SVERIGE: Kraftig blåst och snöfall

2023 11 25

Ett oväder drar in över Sverige under helgen.

SMHI har utfärdat flera varningar som gäller olika delar av landet.

Det med anledning av de kraftiga snöbyar som nu ser ut att ställa till det under de kommande dagarna.

SMHI har utfärdat snövarningar som gäller Uppsala, Stockholm och Gotland.

Samtidigt har flera varningar utfärdats angående hårda vindar och kuling.

Kan medföra problem

Kraftiga snöbyar är på väg in över Stockholm och Uppsala och väntas medföra problem i trafiken.

Det handlar om snöfall som kan ge så mycket som 15 centimeter snö på sina håll, och värst väntas det bli i norra Uppsala och östra Stockholm.

– Trafiken går långsammare på grund av halka, snömodd, dålig sikt och snörök, meddelar SMHI.

Även på Gotland

Varningen omfattar även Gotland, där kraftiga snöbyar och hårda vindar kommer att dra in under helgen.

Snön kommer att falla som mest på den norra halvan av ön där så mycket som 10 centimeter kan komma.

Samtidigt blir det blåsigt med friska till hårda nordliga eller nordvästliga vindbyar.

Hårda vindar

Gula varningar har även utfärdats gällande kuling på flera håll längs med östkusten.

Bland annat gäller varningarna Bottenviken, Norra Kvarken, Bottenhavet, Ålands hav och Östersjön.

SMHI har även varnat för höga flöden i Gävleborgs län.

Fortsätter på söndagen

I delar av Norrland väntas lätt snöfall under helgen som varvas med molnighet, lokalt kan mer snö falla.

Även på söndagen ser väderproblematiken ut att fortsätta, och det ser ut att bli ordentligt kallt nästa vecka.

– Kalluften kommer ligga kvar över Sverige i början på nästa vecka. Ett omfattande lågtrycksområde närmar sig österifrån, vilket kommer ge tilltagande vindar och snöfall, framhåller SMHI.

– Men det är fortfarande något osäkert vilken bana lågtrycket tar, vilket även påverkar var det kraftigaste snöfallet väntas dra in.

Bilister uppmanas ta det lugnt på vägarna i samband med vädret.

Foto: R. Artov

Text: Redaktionen


JUST NU: Trumpregeringen hyllar Sverige

2025 06 01

Regeringen och Sverigedemokraterna är överens om att spendera hundratals miljarder kronor på nya försvarssatsningar.

Målsättningen är att utgifterna till försvaret ska uppgå till 3,5 procent av BNP år 2030.

Men de militära utgifterna kommer behöver fortsätta att öka.

Det menar försvarsminister Pål Jonson (M). I en intervju med Bloomberg säger han att Sverige kommer öka sina försvarsutgifter till 5 procent av BNP.

Enligt Jonson planerar regeringen att lägga 3,5 procent av BNP på rena militära utgifter och ytterligare 1,5 procent på militärrelaterade försvarsutgifter.

– Så allt som allt, 5 procent, säger Jonson till Bloomberg.

– Jag har aldrig upplevt en sådan brådska som jag ser nu. Vi är redo att ta ansvar, tillägger försvarsministern.

Hyllas av Trumpregeringen

Nu hyllas Sverige av Elbridge A. Colby, som sedan 2025 innehar posten som Under Secretary of Defense for Policy i USA:s försvarsdepartement.

– Sverige visar våra asiatiska allierade vad som kan göras, skriver Colby i ett inlägg på X.

Colby, som är försvarsminister Pete Hegseths främsta rådgivare, delar även flera citat från Pål Jonsons intervju med Bloomberg.

Vill agera hårt mot Kina

Elbridge A. Colby är en ansedd expert på nationell säkerhet och försvarspolitik.

Han är känd för sin hökaktiga syn på Kina. Colby betraktar stormakten som det främsta hotet mot USA:s säkerhet.

Han förespråkar en "strategi för förnekelse" (strategy of denial) för att förhindra att Kina uppnår regional dominans i Asien, särskilt genom att stärka försvaret av Taiwan. Försvarsexperten har också argumenterat för att USA bör minska sitt militära engagemang i Europa och Mellanöstern för att fokusera resurser på Asien.

I fredags gick försvarsminister Hegseth ut med en skarp uppmaning till USA:s allierade i Asien. Hegseth uppmanade allierade i regionen att höja de militära utgifterna till 5 procent av BNP med hänvisning till hotbilden från Kina.

– Hotet som Kina utgör är verkligt och det kan vara överhängande. Vi hoppas inte det, men det kan definitivt vara det, sade försvarsministern på en säkerhetskonferens i Singapore.

Foto: Official White House Photo by Molly Riley

Text: Redaktionen


Ryska krigsfartyg på väg till Natoövning

2025 06 01

Nästa vecka inleder Nato marinövningen Baltops i Östersjön.

Övningen har inte minst uppmärksammats av Ryssland.

Moskva har skickat 20 krigsfartyg till havsområdet. Enligt Kreml deltar fartygen i en rysk marinövning.

Beskedet har ökat spänningarna mellan Nato och Ryssland ytterligare.

Nu varnar ledande säkerhetsexperter för att situationen kan eskalera. 

– Ryssarna är mycket aggressiva. Det som händer i Östersjön riskerar alltid att leda till en allvarligare eskalering, säger säkerhetsexperten Moritz Brake, som är verksam vid universitetet i Bonn, till Bild.

”Kan dundra över fartygen”

Moritz Brake tror inte att Ryssland kommer gå till attack under övningen, men han bedömer att provokationer kan äga rum.  

– Natofartyg skulle kunna hindras från att fortsätta sin rutt, och ryska flygplan skulle kunna dundra över fartygen, säger säkerhetsexperten och tillägger:

– Det handlar om att testa Nato. Hur snabbt kommer försvarsalliansen att reagera?

Marinexperten Johannes Peters vid universitetet i Kiel gör samma bedömning.

– Vi ser att Ryssland utgör ett större hot, särskilt i Östersjön, säger han till Bild.

Moritz Brake framhåller att Tyskland och övriga Natomedlemmar inte får låta sig skrämmas av Rysslands provokationer.

– Ryssland har uppträtt mer och mer aggressivt de senaste åren. Den tyska flottan är extremt vaksam. Vi får inte låta Ryssland skrämma oss.

Sverige agerade under fjolårets övning

Under fjolårets upplaga av Baltops agerade ryska stridsflyg aggressivt mot flera Natofartyg.

Enligt Försvarsmaktens operationschef Carl-Johan Edström gjorde ryska jaktplan flera flygningar över svenska fartyg som deltog i övningen och befann sig på internationellt vatten. 

– Vi har sett att man har flugit över såväl internationella som svenska fartyg, sade försvarschefen till SVT Nyheter.

Carl-Johan Edström beskrev den ryska närvaron som ”högre än väntat” och berättade att försvaret tvingades agera.

– Den här aktiviteten blev lite högre än vi hade förväntat oss, därför valde vi att justera vår beredskap och närvaro.

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen