Konsumentverket slår larm

2022 10 28

Stora prishöjningar i samhället slår hårt mot personer som lever med små marginaler.

Nu slår Konsumentverket larm.

Enligt myndigheten räcker inte pengarna för de över 160 000 svenskar som lever på existensminimum på grund av skulder, rapporterar SVT Nyheter.

– Nu blir det extra tufft. Man har inte fått några extra tillägg för att det har blivit dyrare i samhället, säger Margareta Lindberg, utredare på Konsumentverket, till tv-kanalen.

Hon förutspår en dyster utveckling. 

– Man kan behöva låna pengar från sina anhöriga för att klara sig. Och de pengarna ska ju betalas tillbaka, så det kan leda till en ytterligare skuldspiral, säger Margareta Lindberg till SVT.

Konsumentverket varnar för att nuvarande situation även riskerar att drabba många barn.  Nästan vart tolfte barn i Sverige lever med en förälder som har löneutmätning eller skuldsanering.

– Nästan 177 000 barn i Sverige växer upp i familjer där minst en förälder har skulder eller en pågående skuldsanering, uppger Kronofogden.  

Fakta existensminimum

Från den 1 juni 2022 är normalbeloppet:

  • 5 158 kronor för en ensamstående vuxen
  • 8 520 kronor för makar eller jämställda
  • 2 756 kronor för barn 0–6 år
  • 3 308 kronor för barn 7–10 år
  • 3 860 kronor för barn 11–14 år
  • 4 411 kronor för barn 15 år eller äldre.
  • Källa: Kronofogden

En gång per år

Kronofogden bestämmer hur stort normalbeloppen ska vara en gång per år. Det förbestämda beloppet gäller under ett kalenderår.

Normalbeloppet skrivs således inte upp förrän nästa år.

– När vi räknar fram normalbeloppen använder vi oss av konsumentprisindex, som Statistiska centralbyrån (SCB) fastställer på regeringens uppdrag. Konsumentprisindex mäter den generella prisnivån i Sverige. Förutom den årliga ändringen kan vi inte besluta om nya normalbelopp utan ett beslut från riksdagen, skriver myndigheten.

Foto: Kronofogden

Text: Redaktionen


21 augusti 2026

Körkortet ryker direkt – många missar vanlig trafikregel

2026 08 22

Var tredje svensk bilist gör samma misstag i trafiken.

Det visar en undersökning som polisen genomfört på E6:an utanför Helsingborg. Av 100 förare höll 34 alldeles för kort avstånd till bilen framför.

Ett stort problem.

Omkring 14 procent av alla personskador i trafiken orsakas av att ett annat fordon kör på ett annat fordon bakifrån, rapporterar SvD med hänvisning till Tranportstyrelsen.

I Stockholmstrafiken inträffar så kallade upphinnandeolyckor varje dag, uppger polisinspektör Christer Olofsson.

–  Stressen i samhället ökar och stressen i trafiken följer det ganska tydligt. Man tänker att ”trafiken framför borde förstå att jag har mer bråttom än du”, säger han till tidningen.

Reglerna

Avståndet till framförvarande fordon ska vara minst lika många meter som det antal kilometer i timmen du kör – exempelvis 50 meter om du kör i 50 kilometer i timmen.

Polisen och Nationella trafiksäkerhetsförbundet (NTF) hänvisar till tresekundersregeln som ett bra mått att förhålla sig till.

– För att du skall veta att du håller tillräckligt avstånd till fordonet framför, kan du använda följande tumregel: När fordonet framför passerar en viss punkt, t ex ett vägmärke eller ett träd, börjar du sakta räkna ”ettusen-ett, ettusen-två, ettusen-tre”, skriver NTF på sin hemsida.

LÄS OCKSÅ: Rekordnotering för elbilar

Då ryker körkortet

Trots att de flesta känner till tresekundersregeln glöms den bort på vägarna. Polisens nya radar och kameror upptäcker dagligen bilister som bryter mot regeln.

Att ligga för nära framförvarande fordon kan straffa sig.

Är tidsavståndet kortare än en sekund riskerar föraren böter på 2 000 kronor.

Om avståndet är ännu kortare ryker körkortet direkt.

–  Är det under 0,5 sekunder i tidsavstånd så brukar det bli en återkallelse, säger Transportstyrelsens körkortsutredare Carina Engman till tidningen.

ANDRA LÄSER: UPPGIFTER: Putin övertygad – dramatisk vändning i kriget

Foto: A. Lazic resp Transportstyrelsen

Text: Redaktionen


21 aug 26

Putin har fått hjälp – snart brakar det loss

2026 08 21

Rysslands vapenarsenal har utökats ordentligt.

Detta efter att landet fått hjälp av en av världens brutalaste diktaturer.

Det handlar om Nordkorea, som återigen blandar sig i kriget i Ukraina.

Nu har landet placerat ut sex avfyrningsramper i Ryssland som ska användas för att avfyra nordkoreanska robotar mot Ukraina.

Flera modeller 

De nordkoreanska avfyrningsramperna har placerats ut i Voronezj i sydvästra Ryssland. Från avfyrningsplatserna kan de nordkoreanska robotarna träffa mål i de ukrainska regionerna Sumy, Charkiv, Tjernihiv, Poltava, Kyjiv, Dnipropetrovsk och Zaporizjzja, rapporterar Kyiv Post.

Avfyrningsramperna kan utrustas med nordkoreanska robotar av modellerna KN-23-, KN-24- och KN-30. Samtliga modeller har levererats till Ryssland. Totalt rör det sig om ett 50-tal projektiler, uppger tidningen.

Roboten KN-30 kan orsaka särskilt stor skada.

– KN-30, även känd som Hwasong-11C, är en uppgraderad version av den ballistiska roboten KN-23 och kan enligt uppgift bära en stridsspets som väger upp till 2 500 kilogram, rapporterar Kyiv Post.

Fördelar och nackdelar

De nordkoreanska robotarna har sämre precision än sina ryska motsvarigheter, exempelvis den ballistiska kortdistansroboten Iskander.

Iskander-robotar kan träffa inom cirka 5–20 meter från sitt avsedda mål, medan nordkoreanska KN-23-robotar har missat sina mål med hundratals meter eller till och med flera kilometer.

– De nordkoreanska robotarna kan dock bära betydligt tyngre stridsspetsar, varnar Kyiv Post.

Vid en direktträff kan de därmed orsaka omfattande skador.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin övertygad – dramatisk vändning i kriget 

FAKTA: Världens mest slutna land

- Nordkorea är världens mest slutna land, en diktatur styrd av Kim Jong-Un, son till den egensinnige Kim Jong-Il.

- Samhället är militariserat och människorna strängt övervakade.

- Nordkorea har kärnvapen och har länge varit inbegripet i en bitter konflikt med USA och Sydkorea.

- Ekonomisk kollaps har lett till svält och desperation. All opposition har krossats med arbetsläger och avrättningar.

Källa: Utrikespolitiska institutet

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Milslånga köer vid ryska gränsen

Foto: Sociala medier resp President of Russia Office

Text: Redaktionen