Kontantlarm i Sverige – flera problem

2023 12 02

Hallands länsstyrelse larmar nu om att det blir allt svårare att klara sig med kontanter.

Det råder fortsatt stor debatt i Sverige angående de olika betalningssätten.

Vissa menar att vi borde anpassa samhället mer ut efter digitala betalmetoder, medan andra menar att det är viktigt att värna om kontanternas roll.

Nu slår länsstyrelsen i Halland larm om att det blir allt svårare att överhuvudtaget klara sig med kontanter.

Det rapporterar Sveriges Radio.

Flera problem

Det är i en årlig rapport som länsstyrelsen lyfter fram situationen.

Uttagningsautomater tas bort, eller placeras i gallerior med begränsade öppettider.

Samtidigt lyfter man fram Falkenberg som ett exempel, där ingen bank längre hanterar fysiska pengar.

“Det skapar problem”

I rapporten nämner man att den som inte har tillgång till digitala betaltjänster som Swish och BankID kommer att få det svårt.

– Utvecklingen mot en mer digital betalningsmarknad skapar problem för personer som av olika skäl inte har möjlighet att använda digitala betalningssätt. För att kunna göra en betalning via Swish krävs det tillgång till ett betalkonto och BankID, vilket många inte har idag, framhåller länsstyrelsen Halland.

Vardagen blir svårare

Ingvor Johansson, som leder bevakningen av grundläggande betaltjänster i länet, är orolig.

– Personer som inte har tillgång till dessa tjänster får svårare att hantera sin vardag. Det kan handla om att man får svårt att göra en räkningsbetalning, viktiga inköp, resa kollektivt eller betala för parkering. säger hon.

Även i Sundsvall

Hon fortsätter med att förklara att vissa grupper lätt kan hamna i utanförskap på grund av den rådande situationen.

– De som inte vill eller kan använda digitala betalningar, kanske för att de är rädda och ovana vid tekniken, har dålig uppkoppling eller har olika funktionsnedsättningar som försämrad syn och motorik, menar hon.

– De hamnar i ett utanförskap och förlorar delaktighet i samhället.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


Jättebesked från Lidl – gäller i en månad

2024 03 03

Lidl genomför nu omfattande prissänkningar på Matrikets produkter.

I samband med kostnadskrisen som har varit och den höga inflationen hyllades Lidl då man var tidigt ute med att sänka eller frysa priset på matvaror.

Nu kommer man med ett nytt besked som gynnar kunderna, nämligen att man sänker priserna på 200 varor tillhörande varumärket “Matriket” under hela mars.

Det framhåller Lidl via sociala medier.

“Du läste rätt”

Det rör sig om en omfattande rad prissänkningar som gäller varumärket “Matriket”, vilket är varor från svenska gårdar.

– Det är sant! Du läste rätt, vi gör vår största prissänkning hittills under mars för att ännu fler hushåll ska upptäcka den höga kvaliteten och det breda utbudet av svenska livsmedel, framhåller Lidl via sociala medier.

200 produkter

Livsmedelskedjan framhåller vidare att sänkningarna berör hundratals produkter.

– Vi sänker priset med 20 procent på 200 Matriket-varor under hela mars. Ett år efter lanseringen av vårt varumärke “Matriket” finns det cirka 200 Matriket-produkter i Lidls sortiment, allt från yoghurt och havrekuddar till falukorv och matvete.

Produkter från Sverige

Gemensamt för alla produkter inom varumärket “Matriket” är att de är svenskproducerade.

– Här samlar vi mat från svenska gårdar, producenter och odlare, för en levande landsbygd och goda smaker. Svensk mat är unik och vårt avlånga land med fyra årstider ger förutsättningar för otroliga smakupplevelser, framhåller Lidl angående satsningen.

Ökar igen

Statistiska centralbyrån har meddelat att matpriserna generellt stigit något på sistone, men att det inte rör sig om någon extrem ökning.

– Det följer mönstret från tidigare år. Priserna på kaffe, te och kakao, på oljor och fetter samt på fisk brukar gå upp i januari. Där ingår nämligen många produkter som brukar ingå i olika kampanjer i december, säger Carl Mårtensson, prisstatistiker på SCB.

De genomsnittliga priserna på livsmedel och alkoholfria drycker steg med 0,3 procent i januari jämfört med december.

Foto: Lidl

Text: Redaktionen


Rusning till Sverige – oväntad produkt lockar

2024 03 03

Norrmännens intresse för svenska produkter är fortsatt högt.

Under året har personer från såväl Norge som Danmark och Finland handlat i Sverige mot bakgrund av den svaga kronan.

Bland produkterna som norrmännen är mest intresserade av finns godis, kött och läsk.

Samtidigt tar sig många över gränsen för att handla en något oväntad produkt, nämligen glutenfria varor.

Det rapporterar Sveriges Radio.

Större och billigare

Anledningen till att norrmännen tar sig till Sverige för att handla glutenfritt handlar om att utbudet beskrivs som både större och billigare.

Det säger norska kunder som besöker affärer i värmländska Charlottenberg.

– Det är större utbud här, det bidrar till att det är intressant att komma hit, säger Snezana Bartulovic, som rest över gränsen för att handla glutenfritt, till SR.

Viktig del

Försäljningen av glutenfria produkter är inte lika stor som exempelvis kött, men är ändå en viktig del av utbudet.

Det förklarar Tommy Johansson som är chef för Maximats butik i Charlottenberg nära den västvärmländska gränsen mot Norge.

– Det är viktigt att få hit de här familjerna och kunderna som har glutenintoleranta personer i familjen, säger han.

Åtta miljarder kronor

År 2023 handlade norrmännen för ett sammanlagt värde om 9,3 miljarder kronor varav 85 procent, eller drygt 8 miljarder kronor, hamnade i Sverige.

Den största omsättningen återfanns inom just livsmedel och dryck.

Intresset är även stort för alkohol och tobak samt vissa sällanköpsvaror som exempelvis kläder, apoteksvaror och hygienprodukter.

Det rapporterar Dagligvarunytt.

Charlottenberg tvåa

Ungefär hälften av gränshandelsomsättningen hamnade i Strömstads kommun.

– Det är området runt Strömstad med Nordby och Svinesund som är den solklara ettan som destination för gränshandlande norrmän, säger Guro Henriksen vid den norska statistikmyndigheten SSB.

Därefter återfinns Charlottenberg på en andra plats, med nästan 15 procents omsättningsandel.

Foto: A. Dudar

Text: Redaktionen