JUST NU: Kommer inte svara på Ukrainas begäran

2022 05 30

– Vi kommer inte att skicka raketsystem till Ukraina som kan skjuta in i Ryssland.

Det sade USA:s president Joe Biden till reportrar på måndagen när han fick frågan, enligt nyhetsbyrån Reuters.

Främsta begäran

Förra veckan rapporterade CNN om att Biden-administrationen förberedde sig för att intensifiera leveranserna av vapen till Ukraina.

Källor till nyhetskanalen uppgav att USA planerar att inkludera långdistansrobotar i sin kommande vapenleverans och att Vita huset förväntades meddela sitt beslut inom en vecka.

Ukraina har tidigare vädjat till västvärlden om leveranser av långdistansvapen. Det amerikanska Multiple Launch Rocket System (MLRS) har stått högst upp på önskelistan.

Enligt den ukrainska regeringen skulle en leverans av MLRS-systemet bidra till att stoppa ryssarnas framfart i östra Ukraina, rapporterar Washington Post.

Men uttalandet från Biden sätter punkt för spekulationerna.

USA kommer inte hörsamma Ukrainas begäran.

Orolig för Rysslands reaktion

Enligt det amerikanska utrikesdepartement är Vita huset oroliga över att en leverans av MLRS skulle resultera i en situation där Ukraina avfyrar raketer mot ryskt territorium, uppger Washington Post.

– Det skulle enligt USA utlösa en kraftig upptrappning av konflikten, skriver tidningen.

Protesterat högljutt

Kreml har tidigare klargjort att vapenleveranser från väst till Ukraina ses som en provokation mot Ryssland.

– Att USA skicka långdistans-raketsystem till Ukraina är oacceptabelt. Vi kräver att Washington avstår från att ta ett så provocerande steg, kommenterade Rysslands ambassadör i USA efter rapporterna om Vita husets planer, uppger Fox News.

Kan resultera i ryskt svar

Rebekah Koffler, tidigare DIA-underrättelseofficer och författare till boken "Putins Playbook" har tidigare sagt att en leverans av önskade raketsystem till Ukraina kommer att ses som en upptrappning av Moskva och innebär betydande risker – eventuellt ett potentiellt ryskt svar.

– Huruvida vi tror att det är eskalerande eller inte är irrelevant. Det viktigaste är hur ryssarna uppfattar det och hur de agerar, sa hon i en intervju med Fox News.

Foto: The White House resp President of Russia

Text: Redaktionen

Regeringsfrågan: Kristersson går emot Busch

2026 10 14

I går lanserades ett nytt regeringsalternativ.

Magdalena Andersson (S) kommer av allt att döma inte att få tillräckligt med stöd i morgondagens omröstning för att bli vald till statsminister i en S-regering.

Till nästa sonderingsuppdrag finns nu ett nytt regeringsalternativ, uppgav Ebba Busch (KD) på tisdagen. Enligt partiledaren har hon målet att bilda en mitten-högerregering och för samtal med både C och SD.

Nu låter det annorlunda.

Åtminstone från statsminister Ulf Kristersson (M). Han förnekar att några förhandlingar om en höger-mittenregering alls äger rum.

– Det finns inga sådana förhandlingar. Vi pratar förstås med alla hela tiden, säger Kristersson till SvD.

Kristersson: Inga förutsättningar

Efter valet har Ulf Kristersson flera gånger sagt att det finns en “icke-socialistisk majoritet” och då syftat på Tidöpartierna samt Centerpartiet. Men enligt M-ledaren saknas förutsättningar för att han ska kunna bilda regering och bli statsminister på nytt.

– Så länge det är 176 mandat som pekar på en socialdemokratiskt ledd regering så finns det inte parlamentariska förutsättningar för en icke-socialistisk regering. Om det skulle förändras så står jag beredd, säger Kristersson enligt DN.

"Slösar tålamodet"

Ulf Kristersson vill dock inte kommentera om han vill ha sonderingsuppdraget av talmannen om, eller när, Andersson röstas ned imorgon.

– Det här handlar om att seriöst pröva en regering som kan tolereras och väljas av Sveriges riksdag, och det måste alltid börja i mandatfördelningen. Att slänga bort omröstningar som man vet misslyckas är att slösa på svenska folkets tålamod, säger partiledaren.

Läs också: Nu vänder det – Swedbank: Bästa sedan 2022

Busch: Söker möjligheten

Ebba Busch höger-mitten-alternativ lanserades efter att hon förra veckan träffat C-ledaren Elisabeth Thand Ringqvist för ett bastubad. Mötet avhandlade bland annat valresultatet och möjligheterna att bilda en ny regering, enligt Busch.

– Det är en del av vårt sätt att försöka vara konstruktiva och ha bra samtal med de partier där vi har gemensamma frågor som vi skulle kunna samarbeta kring, där jag såklart också söker en möjlighet för en mitten-högerregering, sade hon till Di igår.

Läs också: En matkedja har fler kunder än någonsin

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

“Är ni så dumma?” – Putin officiellt varnad

2026 10 14

– Ryssland kan attackera Nato. Jag är inte säker på att vi kan avskräcka galningen.

Så säger Martin Herem, Estlands nya försvarsminister, och syftar på Rysslands diktator Vladimir Putin.

– Om deras första attack blir mot Estland är jag inte säker på. Det kan vara Lettland eller någon annanstans. De vill uppnå inflytande. De behöver makt, säger Herem i en intervju med European Pravda.

Varnas av Natochefen

Utspelet kommer i samma veva som Natos generalsekreterare Mark Rutte är på besök i Estland. Under ett tal i Tallin tar han upp säkerhetsfrågan och hotet mot medlemsländerna i försvarsalliansen.

Enligt Natochefen finns i dagsläget inget “överhängande hot” mot Natos territorium.

Men.

Putin är officiellt varnad.

– Naturligtvis, exakt vad vi kommer att göra om ryssarna är dumma nog att attackera, det får ni se då, säger Rutte enligt Sky News.

– Jag kommer inte att gå in på detaljer. Men ni kan vara säkra på att vi kommer att försvara oss.

Sverige rycker in

Mark Rutte understryker också att Nato aldrig kommer att vara den som går till attack.

– Vi är en försvarsallians och vill skydda vår livsstil, våra intressen och våra värderingar, säger generalsekreteraren.

Talet kommer i samband med att fler varningar hörs om säkerhetsläget i Europa. I september gick den danska försvarsunderrättelsetjänsten, FE, ut med att man nyligen dokumenterat tio allvarliga incidenter i Europa, bland annat drönarupptäckten vid Leipzigs flygplats i Tyskland.

Läs mer: ”Tiden är inne” – Natojätte slår larm

FE gör bedömningen att Ryssland under de kommande månaderna kommer att intensifiera hybridkriget med “mer frekventa attacker” mot väst och Nato. Dessutom med "större konsekvenser för de drabbade länderna än tidigare”.

Nato har även nyligen stärkt försvaret i östra Europa. Bland annat ska Sverige skicka Patriotluftvärn och bidra med stridsflyg till en Natoinsats vid den polska östgränsen i december, ett besked som kom så sent som förra veckan.

– Det allvarliga säkerhetsläget, med återkommande kränkningar av allierades luftrum och ryska försök att påverka stödet till Ukraina, visar vikten av skyddet av logistiknoden i Polen, säger försvarsminister Pål Jonson (M).

Läs mer: Kaos i Ryssland – smäller om och om igen

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen