Klassiskt rockband släpper första låten – på 16 år

2024 09 24

Rockgruppen The Cure släpper en ny låt för första gången på nästan två decennium.

Med klassiska hits som “Just Like Heaven”, “Boys Don’t Cry” och “Friday I’m in Love” har kanske det brittiska bandet från 1970-talet tyckt att det räcker.

Trots att The Cure turnerar regelbundet har man inte lanserat någon ny låt sedan “Dream” från 2008.

Men nu är det äntligen dags igen.

På torsdag släpper gruppen låten “Alone” – bandets första låt på 16 år.

– This is the end of every song that we sing, lyder ett utdrag från låten som har släppts på sociala medier.

– The fire burned out to ash, the stars grow dim with tears.

"Mest efterlängtade återkomsten"

Återkomsten beskrivs av The Guardian som en av de mest efterlängtade inom rockmusiken.

Det hade dock kunnat ske tidigare.

Redan 2014 var ett “systeralbum” till Dream på gång, men skrotades.

– Jag har knappt skrivit några ord sedan dess. Jag tror att det bara finns så många gånger man kan sjunga om vissa känslor, sade bandets sångare och låtskrivare Robert Smith till tidningen 2018.

 – Jag har försökt skriva låtar om något annat än vad jag kände, men de är torra, de är intellektuella, och det är inte jag.

"Det är jävligt bra"

Vid ungefär samma tidpunkt uteslöt dock inte Robert Smith att The Cure skulle släppa ny musik så småningom. Under 2019 jobbade man sedan hårt för att producera nytt material.

– Sångerna är typ 10-12 minuter långa. Vi spelade in 19 låtar, sade han till musikmagasinet Rolling Stone.

– Vi bara spelade musik i tre veckor. Och det är jättebra. Jag vet att alla säger det, men det är verkligen jävligt bra. Det är så mörkt. Det är otroligt intensivt. 

Då kan hela albumet släppas

Men därefter blev det tyst. Först 2022 meddelade The Cure att det nya albumet fått en titel: Songs of a Lost World.

På albumet återfinns sannolikt Alone, även om det inte är officiellt än. Titeln tycks vara oförändrad, uppger The Guardian.

Den nya låten släpps på Mary Anne Hobbs BBC Radio 6 Music Show vid lunchtid på torsdag.

Albumet som helhet tros lanseras 1 november 2024, men det är inte officiellt.

Foto: Momento Mori

Text: Redaktionen

Hälften av svenska föräldrar medger farligt misstag: ”Tar 20 sekunder”

2025 06 14

Hälften av svenska föräldrar medger ett misstag som riskerar deras barns säkerhet.

Sommaren är en årstid som ofta är extra uppskattad bland barn.

Men som förälder gäller det att ha koll på barnen – särskilt när de badar.

Över hälften av Sveriges föräldrar medger nu att de ibland gör ett misstag som kan bli ödesdigert.

”20 sekunder det enda som krävs”

52 procent av alla föräldrar med barn 2–12 år medger att de någon gång har tappat uppsikten över sina barn vid vattnet, visar en ny Novus-undersökning som gjorts på uppdrag av Trygg Hansa och Svenska Livräddningssällskapet.

Det kanske inte låter så farligt att tappa uppsikten ett litet ögonblick – men en drunkningsolycka kan gå mycket snabbare än vad många tror, varnar Trygg Hansa.

– 20 sekunder är det enda som krävs för att ett barn ska drunkna, uppger Trygg Hansa i ett uttalande.

Många föräldrar saknar också kunskaper om vad som krävs för att undvika drunkningsolyckor, enligt försäkringsbolaget.

Bland de vanligaste dödsolyckorna

Förutom att det går fort så sker en drunkning ofta tyst och oväntat. Därför kan man inte lita på att man kommer att höra barnet skrika om det uppstår en farlig situation medan man tittar bort.

Drunkningen är en av de vanligaste dödsolyckorna bland barn i åldern 1-6 år.

– Det går fortare än vad många tror för ett barn att försvinna under vattenytan. Det räcker att leta efter solkrämen i strandväskan medan ivriga barn springer till vattnet, säger Eva Schüler, vattensäkerhetsexpert på Trygg-Hansa, i ett uttalande.

Så mycket som var tredje svensk, 34 procent, uppger i undersökningen att de har varit med om en farlig situation vid vattnet med risk för drunkningsolycka.

– Se till att alltid vara med på en armlängds avstånd och släpp inte blicken ens för ett ögonblick. Och om det värsta händer, agera direkt och hjälps åt på stranden med att larma och börja med livräddning, det kan vara livsavgörande, säger Eva Schüler.

Foto: Ioann-Mark Kuznietsov

Text: Redaktionen

Otäckt larm från Norge – allt fler söker läkarhjälp

2025 06 14

Allt fler i Norge söker läkarhjälp av en och samma orsak.

I Norge har det skett en oväntad ökning av ett allvarligt hälsoproblem de senaste åren.

Det handlar om minnesproblem.

Allt fler norrmän söker hjälp för att de har problem med minnet, och ökningen bland barn i åldrarna 5-14 år är extra anmärkningsvärd.

”Har aldrig sett en så stark ökning tidigare”

Antalet läkarbesök på grund av minnesstörningar har ökat kraftigt i Norge, även bland barn mellan 5 och 14 år, rapporterar NRK.

Vad ökningen beror på är oklart. Forskare och experter säger att de är väldigt bekymrade över utvecklingen.

– Jag har aldrig sett en så stark ökning av dessa siffror förut, säger forskaren Aubrey White, som är statistiker vid Folkehelseinstitutet i Norge, till kanalen.

2019 skedde 41 722 läkarbesök i Norge på grund av minnesproblem. 2024 hade siffran stigit till 98 910 besök, vilket alltså är mer än en fördubbling.

Ökningen gäller även bland barn och unga, vilket ses som extra oroväckande.

Misstänker skärmar

Även Marte Roa Syvertsen, som är läkare på neurologiska avdelningen samt forskningschef på Drammens sjukhus, tycker att statistiken är oroväckande.

Hon menar att utvecklingen kan ha med skärmtid att göra.

– Enligt min mening går det inte att komma ifrån att vi har infört en livsstil och något i våra liv, som inte fanns där tidigare, och som stjäl enormt mycket tid. Jag tänker på skärmtid och sociala medier, säger hon till kanalen.

Flera teorier

En annan teori, som Aubrey White tar upp, är att ökningen av minnesproblem har med coronapandemin att göra.

– Tre till sex månader efter Covid-vågor ser vi en ökning av läkarbesök för minnesstörningar. Detta ger anledning till oro för att sena effekter av Covid-19 spelar en betydande roll, säger White till kanalen.

Det går dock heller inte att utesluta att det finns andra förklaringar.

Folkehelseinstitutet utesluter till exempel inte att en ökad användning av diagnoskoder och fler allmänläkare bidrar till ökningen.

Det är alltså svårt att veta hur förändringen i statistiken ska tolkas. Folkehelseinstitutet menar att man bör vara försiktig när man gör tolkningar. Samtidigt efterlyser de mer forskning för att öka kunskapen om vad som kan orsaka minnesproblem.

Foto: M. Fakurian

Text: Redaktionen