Klubbar igenom “kontroversiell” lag i Sverige

2022 11 16

Riksdagen har röstat ja till grundlagsförändringarna gällande utlandsspioneri.

Det rapporterar flera svenska medier. 

I korthet innebär lagändringen att brotten utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri och röjande av hemlig uppgift i internationellt samarbete skrivs in i brottsbalken, rapporterar Aftonbladet.

Samtliga riksdagspartiet ställer sig bakom förändringen förutom Vänsterpartiet och Miljöpartiet som vill avvakta ett år med att ta beslut.

"Hot mot demokratin"

Inför omröstningen i riksdagen blev förslaget om att göra ändringen mycket omdebatterad. 

Det har både kallats för “kontroversiellt” och flera medieföretag har uttryckt att lagförändringen är “ett hot mot yttrandefriheten och demokratin”, skriver Aftonbladet.

– Det finns tre goda skäl att stoppa förslaget om nya lagar kring utlandsspioneri. Men det finns också en dyrköpt läxa att lära av hur det går till när tryck- och yttrandefriheten inskränks, även i Sverige, framhåller SVT:s USA-korrespondent Fouad Youcefi i en debattartikeln i tidningen Journalisten.

"Hör inte av dig till mig"

SVT-journalisten fortsätter:

– Om du är nästa Edward Snowden med explosiva uppgifter om Sveriges eller andra länders förehavanden i Nato eller FN, hör inte av dig till mig, för jag kan inte garantera att du håller dig inom lagens gränser.

Journalister protesterade

Idag samlades flera journalister utanför riksdagen för att protestera mot förslaget, som alltså klubbades igenom senare under onsdagen.

En av dem var Dagens Nyheters reporter Alexandra Urisman Otto. Enligt henne går det inte att lita på den så kallade “ventil” i lagen som ska garantera skydd för journalistiken.

– Det är inte så journalistik fungerar, att man som källa chansar med vetskapen att man kan hamna i fängelse om uppgiftslämnandet efter prövning visar sig inte ha varit försvarligt. De få som är modiga och berättar riskerar att tystna, säger hon till tidningen Journalisten.

Liberalerna svängde i frågan

Liberalerna var tidigare för att skjuta upp omröstningen ett år, precis som V och MP hade önskat.

Men sedan ändrade man sig.

– Liberalerna har i åratal påpekat vikten av att vi täpper till möjligheten för att personer under falsk flagg riskerar den svenska demokratin, riskerar svenska soldaters liv. Därför måste det skärpas, vi lever i en mycket, mycket orolig tid, säger L-ledaren Johan Pehrson.

Han tillägger:

– Vi har vädjat till de andra partierna om ytterligare förtydliganden, men jag har ingen tro att vare sig Centerpartiet, Socialdemokraterna eller andra partier vill stänga ner den svenska demokratin.

Foto: Melker Dahlstrand Sveriges Riksdag

Text: Redaktionen


12 jun 26

”Det är kört” – chockbesked för Donald Trump

2026 06 12

Väljarstödet för Donald Trump har sjunkit i en stadig takt under hans andra mandatperiod, enligt flera opinionsmätningar.

Nu kommer nya mardrömssiffror för presidenten.

Enligt en färsk undersökning från Reuters är endast 22 procent nöjda med hur Trump hanterar levnadskostnaderna, medan 70 procent säger sig vara missnöjda.

Siffran innebär att missnöjet Trumps hantering av levnadskostnaderna är större än under hans föregångare Joe Bidens, som kritiserades kraftigt för sin ekonomiska politik. 

Under slutet av Bidens mandatperiod uppgav 29 procent av väljarna att det var nöjda med hans hantering av levnadskostnaderna, medan 63 procent var missnöjda.

”Det är kört”

Inflationen i USA har stigit till den högsta nivån på tre år i svallvågorna av landets krig mot Iran.

I maj landade inflationstakten på 4,2 procent. Stigande mat- och elpriser pekas ut som drivande faktorer, rapporterar Politico.

En tidigare tjänsteman inom Trumpadministrationen bedömer att Trump har förlorat kontrollen över ekonomin.

– Det spelar ingen roll om det här är inflationens topp eller inte. Det är kört när det gäller hur folk ser på ekonomin, säger personen enligt Politico.

ANDRA LÄSER: Kollaps för Putin – sjätte månaden i rad |

Värsta sedan pandemin

Irankriget slår hårt mot ekonomier världen över.

Kriget väntas bromsa den globala ekonomiska tillväxten till den lägsta takten sedan covid-19-pandemin, enligt ny rapport från Världsbanken.

Den globala ekonomiska tillväxten väntas bli 2,5 procent i år – en minskning från 2,9 procent 2025.

– En förnyad upptrappning av fientligheterna eller mer långvariga störningar i råvaruflödena skulle kunna höja råvarupriserna ytterligare, intensifiera inflationstrycket och osäker livsmedelsförsörjning, utlösa finansiell stress och långsam tillväxt, står det i rapporten.

LÄS OCKSÅ: Norge förlorar miljarder – pekar ut Sverige

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen


12 jun 26

UPPGIFTER: Putins armé nära enormt fiasko

2026 06 12

Ukrainas har inlett en omfattande militär kampanj med syfte att skära av den ryskockuperade Krymhalvön från fastlandet.

Under natten lyckades den ukrainska militären slå ut flera broförbindelser till Krym, rapporterar RBC Ukraine.

Flera broar har förstörts.

– Det verkar som att det inte finns några intakta broar kvar vid landförbindelserna till halvön, uppger lokala Telegramkanaler enligt nyhetsbyrån.

Nu kommenterar Robert ”Madyar” Brovdi, befälhavare för Ukrainas obemannade systemstyrkor (USF), de senaste attackerna.

Han uppger att Ukrainas målsättning är att tvinga ryska trupper att dra sig tillbaka från Krym.

Enligt Brovdi kan målet snart vara uppfyllt.

– Vi kommer att isolera Krym inom en snar framtid, säger han till Reuters.

– Vi kommer att skapa förhållanden som gör det extremt svårt för militär personal eller de som arbetar inom försvarsindustrin att stanna kvar på Krym, fortsätter han.

Enormt fiasko

Ett ryskt tillbakadragande från Krym skulle vara ett enormt fiasko för den ryske diktatorn Vladimir Putin.

Halvön är central för Putins drömmar om ett nytt ryskt imperium.

– Putin är helt besatt av Krym. Ukraina är viktigt för honom, men Krym är det viktigaste av allt och dessutom ett mycket unikt område, har Jussi Lassila, forskare vid Finlands utrikespolitiska institut, tidigare sagt till Yle.

ANDRA LÄSER: Kollaps för Putin – sjätte månaden i rad

”Små gröna män”

Ryssland annekterade Krym 2014.

Den ryska militären skickade soldater utan nationella symboler till den ukrainska halvön.

Soldaterna tog snabbt kontroll över viktiga byggnader, flygplatser och militära installationer. Samtidigt förnekade Ryssland all inblandning.

Krym överlämnades till Ukraina 1954. Beslutet fattades av den dåvarande Sovjetledaren Nikita Chrusjtjov.

LÄS OCKSÅ: Skattelättnader på gång – ”Kommer bli fler jobb”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen