Det gäller den som ska ta AM-körkort, för att få tillstånd att köra moped.

Kraven blir mer omfattande.

Dessutom kommer övningskörningen i fortsättningen kunna göras med antingen två-, tre-, eller fyrhjuliga mopeder, till skillnad mot tidigare när det alltid var tvåhjuliga.

– Nu går det att få utbildning där det ingår övningskörning med mopedbil, det har det inte gjort tidigare. Övningskörning på ”rätt” fordonstyp ger bättre förutsättningar att träna på det man verkligen behöver, innan man ger sig ut i trafiken på egen hand, säger Susanne Alger, utredare på Transportstyrelsen, i ett uttalande.

Vårdnadshavare väljer

Många som tar AM-körkort är minderåriga.

Då är det vårdnadshavaren som gör valet kring utbildning.

– Det är viktigt att vårdnadshavare nu väljer utbildning efter vilken fordonstyp deras ungdomar ska köra, säger Susanne Alger.

LÄS OCKSÅ: ”Många är inte förberedda” – världsvaluta i fara

Utbildningen utökas

Utöver den nya möjligheten kring övningskörningen utökas reglerna kring utbildningens omfattning.

Utöver de tidigare tolv timmarna läggs nu ytterligare fem till.

Det ska möjliggöra för mer diskussion och reflektion.

Dessutom blir minimitiden för det praktiska momentet trafik sju timmar, med syfte att utbilda säkrare förare.

–  Vi har lagt till ytterligare innehåll, som exempelvis mobiltelefonanvändning, stoppsträcka och konsekvenser av överträdelser. Samhället och trafiken förändras över tid och kraven på säkerhet ökar – det är därför vi justerat förararutbildningen, säger Susanne Alger.

Blir dyrare

AM-utbildningen kommer framöver generellt bli något dyrare, med anledningen av den utökade omfattningen.

De som håller på att ta AM-körkort när de nya reglerna träder i kraft 1 februari påverkas inte om utbildningen inrapporterats före datumet.

– Den som nyligen genomfört en AM-utbildning, men inte klarat provet före 1 februari påverkas inte direkt av de nya reglerna, uppger Transportstyrelsen.

– Om utbildningen inrapporterats före 1 februari har den personen rätt att göra kunskapsprovet i fem år framöver.

LÄS MER: Bakslag för Coop – bland de sämsta i hela Europa

Foto: N Syed

Text: Redaktionen

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen