Konsumentverket slår larm

2022 10 28

Stora prishöjningar i samhället slår hårt mot personer som lever med små marginaler.

Nu slår Konsumentverket larm.

Enligt myndigheten räcker inte pengarna för de över 160 000 svenskar som lever på existensminimum på grund av skulder, rapporterar SVT Nyheter.

– Nu blir det extra tufft. Man har inte fått några extra tillägg för att det har blivit dyrare i samhället, säger Margareta Lindberg, utredare på Konsumentverket, till tv-kanalen.

Hon förutspår en dyster utveckling.

– Man kan behöva låna pengar från sina anhöriga för att klara sig. Och de pengarna ska ju betalas tillbaka, så det kan leda till en ytterligare skuldspiral, säger Margareta Lindberg till SVT.

Konsumentverket varnar för att nuvarande situation även riskerar att drabba många barn. Nästan vart tolfte barn i Sverige lever med en förälder som har löneutmätning eller skuldsanering.

– Nästan 177 000 barn i Sverige växer upp i familjer där minst en förälder har skulder eller en pågående skuldsanering, uppger Kronofogden.

Fakta existensminimum

Från den 1 juni 2022 är normalbeloppet:

5 158 kronor för en ensamstående vuxen
8 520 kronor för makar eller jämställda
2 756 kronor för barn 0–6 år
3 308 kronor för barn 7–10 år
3 860 kronor för barn 11–14 år
4 411 kronor för barn 15 år eller äldre.
Källa: Kronofogden

En gång per år

Kronofogden bestämmer hur stort normalbeloppen ska vara en gång per år. Det förbestämda beloppet gäller under ett kalenderår.

Normalbeloppet skrivs således inte upp förrän nästa år.

– När vi räknar fram normalbeloppen använder vi oss av konsumentprisindex, som Statistiska centralbyrån (SCB) fastställer på regeringens uppdrag. Konsumentprisindex mäter den generella prisnivån i Sverige. Förutom den årliga ändringen kan vi inte besluta om nya normalbelopp utan ett beslut från riksdagen, skriver myndigheten.

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Alla krigsfartyg lämnar – kaos i ryska flottan

2026 08 24

Rysslands diktator Vladimir Putin har tvingats omdirigera ryska krigsfartyg.

Vid flera tillfällen har Natostyrkor bordat och beslagtagit fartyg som ingår i den så kallade ryska skuggflottan.

Det har fått Putin att agera.

För första gången på över ett decennium har Ryssland tömt Medelhavet på sina krigsfartyg för att istället skicka dem till att bevaka tankfartygen i skuggflottan, uppger The Telegraph.

Inte på hela sommaren har ett ryskt krigsfartyg setts till i regionen.

– Det har inte funnits någonting där sedan juni. Det är första gången på mer än tio år. Det här är ganska betydelsefullt. De är inte en global flotta om de inte är utplacerade över hela världen, säger en Natotjänsteman till den brittiska tidningen.

"Kaos" i flottan

Enligt västerländska tjänstemän råder “kaos” i den ryska överbelastade flottan. Det har tvingat Putin att dra sig tillbaka från regionen, efter att ha upprättat en permanent insatsstyrka i Medelhavet 2013.

– Ryssland känner sig uppenbarligen hotat, säger den tjänsteman från Nato som The Telegraph talat med.

– De kände sig hotade av ett litet segelfartyg i Engelska kanalen, som de avlossade ett varningsskott mot. Det säger det mesta om den ryska flottans sätt att tänka just nu.

Under press

Uppgifterna beskrivs i brittisk media som ett tecken på hur Kreml är under ökad press. Putin har nyligen påstått att Natoländer som stoppar ryskkopplade fartyg genom är ett brott mot internationell sjörätt.

– Det är ingenting annat än sjöröveri och rån. Om detta görs kommer vi att tvingas svara med samma sak, har diktatorn sagt enligt Daily Express.

Den ryska skuggflottan seglar bland annat i Östersjön och transporterar stora mängder olja som används för att finansiera Rysslands krig mot Ukraina. Tiotusentals ton råolja fraktas av undermåliga och rostiga fartyg med brister i navigationssystemen.

Upplagt för haveri, enligt flera experter.

– I värsta fall pratar vi om hundratals mil av stränder som är nedsmetade av olja, har Jonas Henriksson, oljeskadeexperet, tidigare sagt till SVT.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

NY MÄTNING: Betydande framgång för regeringen

2026 08 25

Plånboksfrågor dominerar valrörelsen.

Sänkt inkomstskatt, barnbidragstillägg och ändrade villkor för a-kassan är några frågor som står i centrum.

Både Socialdemokraterna och Moderaterna lovar att väljarna kommer att få tjockare plånböcker med deras politik.

– Sveriges hårt arbetande mammor och pappor ska få behålla ytterligare 5 000 kronor varje månad, säger statsminister Ulf Kristersson (M) i ett uttalande.

Leder kampen

Nu kommer ett besked som tyder på att den Moderatledda regeringen har ett övertag i frågan om väljarnas privatekonomi.

En mätning som Sifo gjort på uppdrag av privatekonomitjänsten Uscore visar att 21 procent av väljarna tror att deras privatekonomi kommer att förbättras om Tidöpartierna vinner valet. Motsvarande andel vid en rödgrön valseger är 15 procent.

Samma mätning visar att 35 procent tror att ekonomin kommer att försämras om oppositionen vinner valet. Motsvarande andel vid en seger för Tidöpartierna är 17 procent.

”Ganska logisk kalkyl”

Mikael Persson är professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Han förvånas inte över resultatet.

Persson konstaterar att Tidöpartierna går till val på flera reformer som ger många väljare mer i plånboken – bland annat skattesänkningar och en höjning av den skattefria gränsen för sparande i ISK.

– Väljarna har gjort en ganska logisk kalkyl, säger Persson till SvD.

ANDRA LÄSER: Sällsynt attack – hela Putins system kan gå förlorat

Hävdar: SD stort hinder

Trots övertaget i frågan om väljarnas privatekonomi ligger Tidöpartierna efter oppositionen i opinionen.

Mikael Persson bedömer att många väljare inte röstar med plånboken i år. Att hålla Sverigedemokraterna utanför en regering tycks väga tyngre för en stor grupp, menar statsvetaren.

Att lyfta ekonomiska frågor under valrörelsen kan dock vara en nyckel till framgång för regeringssidan.

– Det blir viktigt för regeringen att sälja in en trovärdig berättelse om att man har situationen under kontroll och att det snart kommer att bli bättre. Om fokus ökar på privatekonomin tror jag att regeringen kommer att vinna på det, säger Mikael Persson till tidningen.

LÄS OCKSÅ: Ny stridsfarkost från Saab

Foto: Olle Friman Regeringskansliet

Text: Redaktionen