoner personer en studieskuld hos CSN, vilket är det högsta antalet någonsin.

Den totala skulden uppgick till 263 miljarder kronor.

En ökning med 10 miljarder jämfört med 2021.

Samtidigt som den totala skulden ökar så är svenska folkets förmåga att betala av lånet god.

Återbetalningsgraden, som är ett mått på hur stor andel av det årliga beloppet som betalas in, ligger på en mycket hög nivå.

Låntagare i Sverige betalade in 94,4 procent av årsbeloppet under 2022.

Foto: CSN 

Text: Redaktionen

JUST NU: Larm från Ryssland – totalt kaos i luften

2025 10 05

Det råder totalt kaos i det ryska luftrummet.

Sedan början av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 har landet mötts av sanktioner i mängder från västvärlden.

Det drabbar de allra flesta branscher i landet på ett eller annat sätt.

Också flygbranschen drabbas.

Avskurna från väst

Ryska trafikflygbolag är avskurna från flygkartor och navigationsdatabaser som tillhandahålls av västerländska företag.

Det gör att piloter uppmanas att flyga med papperskartor, uppger finska Iltalehti.

Ryska utvecklare har försökt att skapa alternativ till västerländsk flygprogramvara, men utan framgång.

– I stället använder piloterna digitala sjökort på surfplattor, men datan är i stort sett densamma som i papperssjökort, uppger Iltalehti.

Ryska piloter beskriver situationen som mycket problematisk och farlig.

– Ingen vet vart varje flyg är på väg, säger den ryske piloten Yuri.

Väderinformation saknas

Men det är inte bara navigeringen som inte fungerar som förut.

Väderinformation inför flygningarna hämtas från offentliga källor.

– Flygplan tankas för mycket, eftersom det inte är möjligt att uppskatta förbrukningen mer exakt på grund av bristen på data, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Jätteföretag dumpar alla ryska kunder

Stor risk för kollisioner

Det finns också en utbredd GPS-störning i Ryssland, vilket kan orsaka mycket förvirring.

På grund av störningarna tvingas planen ibland att flyga utan system som ska se till att kollisioner undviks.

– Avsaknaden av system innebär också en risk att den ryska militären inte vet vilka flygplan som är civila ryska flygplan, uppger tidningen.

– I ett land i krig kan detta leda till tragiska konsekvenser.

Tragisk flygplansolycka

Förra året inträffade en flygplansolycka, då en rysk luftvärnsmissil träffade ett flygplan från Azerbajdzjan.

Ombord fanns 67 personer, varav 38 dog.

Den ryske piloten Jurij är inte förvånad över det som hände, med tanke på situationen i det ryska luftrummet.

– Speciellt inte i det här kaoset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Natoland går till hård attack – ”dags för plan B”

Text: Redaktionen

JUST NU: Partiledare har tvingats ta skydd

2025 10 05

En svensk partiledare har tvingats söka skydd.

Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar har tvingats söka skydd i skyddsrum.

Hon befann sig i Lviv i Ukraina som under natten till söndag utsattes för intensiva ryska bombningar.

Även den tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt tvingades söka skydd.

Dadgostar och Sjöstedt i skyddsrum

Jonas Sjöstedt, som var partiledare för Vänsterpartiet 2012-2020 och nu är ledamot av Europaparlamentet, berättar om händelsen på X.

– Vi har just passerar gränsen mellan Ukraina och Polen efter några dagar i Lviv, skriver Sjöstedt.

Han berättar att han och Dadgostar, tillsammans med Europaparlamentarikern Hanna Gedin, befann sig i Lviv när Ryssland attackerade.

– Inatt bombade ryssarna Lviv intensivt, skriver Sjöstedt.

– Vi har suttit i skyddsrum men känt och hört explosioner, tillägger den tidigare V-ledaren, som också delar en bild där han syns tillsammans med Nooshi Dadgostar och Hanna Gedin.

LÄS OCKSÅ: Putins största industri kollapsar - arbetare flyr

Såg röken stiga ur bombade hus

De tre har nu alltså lämnat Ukraina och rest över gränsen till Polen, men kunde under sin utresa se resultaten av de ryska bombningarna.  

– På väg ut ur stan steg röken från flera hus och industrier som ryssarna bombat, berättar Jonas Sjöstedt på X.

Även Nooshi Dadgostar har kommenterat händelsen.

– Det drog igång vid tre-tiden i natt så vi skyndade oss ner till skyddsrummet. Det var... ja, det var ju en slags chock, säger Nooshi Dadgostar till Aftonbladet.

Hon berättar att de var införstådda med att någonting kunde hända.

Trots det var det en omskakande upplevelse.

– Vi var ju ständigt beredda på det men det är plågsamt att se alla som springer ner mot skyddsrummen, säger V-ledaren till tidningen.

Fyra personer uppges ha dött i de ryska attackerna mot Lviv.

Flera regioner i Ukraina drabbades av intensiva attacker under natten, och totalt dödades fem människor och tio skadades, enligt ukrainska uppgifter.

LÄS OCKSÅ: Natoland går till hård attack - "dags för plan B"

Text: Redaktionen