Kökaos i matbutiker – alla vill köpa samma sak

2023 08 11

Köerna har ringlat långa i flera svenska matbutiker under torsdagen.

Det råder närmast rusning in i livsmedelsaffärerna.

Folk har stått och väntat utanför butikerna och när de väl öppnade har kaos utbrutit.

Anledningen var förutsägbar – alla vill åt samma produkt.

Det är surströmming som är så eftertraktat att många kunder trängs och springer för att få tag i en burk, rapporterar Sveriges Radio.

– Det är en kund som slänger sig efter en kundkorg och kutar bort där surströmmingen står. Fem över åtta var leveransen slut, säger Clara Lindgren, som jobbar i en matbutik i Brunflo utanför Östersund, till radion.

Infört maxantal

Flera butiker har infört ett maxantal för hur många burkar man får lov att köpa.

– Begränsad mängd surströmming, står det på en affisch.

– Vi vill att det ska räcka till fler! Max 2 per kund.

I en annan butik, i Åre, kommer man behöva fylla på med en ny leverans efter att den som kom idag är på väg att ta slut.

– Vi får en laddning nästa vecka, jag skulle gissa att allt är slut i slutet av nästa vecka, säger en butiksägare till SR.

Råder brist

Anledningen till affärernas begränsningar är att det råder brist på surströmming.

Så var fallet redan förra året, och utvecklingen har inte förbättrats.

– Det har gått från att ha varit väldigt bra med strömming till väldigt dåligt. Tidigare fiskade vi mycket i Bottenhavet, men där finns det väldigt lite strömming kvar efter allt industrifiske, säger yrkesfiskaren Magnus Persson till Piteå-Tidningen.

Fel storlek

Framför allt består bristen i strömming som är i den storleken de måste vara för att gå att äta.

– Om man ska äta surströmming måste man först kapa av huvudet på fisken och då behöver strömmingen vara en viss storlek. Om det är en liten mager rackare blir det ingenting kvar att äta när man kapat huvudet, förklarar Magnus Persson.

"Ansträngt till det yttersta"

Jan Söderström, som driver ett surströmmingsföretag i Sundsvall, menar att man trots allt fiskat dubbelt så mycket strömming i år än förra året.

Men det beror inte på att det finns mer strömming.

– Vi har ansträngt oss till det yttersta. Man har inte lyckats lyssna på de experter som har varnat för att det kommer att kollapsa om det fortsätter så här, säger han till SR.

Arkivfoto: Jessica Gow Ica gruppen

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Alla krigsfartyg lämnar – kaos i ryska flottan

2026 08 24

Rysslands diktator Vladimir Putin har tvingats omdirigera ryska krigsfartyg.

Vid flera tillfällen har Natostyrkor bordat och beslagtagit fartyg som ingår i den så kallade ryska skuggflottan.

Det har fått Putin att agera.

För första gången på över ett decennium har Ryssland tömt Medelhavet på sina krigsfartyg för att istället skicka dem till att bevaka tankfartygen i skuggflottan, uppger The Telegraph.

Inte på hela sommaren har ett ryskt krigsfartyg setts till i regionen.

– Det har inte funnits någonting där sedan juni. Det är första gången på mer än tio år. Det här är ganska betydelsefullt. De är inte en global flotta om de inte är utplacerade över hela världen, säger en Natotjänsteman till den brittiska tidningen.

"Kaos" i flottan

Enligt västerländska tjänstemän råder “kaos” i den ryska överbelastade flottan. Det har tvingat Putin att dra sig tillbaka från regionen, efter att ha upprättat en permanent insatsstyrka i Medelhavet 2013.

– Ryssland känner sig uppenbarligen hotat, säger den tjänsteman från Nato som The Telegraph talat med.

– De kände sig hotade av ett litet segelfartyg i Engelska kanalen, som de avlossade ett varningsskott mot. Det säger det mesta om den ryska flottans sätt att tänka just nu.

Under press

Uppgifterna beskrivs i brittisk media som ett tecken på hur Kreml är under ökad press. Putin har nyligen påstått att Natoländer som stoppar ryskkopplade fartyg genom är ett brott mot internationell sjörätt.

– Det är ingenting annat än sjöröveri och rån. Om detta görs kommer vi att tvingas svara med samma sak, har diktatorn sagt enligt Daily Express.

Den ryska skuggflottan seglar bland annat i Östersjön och transporterar stora mängder olja som används för att finansiera Rysslands krig mot Ukraina. Tiotusentals ton råolja fraktas av undermåliga och rostiga fartyg med brister i navigationssystemen.

Upplagt för haveri, enligt flera experter.

– I värsta fall pratar vi om hundratals mil av stränder som är nedsmetade av olja, har Jonas Henriksson, oljeskadeexperet, tidigare sagt till SVT.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Mette Frederiksen varnar – kommer slå till i vinter

2026 08 23

En skarp varning utfärdas inför vintern.

Varningen kommer från den danska ledaren Mette Frederiksen, som tillsammans med Norges statsminister Jonas Gahr Støre och den finske presidenten Alexander Stubb besöker Ukraina i helgen.

På programmet står bland annat ett möte med den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj.

Samtidigt uppmanar Frederiksen Europas länder att göra allt som är möjligt för att öka stödet av luftförsvar till Ukraina, rapporterar TV2. Situationen är akut, menar statsministern.

– Man kan säga att om vi inte gör det, kommer Ukraina att se in i en vinter där ryssarna kommer att slå till – också med ballistiska missiler – och döda många människor, säger hon till kanalen.

Få klarar det

Den danska statsministern hyllar också det ukrainska försvaret. Danmark kommer också fortsatt att stödja på de sätt som landet kan, lovar Frederiksen.

– Få hade klarat av det ukrainarna har gjort, säger hon, enligt kanalen.

Läs mer: Ryska folket vägrar tro på tv-propaganda

Norge håller med

Från Norges statsminister hörs samma slutsats. Ukraina behöver få mer hjälp för att kunna fortsätta försvara sig mot de tunga ryska anfallen från luften.

– Det är den stora sårbarheten, och det är det som Zelenskyj och hans stab betonar hela tiden, säger Jonas Gahr Støre, rapporterar NRK.

Också den finske presidenten Alexander Stubb betonar behovet, och lovar fortsatt stöd till Ukraina.

Zelenskyj har flaggat för minskning

För några veckor sedan gick Volodymyr Zelenskyj ut och uppgav att leveranserna av luftförsvar från allierade länder har minskat kraftigt under 2026.

I jämförelse med förra året har de varit tre gången mindre i omfattning.

– Det är viktigt att nödvändiga politiska beslut fortfarande fattas om leveranser och acceleration av produktionsprocesser, inklusive placering i Ukraina, skrev den ukrainske presidenten i ett inlägg på X.

Ryssland har den senaste tiden vid flera tillfällen slagit hårt mot ukrainskt territorium, inte minst mot huvudstaden. Flera gånger har Ukraina haft svårt att avvärja attackerna från luften.

Läs mer: Putin övertygad – dramatisk vändning i kriget

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen