Klassiker på julbordet rusar i pris – ökar 26 procent

2024 11 27

Årets julbord blir det dyraste någonsin i Sverige.

Aldrig förr har julmaten varit så dyr som den är 2024.

Det står klart efter en ny analys av Stockholms Handelskammare vars siffror konstaterar att kostnadsökningarna de senaste åren nu slår hårt mot för det som för många är årets viktigaste måltid.

– De svenska hushållen har fått möta en inflationschock, där priset skjutit iväg på många varor, säger Carl Bergkvist, chefekonom på Stockholms Handelskammare, i ett uttalande.

Ökar mest av allt

Värst av alla julvaror är sillen.

Klassikern ökar med 26,2 procent jämfört med förra året. Även kaffe ligger högt på listan och prislappen stiger med nästan 14 procent.

Totalt har julbordet för en familj på fyra personer blivit 264 kronor dyrare de senaste fem åren – en ökning med 38 procent.

Detta samtidigt som den allmänna prisnivån (KPI) i samhället egentligen bara ökat med 24 procent.

– När vi tittar på hur prisökningarna på julbord sett ut senaste åren blir det särskilt tydligt vad för effekt det här får på en barnfamilj. Man får inte lika mycket för pengarna, och jämfört med för ett par år sedan måste man prioritera mycket hårdare vid årets julfirande, säger Carl Bergkvist i samma pressmeddelande.

Totalt 956 kronor

Enligt Stockholms Handelskammare ligger en klassisk julbordskasse för en familj nu på 956 kronor. Förra året var prislappen 923 kronor.

I priset ingår bland annat sill, lax, kött, potatis, ägg, godis samt alkohol som glögg, öl och och snaps för två personer. Räknas alkoholen bort landar priset på 743 kronor.

Men det finns ett ljus i den mörka tunneln, menar Carl Bergkvist.

– Räntorna kommer ner samtidigt som prisökningarna har avtagit. Nu ser vi att hushållen får mer pengar kvar i slutet av månaden – och det borgar för julfiranden med mer utrymme framåt.

LÄS MER: Svenska folket säger tvärnej – det här får inte försvinna från julbordet

Julbordskassens prislapp historiskt

2023: 923 kronor
Före Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina (2021): 720 kronor
Före pandemin (2019): 693 kronor
30 år sedan (1994): 443 kronor

Källa: Stockholms Handelskammare

Foto: J. Wellington

Text: Redaktionen

Älskat pålägg stoppas i svenska butiker

2026 05 30

Ett populärt sött pålägg stoppas.

Flera populära syltprodukter riskerar att försvinna från svenska butikshyllor.

Detta om de inte ändrar recept eller byter namn.

Skärpta regler slår mot sylt

Kraven på frukt- och bärinnehåll i sylt, marmelad och gelé höjs.

För två år sedan beslutade EU att höja kravet på frukt- och bärinnehåll i sylt från 35 till 45 gram per 100 gram produkt.

Reglerna har sedan anpassats av Livsmedelsverket och blir svenska föreskrifter den 14 juni i år.

Syftet är att minska sockermängden och samtidigt stärka marknaden för frukt och bär.

– Äkta vara välkomnar den här förändringen. Sylt och marmelad ska förstås innehålla ordentligt med frukt och bär och mindre utfyllnad i form av socker, vatten och tillsatser, säger Björn Bernhardson, verksamhetsledare på konsumentföreningen Äkta vara.

LÄS MER: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning

Märken pekas ut

Konsekvensen av de nya reglerna är att flera syltprodukter kan komma att stoppas i svenska butiker i sin nuvarande form.

Tillverkare måste antingen öka mängden frukt och bär i recepten eller ändra produktens namn.

Bland de utpekade produkterna finns BOB Squeezy Hallon, Den Gamle Fabrik Björnbärsmarmelad, Änglamark Ekologisk Hallonsylt samt Xtra Hallonsylt.

Trots de nya kraven finns en övergångsperiod.

Produkter som redan finns ute i butik får säljas slut innan reglerna börjar tillämpas fullt ut.

Matjättar agerar

Flera svenska matjättar har redan börjat fasa ut sylten i butik.

Coop bekräftar att flera av deras produkter kommer att få ändrade recept.

Även Orkla, som står bakom syltmärkena BOB och Den Gamle Fabrik, uppger att de har granskat sortimentet för att säkerställa att produkterna uppfyller de nya kraven

– Äkta vara har i dagarna varit ute och kollat hur det ser ut i butikerna och kan se att flera tillverkare redan har ökat frukt- eller bärhalten, uppger de i ett uttalande.

LÄS MER: Medvedev varnar EU-invånare – “Fredliga sömnen är över”

Foto: Brooke Lark

Text: Redaktionen

Hastigheten ändras på svenska vägar

2026 05 29

Snart kommer hastighetsgränserna på svenska vägar att ändras.

Sverige sänker nu tempot i trafiken.

I ett omfattande vägprojekt ska gator och landsvägar bli säkrare fram till 2030.

Vägar får sänkt hastighet

Den svenska transportmyndigheten Trafikverket har tagit fram en ny aktionsplan där hastigheten ska sänkas på omkring 1 200 kilometer tätortsvägar runt om i landet.

– Säkra hastighetsnivåer är avgörande för att skapa en säker vägtrafik och minska antalet omkomna och allvarligt skadade. Det kan göras genom att anpassa hastighetsgränserna och genom att bygga om trafikmiljön, uppger myndigheten i rapporten.

Det handlar främst om sträckor där dagens 50 km/tim bedöms vara för högt i miljöer där bilar möter gående och cyklister.

Tanken är att sänka hastigheten där bilar möter cyklister och gående, så att en eventuell olycka inte blir livshotande.

Målet är att nästan alla stadsgator ska ha en hastighetsgräns på högst 40 km/tim till 2030.

– Utöver detta behöver 30 km/tim säkras i områden där gående och cyklister blandas med biltrafik på ett frekvent och planerat sätt, uppger Trafikverket.

LÄS MER: Rysslands flygvapen träffat av Storm Shadow-missiler

Nollvisionen driver förändring

Bakgrunden till förändringen är den svenska trafiksäkerhetsstrategin Nollvisionen, som innebär att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i vägtrafiken.

Enligt Trafikverket är hastigheten en avgörande faktor för att nå målet, särskilt i tätbebyggda områden där små skillnader i fart kan få stora konsekvenser vid olyckor.

Internationella riktlinjer, bland annat från FN, pekar också mot att 30–40 km/tim är mer lämpligt i stadsmiljöer där oskyddade trafikanter rör sig.

Landsvägar ses över

Förändringarna gäller inte bara städer.

Även landsvägar ses över, där huvudprincipen blir att vägar utan mitträcken i regel ska hålla max 80 km/tim.

Samtidigt satsar man på att bygga om vissa sträckor med räcken och säkrare vägrenar för att minska risken för mötes- och avkörningsolyckor.

Utvecklingen stöds också av ny fordonsteknik som ISA-system och adaptiv farthållare, som automatiskt kan hjälpa förare att hålla rätt hastighet.

Trots tekniska framsteg menar myndigheten att mänskligt beteende fortfarande är den största utmaningen.

LÄS MER: UPPGIFTER: Trump somnar – videoklipp väcker frågor

Foto: Karl Hornfeldt

Text: Redaktionen