Statsministerns besked: Kommer begränsa biltrafiken

2024 12 06

Biltrafiken i flera av Sveriges största städer kommer att begränsas.

Det meddelar statsminister Ulf Kristersson (M) i dag, torsdag.

– Elektrifiering kommer att lösa en del problem. Men det löser inte det faktum att staden är för mycket gjord för bilar, säger han till Expressen.

”En minst lika stor frihetsupplevelse”

Statsministern vill ha mer cykelvägar och gågator i svenska städer.  

Han är öppen med att det kommer att begränsa bilarnas framkomlighet på vägarna. 

– Många människor har nog vuxit upp med känslan av att bilen är en frihetssymbol, och jag har all respekt för det.

– Men att kunna strosa fritt i en stad är ju en minst lika stor frihetsupplevelse. I den mån man fixerar sig vid bilen som en frihetssymbol, bara för att den är det om man bor i orter med väldigt stora avstånd, då kan man inte alls ha samma tänkande när man bor mitt inne i en större stad, säger Kristersson till Expressen.

Promenera till jobbet

Statsministern får medhåll av partikollegan Jessica Rosencrantz, som är vice gruppledare för Moderaterna i riksdagen.

– Bilen har en viktig roll i våra städer. Men lika viktigt är att lämna plats åt annat. Som att människor kan strosa fritt, andas frisk luft, ta cykeln eller gå till jobbet. Ulf Kristersson beskriver något viktigt; att stadens behov är andra än landsbygdens, framhåller hon på Twitter.

Förknippas med MP

Att begränsa biltrafiken i Sveriges städer har länge förknippats med en politik som bland annat Miljöpartiet har argumenterat för.

MP vill till exempel förbjuda fossilbilar och inrätta en elbilzon i centrala Stockholm.

– Världen befinner sig i ett klimatnödläge och klimatmålen måste vässas. Genom att fasa ut bensin- och dieselbilarna kan vi halvera klimatutsläppen i Stockholm. På köpet får vi en stad med friskare luft, som är härligare att bo och växa upp i, framhöll Gabrielle Gjerswold, tidigare gruppledare för MP i Stockholm, när förslaget presenterades.

Senast 2026

 Miljöpartiet vill att elbilszonen ska finnas på plats senast år 2026.

– Vi vill bygga en stad som domineras av folkliv, istället för motorbuller och parkeringar. En elbilszon i city och Gamla stan är ett första steg på vägen dit. Det är ett viktigt förslag för att skydda våra barns lungor och för att sänka koldioxidutsläppen, kommenterar Lars Strömgren (MP), ledamot i Stockholms kommunfullmäktige.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen


21 nov 2026

Historiskt väderbesked: Kan bli –50 grader i Sverige

2026 11 21

Ett klimathot kan få extrema följder för Norden.

Forskare varnar för ett allvarligt klimathot mot Norden.

I värsta fall kan temperaturen i Sverige och övriga Norden sjunka till minus 50 grader på vintern.

Extrem kyla i Sverige

Bakom varningen finns ett stort system av havsströmmar i Atlanten som kallas AMOC. Det transporterar varmt vatten från tropikerna norrut mot bland annat Island och Skandinavien och spelar en viktig roll för att hålla klimatet i norra Europa relativt milt.

Men den globala uppvärmningen kan rubba systemet.

När Grönlands inlandsis smälter tillförs stora mängder sötvatten till Atlanten. Det kan påverka vattnets salthalt och densitet, vilket i sin tur kan försvåra den cirkulation som driver havsströmmarna.

Om AMOC försvagas kraftigt eller kollapsar kan betydligt mindre värme transporteras norrut. Följden kan bli en kraftig nedkylning i delar av norra Europa – samtidigt som resten av världen fortsätter att bli varmare.

– Norden skulle – i värsta fall – behöva vänja sig vid en sibirisk kyla på minus 50 grader vintertid, uppger Victor Galaz, svensk forskare och docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet och Stockholm Resilience Centre, i en debattartikel på SvD.

Läs också: Nästan alla bilar ändras – Mercedes: “Vi gick för långt”

Island slår larm

Frågan har fått allt större uppmärksamhet på Island. I oktober 2024 publicerades ett öppet brev från ett 40-tal internationella klimatforskare. De varnade för att risken för en kollaps av Amoc underskattas.

– Det enda sättet att begränsa risken för att dessa tröskelpunkter passeras är att öka brådskan och prioritera det globala arbetet med att minska utsläppen, står det i brevet.

Om systemet skulle kollapsa kan konsekvenserna bli omfattande. Enligt de scenarier som lyfts skulle exempelvis London och Amsterdam kunna få vintertemperaturer på omkring minus 20 grader under vissa år.

För Norden är prognosen ännu mer dramatisk.

I november 2025 meddelade Islands säkerhetsråd att en kollaps av havsströmmarna betraktas som ett nationellt säkerhetshot.

– Önationen, är budskapet, gör bäst i att förbereda sig, skriver Galaz i SvD.

Forskare betonar osäkerheten

Det finns fortfarande stora vetenskapliga osäkerheter kring hur Amoc-systemet kommer att utvecklas och hur stor risken för en kollaps är.

FN:s klimatpanel har tidigare bedömt att det finns medelhög tilltro till att systemet inte kommer att kollapsa före år 2100. Men den bedömningen ger inte längre samma trygghet, menar Galaz.

Han pekar också på att flera länder, däribland Finland, Nederländerna och Storbritannien, nu diskuterar hur de ska förbereda sig på riskerna.

Andra läser: UPPGIFTER: Portas från USA – totalförbud på väg

Foto: Y. Vertikov resp M. Renken

Text: Redaktionen


20 nov 2026

Plötslig vändning – grönt ljus för Ukraina

2026 11 21

En blockering i Europa hävs.

Efter en långvarig blockering kommer nu ett nytt besked från Ungern.

Beskedet kan föra Ukraina ett steg närmare ett framtida EU-medlemskap.

Ungern ändrar sig

Ungern uppges ha släppt sina invändningar mot att gå vidare med två viktiga delar av Ukrainas EU-förhandlingar.

– Ungern väntas häva sitt veto mot att öppna Ukrainas två sista förhandlingskluster för EU-medlemskap vid ett möte med EU:s ambassadörer på fredagen, uppger två diplomatiska källor för Euronews.

Det handlar om de sista förhandlingsklusterna fyra och fem, som tidigare hållits tillbaka efter att Budapest vägrat godkänna granskningsresultaten.

Nu gör Ungern en tvärvändning.

– Ungern skickade en signal om att landet är redo att gå vidare med öppnandet av kluster fyra och fem. Detta kommunicerades via arbetsgruppen, säger en diplomatisk källa till Pravda.

Läs också: Republikanerna slår till – använder sig av Ukraina

Viktigt steg mot EU

Frågan har nu tagits upp i EU-ländernas kommitté för ständiga representanter, Coreper.

Punkterna har lagts på dagordningen utan att någon diskussion väntas. Det innebär att medlemsländernas ambassadörer kan godkänna granskningsresultaten.

Men det krävs fortfarande fler steg innan förhandlingarna kan öppnas formellt.

När granskningsresultaten har godkänts måste EU-länderna ta fram gemensamma förhandlingspositioner för de två klustren. Dessa måste i sin tur godkännas enhälligt av samtliga medlemsländer.

Därefter kan EU hålla mellanstatliga konferenser med Ukraina och formellt öppna förhandlingarna.

Ukraina har länge velat få fart på processen och har pressat på för att komma vidare med förhandlingarna före slutet av 2026.

Ungern har bromsat processen

Ungern har vid flera tillfällen fördröjt Ukrainas EU-process genom att hålla inne sitt godkännande i viktiga steg.

Så sent som i oktober vägrade Budapest att godkänna granskningsresultaten för de två sista klustren.

Nu ser processen ut att kunna röra sig framåt igen. Nästa möte i EU:s råd för allmänna frågor är planerat till den 15 december, men de formella förhandlingarna kan öppnas tidigare om alla nödvändiga steg hinner slutföras.

Andra läser: Nästan alla bilar ändras – Mercedes: “Vi gick för långt” 

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen