Kraftig branschvarning – 800 000 kan förlora jobbet

2023 12 09

Den kraftiga varningen kommer nu i samband med en omfattande omställning inom industrin.

Om en sådan överhuvudtaget ska vara möjlig krävs inte bara fossilfri och leveranssäker el – det krävs också till konkurrenskraftiga priser.

– Det är en förutsättning för Sveriges roll som ledande industrination och alldeles avgörande för de 800 000 personer som jobbar i industrin, framhåller arbetsgivarorganisationen IKEM, Innovations- och kemiindustrierna i Sverige, i ett pressmeddelande.

Vädjar till statsministern

Varningen kommer efter att Industrirådet, som representerar samtliga parter inom industrin, släppt rapporten “Elektrifiering är nyckeln till framgång”.

I rapporten lyfts det fram förslag på reformer – som ska innebära snabba och kraftiga utbyggnader av elproduktion och elnät i Sverige.

Nu vädjar IKEM till statsministern och regeringen att agera.

– Om staten inte möter behovet så riskerar företagen att tvingas lämna Sverige, säger Malin Johansson, energi- och klimatansvarig i organisationen.

– Det är en stor riskfaktor för de 800 000 personer som jobbar i industrin, och ytterligare 80 000 i underleverantörsledet.

Två alternativ

IKEM understryker att det är helt avgörande för näringslivet att genomgå klimatomställningen.

Men som läget ser ut just nu ser man bara två scenarier utspela sig.

– Antingen tar staten ansvar för svensk elförsörjning genom en kraftig utbyggnad av näten, säger Malin Johansson

– Då kan en konkurrenskraftig och grön industri blomstra. 50 000 nya jobb kommer att skapas och Sverige kan upprätthålla sin roll som ledande industrination, säger Malin Johansson.

"Regeringen ska inte förvänta sig"

Det andra alternativet är betydligt värre, enligt IKEM, och innebär stora konsekvenser.

– Men får företagen inte den fossilfria el som krävs, som kemiindustrin i Västra Götaland, så blir det heller ingen omställning, betonar organisationens klimatansvariga vidare.

– Då ska regeringen inte heller förvänta sig att företagen kommer kunna investera och finnas i Sverige, avslutar Malin Johansson.

Foto: Armin Dröge Regeringskansliet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen