Kopplar ihop polismordet med S-MP:s politik

2021 07 07

Sverigedemokraterna går till angrepp mot S-MP-regeringens politik kopplat till mordet på polismannen i Göteborg.

– För drygt ett år sedan dömdes 17-åringen för mordförsök efter att ha knivhuggit en man på spårvagnen med en kökskniv. Nu sitter han anhållen misstänkt för mordet på den 33-årige polismannen, framhåller SD på sina officiella Facebook- och Instagramsidor.

Extrema straffrabatter

Tillsammans med texten har ett inlägg från SD:s rättspolitiska talesperson Adam Marttinen delats med följande text:

– 17-åringen dömdes för mordförsöket till ett års sluten ungdomsvård i början av 2020. Låt det sjunka in. Med facit i hand så tror jag att S/MP-regeringen är rätt så ensamma i vårt land om att försvara extrema straffrabatter för livsfarliga tonåringar, skriver Marttinen i inlägget, som fått tusentals interaktioner.

ANALYS

Brottsligheten och alla dödsskjutningar i Sverige – som ligger sämst till av alla 22 undersökta länder i Europa enligt Brottsförebyggande rådet – är S-MP-regeringens största svaghet inför valet 2022 och det är inget nytt att M-KD-SD-sidan riktar skarp kritik mot S-MP-regeringen i just den frågan.

Att SD kopplar samman dödsskjutningen av polisen i Göteborg med S-MP-regeringens politik understryker ytterligare brottspolitikens fokus i svensk politik idag och lär inte ses med blida ögon från Regeringen Löfven.

Uppskruvad stämning

Det finns alltid en risk med att koppla samman färska tragedier med partipolitiken och SD kan få hård kritik tillbaka från inte minst S-MP-partierna men även andra. Samtidigt lär en högljudd debatt i ämnet även kunna gynna SD som då får fokus på frågan och stämningen är redan så uppskruvad mellan partierna att många väljare redan har vant sig vid tonläget.

34-punktsprogrammet

Frågan om straffrabatt för unga tas upp i regeringens 34-punktsprogram mot gängkriminalitet som justitieminister Morgan Johansson har presenterat och de flesta av punkterna föreslås ha trätt i kraft den 1 januari 2022. Punkt 11 har rubriken "Avskaffa straffreduktionen för unga vuxna vid grov brottslighet” och avser personer som är 18-20 år.

– I dag särbehandlar straffsystemet personer i åldern 18–20 år som begår allvarlig brottslighet. Det kan innebära att personer som är 18 år och som begår allvarliga brott får sina straff nedsatta till hälften. Det är inte rimligt. Vid grova brott måste samhället kunna reagera kraftfullt och en kriminell livsstil avbrytas i tid, säger justitie- och migrationsminister Morgan Johansson.

För vekt anser SD

SD har i flera år kritiserat straffrabatterna och anser även att förslagen i det nya 34-punktsprogrammet är för veka.

S-MP-regeringen – om den nu får förnyat förtroende när regeringskrisen avklarats – kommer att vara under stor press att leverera mer när det gäller kampen mot brottsligheten.

Foto: Partisymbolerna resp. Polisen Huddinge FB

[yop_poll id="313"]

Bidraget sänks “radikalt” – “orimligt att man ska leva på det”

2025 12 13

Tidigare i år infördes nya regler för såväl a-kassan som bidraget aktivitetsstöd.

Sedan den 1 oktober baseras arbetslöshetsförsäkringen på inkomst istället för arbetad tid.

Aktivitetsstödet, som är ett bidrag finansierat av staten, trappas även ned var hundrade dag. En arbetslös kan till slut behöva leva på 8 030 kronor i månaden före skatt om man inte får jobb, rapporterar Aftonbladet. Förändringen beskrivs av tidningen som “radikal".

Både från oppositionen och arbetslösa svenska individer har kritiserat ändringen.

Nu svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) på kritiken.

Han försvarar timingen och menar att Sverige tidigare har haft ett system som “passiviserat” människor.

– Vi har länge haft en situation där människor kunnat leva utan att försörja sig själva och ändå få ganska höga ersättningar – ersättningar som ligger i nivå med lönerna för flera av de lägst avlönade jobben enligt kollektivavtal. Så kan vi inte ha det, säger Johan Britz till Aftonbladet.

"Orimligt"

En uppmärksammad del i frågan har varit äldre personer som står utanför arbetsmarknaden och kan behöva samla på sig nya studieskulder vid 60 års ålder för att utbilda sig till ett nytt yrke.

En rimlig åtgärd, menar Johan Britz.

– Ja, det är orimligt att man ska leva på bidrag till dess att man blir pensionär. Det tycker jag är oacceptabelt.

Antalet inskrivna minskar

Den senaste siffran från Arbetsförmedlingen visade att 356 000 personer var inskrivna som arbetslösa, vilket motsvarar en arbetslöshet på 6,7 procent.

Andelen har minskat i fyra månader i rad. Även antalet varsel har minskat.

– Det är fortfarande en hög nivå av arbetslöshet. Men det är självklart positivt att se att antalet inskrivna minskar och har gjort det under några månader. Färre varsel rimmar med färre nyinskrivna, säger Lars Lindvall, prognoschef på Arbetsförmedlingen, i en kommentar.

LÄS OCKSÅ: Ica-handlare förbannad – ”Förvånad och bestört”

Här är nya reglerna

I korthet innebär de nya reglerna alltså att a-kassan baseras på inkomst istället för hur länge du har arbetat.

För att få ersättning ska du nu ha tjänat minst 120 000 kronor de senaste tolv månaderna, varav minst 11 000 kronor under fyra av de månaderna.

Undantaget är om du har haft en inkomst på minst 11 000 kronor i fyra månader i rad, vilket dock enbart ger ersättning i 66 dagar.

I det gamla systemet skulle du ha jobbat minst sex månader under den senaste tolvmånadersperioden och minst 60 timmar varje månad för att få a-kassa, alternativt 450 timmar under en sammanhängande period på sex månader med minst 45 timmar i varje enskild månad.

Även aktivitetsstöd påverkas

Utöver att a-kassan ska baseras på inkomst ändras även reglerna om ersättning för deltagare i Arbetsförmedlingens program, vilket påverkar aktivitetsstödet.

– Du som deltar i Arbetsförmedlingens program kan efter den 1 oktober få aktivitetsstöd som är baserat på dina tidigare inkomster. Försäkringskassan får uppgifter från a-kassan om din ersättningsgrundande inkomst. Den kan vara högst 34 000 kronor i månaden före skatt, förklarar Försäkringskassan.

LÄS MER: Blankt nej från Sverige – “vi är inte en bankomat”

Foto: Svante Rinalder resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ryssland öppnar eld mot Natolands fartyg

2025 12 12

Ryssland har attackerat fartyg ägda av ett Natoland.

Ryssland har utfört attacker mot två ukrainska hamnar på fredagen.

I samband med det har tre fartyg som tillhör Natolandet Turkiet skadats.

Attacken kom bara timmar efter att Putin träffade Turkiets president Erdogan.

Fartyg attackerade

Vladimir Putin har hotat med att hämnas för Ukrainas drönarattacker mot den ryska skuggflottan.

På fredagen har Ryssland attackerat två ukrainska hamnar, rapporterar Reuters.

Men i attackerna skadades tre fartyg ägda av Natolandet Turkiet. Det handlar om fartyg som bland annat fraktar livsmedel, uppger ukrainska källor.

Bara några timmar tidigare hade Turkiets president Tayyip Erdogan bett Putin om en begränsad vapenvila för att skydda energifaciliteter och just hamnar.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har lagt upp bilder som visar ett brinnande fartyg i hamnen Chrnomorsk i Odesa-regionen.

– Det här visar återigen att ryssarna inte tar möjligheten till diplomati på allvar, säger Volodymyr Zelenskyj, enligt nyhetsbyrån.

LÄS OCKSÅ: Ryskt militärplan utslaget

Bekräftas av ägare

Ägaren till det skeppet, Cenk Shipping, bekräftar att deras fartyg har drabbats av en attack klockan 16, lokal tid.

– I det här skedet finns det inga rapporter om döda eller skadade bland besättningen. Skadan tycks vara begränsad, kommenterar företaget i ett uttalande.

Den ryska attacken mot ukrainska hamnar kommer alltså efter att Ukraina i sin tur genomfört flera attacker, bland annat mot den så kallade ”skuggflottan” och mot fartyg i Kaspiska havet som fraktade militär utrustning.

Zelenskyj bekräftar Erdogans krav

Volodymyr Zelenskyj har också bekräftat att Turkiets president Erdogan vill se ett ”begränsat eldupphör” för att skydda energianläggningar och hamnar, och att han har tagit upp det med Putin.

– President Erdogan nämnde detta för mig. Jag sade till honom att vi skulle stödja det, säger Zelenskyj.

– Såvitt jag förstår sade ryssarna helt enkelt till dem att de inte skulle gå med på någon tillfällig vapenvila om inte ett avtal undertecknas, tillade Ukrainas president, vilket Ekonomibladet har rapporterat.

LÄS OCKSÅ: Erdogans uppmaning till Putin - träffades idag

Text: Redaktionen