“Kommer omedelbart hämnas” – Ryssland varnar USA

2025 10 09

Den varningen kommer nu från Kreml via Rysslands biträdande utrikesminister Sergej Rjabkov.

I synnerhet gäller det USA.

– Om ett land med kapacitet fattar det felaktiga beslutet att genomföra kärnvapentest, och Washington är helt klart i vårt fokus, då kommer vi omedelbart att hämnas, säger Sergej Rjabkov enligt Newsweek.

"Betydande upptrappning"

Utspelet kommer kort efter att den ryska diktatorn Vladimir Putin nyligen antytt att flera länder förbereder för att utföra nya kärnvapentest.

Båda kommentarerna ska betraktas som en “betydande upptrappning” av retoriken kring kärnvapen mellan Ryssland och USA, understryker Newsweek.

– Rysslands hot om vedergällning och dess tillbakadragande från viktiga vapenkontrollavtal signalerar en försämrad strategisk relation med USA, skriver Amanda Castro, reporter på den amerikanska tidningen. 

– Denna utveckling skulle kunna undergräva årtionden av icke-spridningsinsatser för kärnvapen och öka de globala säkerhetsriskerna, särskilt i takt med att befintliga fördrag är på väg att löpa ut.

LÄS MER: Putins jättelögn avslöjad

"Finns ingen diskussion"

Bakgrunden till utspelen är det så kallade New Start-avtalet, som begränsar USA:s och Rysslands strategiska kärnvapen till 1 550 utplacerade stridsspetsar vardera och reglerar antalet missilbärare samt inspektioner av dem.

Avtalet gäller till februari 2026. Ryssland påstår att man är villiga att förlänga avtalet med ett år, men enbart om USA kommer att undvika det man kallar “destabiliserande åtgärder”.

Dessa inkluderar offensiva strategiska vapenutvecklingar och missilförsvarsinitiativ som Ryssland ser som hot mot sin kärnvapenavskräckning, förklarar Newsweek.

– Det finns ingen diskussion, och jag betonar detta, om förslaget att förnya fördraget. Tanken är att bibehålla de viktigaste kvantitativa begränsningarna som anges i det avtalet i ett år efter att fördraget officiellt löper ut, det vill säga med början den 6 februari nästa år, strikt förutsatt att USA inte, för sin del, vidtar åtgärder som kan störa den befintliga jämlikheten och balansen i strategisk stabilitet, säger Sergej Rjabkov.

LÄS MER: Belarus rycker ut – måste rädda Ryssland från total kris

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times. 

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning 

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen