Koltrastar faller till marken – nu varnas människor

2024 09 13

Flera koltrastar har fallit till marken i Danmark.

Döda fåglar har hittats i parker och trädgårdar runt om i landet.

Danmarks ornitologiska förening DOF uppger i ett pressutskick att man fått ”oroande många samtal” från fågelskådare om ”extraordinära antal” döda, döende eller försvagade koltrastar i trädgårdar och parker.

– Sedan början av augusti har vi fått över hundra samtal från danskar som hittat döda koltrastar, eller observerat fåglar med konstigt beteende. Kanske har trastarna suttit apatiskt på gräsmattan och har sedan dukat under kort därefter, säger Knud Flensted, biolog på DOF.

Virus upptäckt – kan smitta människor

På fredagen går Statens Serum Institut (SSI), som är en del av det danska hälsoministeriet, ut med mer information om de döda fåglarna.

Enligt SSI har fåglarna dött i det så kallade Usutuviruset. Det är första gången som smittan upptäckts i Danmark.  

Usutuviruset sprids via myggor och drabbar särskilt fåglar. Det kan även överföras från fåglar till människor via bitande myggor.

Hos människor kan Usutuvirusinfektion ge feber, hudutslag och gula ögon och i sällsynta fall kan människor drabbas av allvarliga neurologiska symtom.

– Bland de mycket få fall av symptomatisk sjukdom som finns beskrivna har vissa haft mild sjukdom med utslag och feber medan enstaka med nedsatt immunförsvar haft mer allvarlig sjukdom med hjärninflammation, skriver Folkhälsomyndigheten om viruset.

Så sprids viruset 

Usutuviruset har spridit sig till Europa via flyttfåglar som tar med sig myggorna när de beger sig norrut. Smittan har framför allt noterats i södra Europa men också i Nederländerna, Tyskland och England.

I Danmark har majoriteten av fallen rapporterats i de södra delarna av landet.

– Det stämmer överens med att Usutu-virus har dokumenterats hos trastar i Schleswig-Holstein omedelbart söder om den dansk-tyska gränsen, säger Knud Flensted.

Varnar människor

Även om Usutuviruset inte utgör någon större fara för människor så är utvecklingen oroande, enligt flera experter.

Smittoutbrottet i Danmark är en indikation på att ett farligare myggburet virus snart kan nå norra Europa.

– Usutuviruset ligger alltid ett till tre år före West Nile-viruset. Så det här är en kraftfull signal om att även West Nile-viruset är på väg till oss, säger forskaren Rene Bødker till TV2.

West Nile-viruset är farligare för människor. 

Hos människor kan sjukdomen yttra sig på olika sätt. I majoriteten av fallen uppträder inga symtom överhuvudtaget (cirka 80 procent). 

Övriga får oftast lindrig sjukdom med influensaliknande symtom som feber, huvud och muskelvärk, illamående och kräkningar. Ibland ses ett rödflammigt utslag och svullna lymfkörtlar. 

I sällsynta fall kan sjukdomen få allvarliga konsekvenser och vara livshotande. 

– Äldre och personer med nedsatt immunförsvar har störst risk för allvarlig sjukdom, framhåller Folkhälsomyndigheten på sin hemsida.

Foto: Jim resp A. Dragun

Text: Redaktionen

Bilköpare varnas – köp inte den här bilen

2024 11 30

Bilister varnas för att köpa bilar av en viss sort.

Kina har gått kraftigt framåt som bilexportör de senaste åren.

Detta framgår tydligt bland annat i en graf som New York Times har publicerat.

Kina hade en mycket begränsad förmåga att exportera bilar för bara två decennier sedan. Men 2020 låg deras bilexport på samma nivå som USA:s, och sedan dess har exporten ökat explosionsartat. Idag exporterar Kina 5,7 miljoner bilar om året och är världens i särklass största bilexportör.

Men nu varnar en säkerhetsexpert för vissa bilar från Kina, rapporterar NRK.

Varnar för dessa bilar

Tor Indstøy är säkerhetsexpert på Telenor, och jobbar på fritiden med ”Project Lion Cage”, där han tillsammans med andra arbetar med att kartlägga säkerhetsutmaningar med kinesiska bilar.

Projektet har blivit omtalat i hela världen, trots att det startade som en ren hobby.

Enligt Tor Indstøy är kinesiska elbilar förknippade med betydande risker – framför allt på grund av hur de kan användas för övervakning och kontroll.

Gruppen har specifikt studerat familjebilar av märket NIO. Men samma problem gäller för många kinesiska bilar.

– Vi hittar en överraskande mängd datatrafik mellan bilen och Kina. Det var en överraskning. Det hade vi inte förväntat oss, säger han till kanalen.

Bilen kommunicerar med både Kina, Ryssland, USA, Kanada och Australien.

– Och då ser vi också hur mycket data som skickas. Det är ganska intressant. Även om bilen är avstängd kommer bilen att kommunicera, säger Tor Indstøy.

Kan användas i politisk situation

Enligt säkerhetsexperten och hans grupp är detta ett stort problem.

Bilen är utrustad med kameror, avancerade datasystem, radar och höghastighetsdatanät.

Den kan användas i ohederliga syften, menar Tor Indstøy och hans grupp.

Säkerhetsrisken kan bli påtaglig i exempelvis en pressad politisk situation. Kinesiska elbilar har blivit populära i Norge liksom i Sverige och i hela västvärlden.

Man har bland annat tittat på ett scenario där kinesiska bilar kan användas för att blockera vägar eller skapa kaos, men också för att övervaka och pressa enskilda personer.

– Det är helt klart att till exempel kinesisk underrättelsetjänst har förmågan att utföra det. Om de gör det är en helt annan fråga och det är inget vi tittar på, säger Tor Indstøy till kanalen.

Många gör också tolkningen att den kinesiska underrättelsetjänsten kan tvinga vilket kinesiskt företag som helst till samarbete, vilket ytterligare ökar säkerhetsrisken, rapporterar NRK.

Foto: A. Jumper

Text: Redaktionen

Sverige riskerar smäll på 1 700 miljarder kronor

2024 11 30

Arlandas svaga utveckling har kostat Sverige uppemot 300 miljarder kronor.

Det framhålls i en ny analys av WSP som gjorts på uppdrag av Transportföretagen.

Slutsatsen är att ett “systematiskt underutnyttjande" av flygplatsen har orsakat gigantiska samhällsekonomiska förluster för Sverige.

Utebliven utveckling har enligt rapporten lett till ett produktionsbortfall på 192-303 miljarder kronor de senaste 20 åren.

Fortsätter trenden kan den totala förlusten uppgå till 1 700 miljarder kronor år 2050.

– Detta är en väckarklocka för Sverige, säger Marcus Dahlsten, vd på Transportföretagen, i ett uttalande.

"Bromskloss för hela ekonomin"

Rapporten beskrivs som “unik i sitt slag”.

I den analyseras Arlandas betydelse för Sveriges ekonomiska utveckling. Den jämförs även med nordiska motsvarigheter som Kastrup och Gardemoen.

Resultatet bedöms vara tydligt. Enligt Transportföretagen levererar Arlanda i betydligt sämre utsträckning i frågan om att omvandla ekonomisk tillväxt till förbättrad flygtrafik.

– Arlanda är en avgörande pusselbit för landets tillgänglighet och den systematiska underutvecklingen innebär färre möjligheter för investeringar, forskning och handel. Det drabbar jobb, innovation och välstånd i hela landet. Arlandas svaga utveckling har blivit en bromskloss för hela ekonomin, säger Marcus Dahlsten.

"Står vid ett vägskäl"

Under 2023 bedöms produktionsförlusten ha uppgått till 16-26 miljarder kronor.

Hade Arlanda utvecklats i samma takt som de stora flygplatserna i Norden hade man förra året hanterat 31 miljoner passagerare. Det vore 35 procent fler än vad som faktiskt var fallet.

Flygplatsen hamnar även i bottenskiktet när Europas 50 största flygplatser rankas i frågan om att öka tillgängligheten i takt med den ekonomiska tillväxten.

– Vi står vid ett vägskäl där vi måste prioritera Arlandas utveckling för att säkerställa Sveriges tillväxt och internationella konkurrenskraft. Nu är hög tid att sluta utreda Arlanda och gå från ord till handling. Många förslag ligger redan färdiga på bordet, säger Fredrik Kämpfe, Branschchef på Transportföretagen Flyg.

Regeringen: Ska förbättras

I december förra året tillsatte regeringen Peter Norman som samordnare för Arlanda. Samordnaren ska föreslå åtgärder som kan öka kapaciteten och förbättra tillgängligheten för flygplatsen som beskrivs ha "stor betydelse för hela landet".

– Arlanda flygplats är Sveriges i särklass största flygplats och spelar en central roll för det svenska transportsystemet. Regeringens ambition är att stärka Arlandas konkurrenskraft och bidra till att flygplatsen får bättre möjligheter att utvecklas på ett långsiktigt hållbart sätt, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) vid tillfället.

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen