Konspirationsteorier skapar katastrofläge i diktaturen Ryssland

2021 10 27

Sjukhusen står lamslagna i Ryssland som nu nått sina högsta dödstal sedan pandemin startade.

I går lördag drabbades Ryssland av hela 1 075 dödsoffer på ett och samma dygn på grund av covid-19. Det var femte dagen i rad som rekordet slogs och i dag söndag rapporteras ytterligare 1 072 dödsfall i den ryska diktaturen.

Tror mer på lögner online än på diktatorn

Det råder ingen tvekan om vad som ligger bakom den eskalerande tragedin – allmänheten litar inte på diktaturens uppmaningar om att vaccinera sig utan lutar sig hellre mot felaktiga rykten och konspirationsteorier på nätet.

Trots att myndigheterna inget heller vill än att folk rusar till vaccinationscentralerna är det mycket glest i köerna rapporterar Reuters.

Han lever knappt

– Vid den mörka entrén till Sjukhus Nummer 1 i ryska staden Vologda i nordvästra Ryssland rullar ambulanspersonalen in ännu en covidpatient. Det är en äldre man som kämpar för att andas och som knappt lever, berättar BBC News utsände.

Vill inte vaccineras

Läkarna på sjukhuset uppger att 700 av de 750 covidpatienterna är ovaccinerade. Den fjärde vågen slår hårdare än alla de tidigare i Ryssland och nu är man uppe i över 1 000 personer per dag som dör.

Tidigare har myndigheterna försökt tona ned läget men nu går det inte längre. Folk dör på löpande band och sjukhusen bågnar under trycket. Ryssland är ett av de länder som drabbas allra hårdast nu i hela världen och diktatorn Vladimir Putin har tvingats ta till drastiska åtgärder för att hejda dödstalen.

Butiker slår igen

– Alla arbetsplatser ska stänga under en veckas tid från början av november och i Moskva måste även alla affärer utom nödvändiga inrättningar slå igen, rapporterar BBC News.

ANALYS

Trots att Ryssland fått fram sitt eget vaccin; Sputnik V, så är intresset för vaccinet mycket lågt. Ryssarna litar så lite på sin diktator att de inte vill ta något vaccin som producerats i Ryssland.

När krisen är som störst och staten behövs som mest så är intresset som lägst bland ryska folket. En diktatur kan verka stark på utsidan men när det verkligen gäller vänder allmänheten ryggen åt den grymma ryska diktaturen.

Om man inte ens tillåts ha fria och demokratiska val i sitt eget land, ja då är det naturligt att man inte litar på styret när döden lurar runt hörnet.

Foto: N. Vorobyev


20 juli 2026

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


29 april 2026

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen. 

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen