Den varningen kommer från Peter Ronelöv Olsson, ordförande i Sveriges fiskares producentorganisation.

Han talar om regeringens klartecken för en vindkraftpark på västkusten som enligt talespersonen riskerar att slå hårt mot det svenska räkfisket, rapporterar GP.

Konsekvensen blir dyrare priser på räkor i butik, menar Peter Ronelöv Olsson.

– Om vi reducerar mängden räka kan priserna bara gå åt ett enda håll. Det blir dyrt för konsumenterna, om de ens kan köpa riktiga kvalitetsräkor, säger han till tidningen.

Farhågan: Halverar svenska räkfisket

Peter Ronelöv Olsson är mycket kritisk till vindkraftverket som ska byggas i havet utanför Stenungsund.

Han framhåller att 50 procent av det svenska räkfisket skulle kunna försvinna när planerna blir verklighet.

Enligt regeringen kommer vindkraftparken, som går under namnet Poseidon, att skapa förutsättningar för en ökad fossilfri elproduktion.

"Mycket efterlängtat"

Det är även ett unikt projekt i form av den första planerade vindkraftsparken i Sverige som byggs med flytande vindkraftverk, vilket öppnar för ytterligare havsvindparker på större havsdjup vad som tidigare varit möjligt.

– Poseidon kommer att kunna leverera upp till 5,5 TWh per år inom elprisområde 3, vilket jag vet är mycket efterlängtat av näringslivet i västra Sverige, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) i ett uttalande.

"Förstår man vad man gör?"

Regeringen menar vidare att beslutet är “förenat med särskilda villkor för att tillräcklig hänsyn ska tas till flera viktiga samhällsaspekter”, bland annat djurlivet.

– Projektet måste också ta hänsyn till yrkesfiske, beredskaps- och räddningsplan samt åtgärder för säkerhet, återvinning och avveckling av parken, framhåller regeringen i ett uttalande.

Peter Ronelöv Olsson håller dock inte med.

– Jag undrar om man förstår vad man gör, säger han.

Även experten Staffan Waldo, utredare på Agrifood vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, menar att man kan behöva “fylla upp gapet” med utländsk räka och havskräfta när tillgången till svenskproducerad fisk minskar.

Foto: Ica-gruppen resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Det visar ny statistik från Matpriskollen. 

Sedan oktober 2023 har priserna för snacks och godis ökat med hela 8,4 procent i genomsnitt. Det är 3,3 procentenheter mer än mejeriprodukter, som tar andraplatsen på prisökningslistan.

”600 miljoner kronor dyrare”

I genomsnitt ökade livsmedelspriserna med 0,2 procent i oktober, enligt Matpriskollen.

– 0,2 procent kan låta som en mycket liten siffra men det innebär faktiskt ungefär 600 miljoner kronor dyrare dagligvaror på årsbasis så det rör sig om ganska stora summor även om vi de senaste åren tyvärr sett betydligt högre ökningar än så, säger Matpriskollens vd Ulf Mazur i ett uttalande.

Enligt Mazur är prisökningarna på mejeriprodukter mest oroväckande.

– Det vi ser är dramatiskt då mejeriprodukter utgör hela 18 procent av totala dagligvaruförsäljningen. så det är en stor del av vad vi handlar och äter.

Tre produkter pekas ut

Tre mejeriprodukter noterade störst prisökningar i oktober. Det rör sig om matfett som ökade mest med 3,6 procent och mjölk & grädde med 2,4 procent.

Arla Foods och Norrmejeriers produkter utgjorde en stor del av prisuppgångarna.

–  Ett Bregottpaket 500 gram, har nu ökat med 10 kronor sedan i våras. Nu steg det 5 kronor eller runt 10 procent. Priserna nu är på samma höga nivå som efter att kriget bröt ut 2022. Detsamma gäller smörpaketen från Arla. Ett laktosfritt smörpaket från Arla kostar nu cirka 75 kronor. En ökning med hela 7 kronor under oktober. Det är stora ökningar och tyvärr är det nog mer att vänta då matfettspriserna ökar i Europa, säger Ulf Mazur.

Därför stiger priset

Enligt Matpriskollen finns det tre anledningar till varför mejeripriserna ökar:

- Avräkningspriset till Arlas bönder har ökat 7 månader i rad och nu höjdes det även för november. Det är nu högre än 2022. Avräkningspriset reflekterar efterfrågan och utbud på mjölk i Europa. Sedan ett tag är efterfrågan mycket högre än utbudet och då stiger priserna och ersättningen Arlabönder i alla länder likaså. Mängden mjölk i Europa minskar och räcker helt enkelt inte till och då stiger priserna. 

- Det andra är den Gröna omställningen, där vi i Sverige måste göra stora klimatinvesteringar för att klara våra klimatmål. Därför fonderar Arla Foods pengar så att man kan stötta initiativ på gårdarna för att göra insatser för biologiska mångfalden och på så sätt minska utsläppen eller användandet av fossila produkter. Det kan tex vara att testa nya foder för att få ner utsläppen av metangas. Det kostar bara för bonden, men man investerar för att möta klimatmålen.

- Det tredje är de ökande förpackningsavgifterna på grund av Producentansvaret för förpackningar som infördes 2023, där producenten av en produkt ska betala kostnaden för återtagningen. Kommunerna sköter insamlingen, men producenterna får notan och därefter vi konsumenter och den ökar hela tiden. 

Källa: Matrpiskollen

Foto: A. Jostelius resp E. Doronila

Text: Redaktionen