Koranbrännaren Salwan Momika attackerad

2023 08 21

Händelsen inträffade i Södertälje.

Salwan Momika attackerades av en man med boxningshandskar, rapporterar Aftonbladet.

Mannen, som pratade arabiska, började debattera med den ökände koranbrännaren varpå Momika uppmanade honom att inte närma sig.

Men mannen trotsade uppmaningen och gick till attack.  

– Han slår till upprepade gånger innan Salwan Momika tar upp en skylt för att försvara sig. Då vandrar mannen iväg, rapporterar Aftonbladet.

”Någon form av bråk”

Polisen har inte kommenterat den enskilda händelsen.

Däremot har myndigheten bekräftat att det har skett en misstänkt misshandel i Södertälje under måndagen.

– Det har varit någon form av bråk mellan två personer och det verkar som att en person har fått något form av slag . Vi har varit på plats och inlett en förundersökning gällande misshandel, säger Per Fahlström, presstalesperson på polisen, till Aftonbladet.

Utreds av Migrationsverket

Salwan Momikas skyddsstatus och uppehållstillstånd kan återkallas.

Migrationsverket utreder koranbrännarens rätt att vara i Sverige. Det rapporterade SVT Nyheter i fredags.

Enligt tv-kanalens uppgifter ska Momika ha kallats till ett möte med Migrationsverket i torsdags.

Mötet hölls i polishuset i Stockholm och pågick i flera timmar.

Under mötet ska Salwan Momika ha pressats om ett antal bilder från hans tid i Irak.

– Däribland bilder där han syns med vapen i militära miljöer. Något som, i motsats till vad han själv hävdat, skulle bevisa att han inte bara var politiker utan även varit aktiv i en milisgrupp, uppger SVT.

En annan bild uppges visa att Momika besökte Irak 2022, trots att han påstått att han riskerar att dö om han återvänder till sitt hemland.

 Salwan Momika har dementerat anklagelsen.

– De säger att jag varit där för att de vill ha mig utlämnad, sa han till SVT i fredags.

Uppgifter om milisgrupp

På diverse sociala medie-plattformar har det även cirkulerat uppgifter om att Momika varit en del av en kristen milisgrupp i Irak. 

Milisgruppen kopplas till i en shiamuslimsk paraplyorganisation med nära band till diktaturen Iran.

Text: Redaktionen

JUST NU: Storprotest i Sverige – 165 000 har skrivit under

2025 03 27

Det föreslog regeringens utredare Elisabeth Nilsson i somras.

Regeringens utredare vill att betesrätten ska slopas för kor som hålls i lösdrift, vilket motsvarar åtta av tio kor i Sveriges mjölkfabriker.

– Konkurrenskraften inom mjölkproduktionen är inte tillräckligt bra, sade Elisabeth Nilsson på en pressträff.

Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) har öppnat för att gå vidare med förslaget, med tillägget att svenska bönder ska få ersättning för att ha korna utomhus.

– Då är det jätteviktigt att man får, likt man får i andra länder, betalt för det merarbete man gör på en konkurrensutsatt marknad, att de svenska bönderna som släpper ut sina kor på bete också ska få möjlighet till den ersättningen, har han sagt till SR Ekot.

Starka reaktioner

Regeringens förslag har stött på stort motstånd.

Djurens Rätt och andra organisationer startade snabbt en namninsamling mot förslaget.

I dag, torsdag, lämnas namninsamlingen in till samtliga riksdagspartier. Totalt har 165 076 personer skrivit under uppropet.

− Att ta bort beteskravet skulle få förödande konsekvenser för djuren. Vi ser ett stort stöd från allmänheten att bevara kornas rätt att beta och det är någonting som Sveriges politiker behöver hörsamma, säger Sebastian Wiklund, samhällspolitisk chef hos Djurens Rätt som var på plats vid överlämningen.  

Organisationen menar att ett slopat beteskrav vore ett bakslag för alla de djur som drabbas, men också för miljö, öppna landskap, biologisk mångfald och konsumenters förtroende för svenskt djurskydd. 

– Betesrätten är avgörande för djurens välfärd och vi måste arbeta för att den stärks. Fler, inte färre, djur ska få rätt att komma ut på bete, säger Cissi Krantz, kampanjkoordinator hos Djurens Rätt.

Därför kan beteskravet slopas

Syftet med att slopa betesrätten är att stärka konkurrenskraften hos svenska livsmedelsproducenter.

Att svensk livsmedelsproduktion inte växer i tillräcklig takt och samtidigt möter konkurrens från andra länder är ett stort problem, enligt Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

– Sverige är det enda EU-landet som har en generell beteslagstiftning för alla mjölkkor. Ungefär hälften av de mejeriprodukter vi konsumerar i Sverige är importerade och den negativa trenden fortsätter tyvärr.  För att producera mer mjölk behövs en beteslag som möjliggör expansion och utveckling, framhåller organisationen på sin hemsida.

LRF påpekar dock att en ny beteslag aldrig får ske "på bekostnad av försämrad djurvälfärd".  

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen