Kontroversiellt besked om svenska kor – ”en sorglig dag”

2024 08 29

– Det här är en sorglig dag för svenskt djurskydd.

Det säger djurrättsorganisationen Djurens Rätts riksordförande Camilla Bergvall efter att utredningen ”Stärkt konkurrenskraft för livsmedelsproducenter och ett starkt djurskydd” överlämnats till regeringen.

Utredningen tillsattes av regeringen i början av 2023. Ett av förslagen som utredaren Elisabeth Nilsson har undersökt är att slopa kornas betesrätt – det vill säga att korna enligt lag har rätt att vistas utomhus och beta gräs på sommaren.

Nu står det klart att 80 procent av Sveriges mjölkkor kor kan låsas in på heltid.

Regeringens utredare föreslår att betesrätten slopas för kor som hålls i lösdrift, vilket motsvarar åtta av tio kor i Sveriges mjölkfabriker.

– Konkurrenskraften inom mjölkproduktionen är inte tillräckligt bra, säger Elisabeth Nilsson på en pressträff.

”Borde inte ens diskuteras”

Camilla Bergvall reagerar med bestörtning på beskedet.

– Det här är en sorglig dag för svenskt djurskydd. Sveriges djurskyddslag slår fast att djur har rätt att kunna bete sig naturligt, så betesrätten borde inte ens diskuteras, men jag upphör aldrig att förvånas över vad politiker är beredda att genomföra i konkurrenskraftens namn.

Syftet med att slopa betesrätten är att stärka konkurrenskraften hos svenska livsmedelsproducenter.

Att svensk livsmedelsproduktion inte växer i tillräcklig takt och samtidigt möter konkurrens från andra länder är ett stort problem, enligt Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

– Sverige är det enda EU-landet som har en generell beteslagstiftning för alla mjölkkor. Ungefär hälften av de mejeriprodukter vi konsumerar i Sverige är importerade och den negativa trenden fortsätter tyvärr.  För att producera mer mjölk behövs en beteslag som möjliggör expansion och utveckling, framhåller organisationen på sin hemsida.

LRF påpekar dock att en ny beteslag aldrig får ske "på bekostnad av försämrad djurvälfärd".  

Camilla Bergvall är övertygad om att slopad betesrätt kommer påverka kornas hälsa negativt. 

–  Alla som har sett kor på bete förstår att det är en del av deras naturliga beteende och något som de mår bra av och behöver, oavsett om korna hålls uppbundna eller i lösdrift utanför betessäsongen. Det har också visats i forskning. Djurens Rätt arbetar för att beteskravet ska behållas för alla kor och att även kalvar och tjurar ska omfattas. Beteskravet borde utvecklas, inte avvecklas, och det är tydligt att det finns en stark opinion för det.

80 000 underskrifter

Djurens Rätt och andra organisationer har startat en namninsamling mot förslaget. Den har i dagsläget 80 000 underskrifter. Namninsamlingen ska överlämnas till landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) inom kort. 

– Nu förväntar jag mig att de partier som värnar svenskt djurskydd höjer sina röster ordentligt, och jag hoppas att de regeringspartier som inte varit drivande i att tillsätta den här utredningen vågar dra i bromsen nu, säger Camilla Bergvall. 

Foto: Rose D resp A. Azabache

Text: Redaktionen


MASSIV HACKERATTACK: Svenskar uppmanas byta lösenord

2025 03 26

Flera svenska företag påverkas av ett omfattande cyberangrepp.

Detta efter att mjukvaruföretaget Oracle, som har tusentals kunder, blivit hackat.

Flera svenska sajter är drabbade.

Omkring 160 000 bolag påverkas, rapporterar Aftonbladet.

Det rör sig bland annat om följande aktörer:

- Ica

- Tele2

- Apoteket

- Skatteverket

- ATG

Uppmaning: Byt lösenord

Säkerhetsexperten David Jacoby uppmanar berörda kunder att byta lösenord.

– Det är oklart vilken information som har läckt ut, men är man kund hos någon drabbad bör man byta lösenord. Ett intrång leder alltid till fler intrång, säger han till tidningen.

Fakta Oracle

- Ett av världens största mjukvaruföretag

- Levererar tjänster till miljontals bolag i USA, Europa, Asien och Stillahavsområdet

- 160 000 anställda

- Omsättningen uppgick till 53 miljarder dollar under 2024

Källa: Oracle

Foto: J. Schnobrich

Text: Redaktionen


Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

2025 03 25

Skattebetalarna ska bidra till ny kärnkraft i Sverige.

Det föreslår en statlig utredning som regeringen har tillsatt.

Enligt utredning ska kraftbolag som investerar i ny kärnkraft erbjudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan det innebära en ökad kostnad med 2 160 kronor om året för villaägare. En summa som många inte är beredda att betala. Hela 85 procent av Sveriges villaägare är inte beredda att stå för kostnaden, framhåller Nordic Green Energy med hänvisning till en ny Sifo-undersökning.

Enligt undersökningen kan villaägare i genomsnitt tänka sig att betala upp till 1 134 kronor om året för mer kärnkraft. Alltså betydligt mindre än 2 160 kronor om året.

– Att en så stor majoritet inte är villig att betala vad kärnkraften kostar visar på ett tydligt behov av att se över alternativa lösningar. Vi kan inte låsa oss vid kärnkraft som den enda vägen framåt, särskilt när det är en investering som kommer att belasta svenska hushålls plånböcker under många år framöver, säger Lars Jungerth, affärsområdeschef konsument på Nordic Green Energy.

– För att säkerställa att elen blir både hållbar och prisvärd måste vi parallellt satsa på teknisk utveckling och snabbare utbyggnad av förnybara energikällor, så att vi kan minska vårt fossilberoende.

Ebba Busch: Stora risken är att inte göra något

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har försvarat finansieringsmodellen.

– Den stora risken är att inte göra den här investeringen, har hon sagt i SVT:s Aktuellt.

Här är finansieringsplanen

Regeringens finansieringsplan för ny kärnkraft kan sammanfattas i tre delar:

Statlig lånefinansiering Statliga lån med låg ränta för byggkostnader ställs ut av Riksgäldskontoret för att finansiera investeringar i ny kärnkraft. Staten kommer stå för 75 procent eller 300 miljarder kronor av investeringen. Räntan på de statliga lånen höjs successivt under driftsfasen för att ge incitament att ersätta de statliga lånen med marknadsfinansiering.

Prissäkringsavtal Ett prissäkringsavtal upprättas mellan staten och kärnkraftsproducenten. Kraftbolagen garanteras ett elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. För perioder då marknadspriset på el är lägre än det avtalade lösenpriset uppstår en kostnad för staten, som finansieras med en ny skatt på elkunderna. I de fall marknadspriset är högre än lösenpriset kommer staten att erhålla intäkter från differenskontraktet som kan föras vidare till elkonsumenten.

Risk- och vinstdelning Den tredje komponenten är en risk- och vinstdelningsmekanism som ger projektägaren en lägsta avkastning på sin investering. När reaktorn tas i drift delas projektets vinster i de bästa utfallen med staten och elkonsumenterna.        

LÄS MER HÄR: CHOCKHÖJNING: Bortglömd skatt har ökat med 100 procent | Ekonomibladet

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen