Klassiskt rockband släpper första låten – på 16 år

2024 09 24

Rockgruppen The Cure släpper en ny låt för första gången på nästan två decennium.

Med klassiska hits som “Just Like Heaven”, “Boys Don’t Cry” och “Friday I’m in Love” har kanske det brittiska bandet från 1970-talet tyckt att det räcker.

Trots att The Cure turnerar regelbundet har man inte lanserat någon ny låt sedan “Dream” från 2008.

Men nu är det äntligen dags igen.

På torsdag släpper gruppen låten “Alone” – bandets första låt på 16 år.

– This is the end of every song that we sing, lyder ett utdrag från låten som har släppts på sociala medier.

– The fire burned out to ash, the stars grow dim with tears.

"Mest efterlängtade återkomsten"

Återkomsten beskrivs av The Guardian som en av de mest efterlängtade inom rockmusiken.

Det hade dock kunnat ske tidigare.

Redan 2014 var ett “systeralbum” till Dream på gång, men skrotades.

– Jag har knappt skrivit några ord sedan dess. Jag tror att det bara finns så många gånger man kan sjunga om vissa känslor, sade bandets sångare och låtskrivare Robert Smith till tidningen 2018.

– Jag har försökt skriva låtar om något annat än vad jag kände, men de är torra, de är intellektuella, och det är inte jag.

"Det är jävligt bra"

Vid ungefär samma tidpunkt uteslöt dock inte Robert Smith att The Cure skulle släppa ny musik så småningom. Under 2019 jobbade man sedan hårt för att producera nytt material.

– Sångerna är typ 10-12 minuter långa. Vi spelade in 19 låtar, sade han till musikmagasinet Rolling Stone.

– Vi bara spelade musik i tre veckor. Och det är jättebra. Jag vet att alla säger det, men det är verkligen jävligt bra. Det är så mörkt. Det är otroligt intensivt.

Då kan hela albumet släppas

Men därefter blev det tyst. Först 2022 meddelade The Cure att det nya albumet fått en titel: Songs of a Lost World.

På albumet återfinns sannolikt Alone, även om det inte är officiellt än. Titeln tycks vara oförändrad, uppger The Guardian.

Den nya låten släpps på Mary Anne Hobbs BBC Radio 6 Music Show vid lunchtid på torsdag.

Albumet som helhet tros lanseras 1 november 2024, men det är inte officiellt.

Foto: Momento Mori

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen