Klassiker på julbordet rusar i pris – ökar 26 procent

2024 11 27

Årets julbord blir det dyraste någonsin i Sverige.

Aldrig förr har julmaten varit så dyr som den är 2024.

Det står klart efter en ny analys av Stockholms Handelskammare vars siffror konstaterar att kostnadsökningarna de senaste åren nu slår hårt mot för det som för många är årets viktigaste måltid.

– De svenska hushållen har fått möta en inflationschock, där priset skjutit iväg på många varor, säger Carl Bergkvist, chefekonom på Stockholms Handelskammare, i ett uttalande.

Ökar mest av allt

Värst av alla julvaror är sillen.

Klassikern ökar med 26,2 procent jämfört med förra året. Även kaffe ligger högt på listan och prislappen stiger med nästan 14 procent.

Totalt har julbordet för en familj på fyra personer blivit 264 kronor dyrare de senaste fem åren – en ökning med 38 procent.

Detta samtidigt som den allmänna prisnivån (KPI) i samhället egentligen bara ökat med 24 procent.

– När vi tittar på hur prisökningarna på julbord sett ut senaste åren blir det särskilt tydligt vad för effekt det här får på en barnfamilj. Man får inte lika mycket för pengarna, och jämfört med för ett par år sedan måste man prioritera mycket hårdare vid årets julfirande, säger Carl Bergkvist i samma pressmeddelande.

Totalt 956 kronor

Enligt Stockholms Handelskammare ligger en klassisk julbordskasse för en familj nu på 956 kronor. Förra året var prislappen 923 kronor.

I priset ingår bland annat sill, lax, kött, potatis, ägg, godis samt alkohol som glögg, öl och och snaps för två personer. Räknas alkoholen bort landar priset på 743 kronor.

Men det finns ett ljus i den mörka tunneln, menar Carl Bergkvist.

– Räntorna kommer ner samtidigt som prisökningarna har avtagit. Nu ser vi att hushållen får mer pengar kvar i slutet av månaden – och det borgar för julfiranden med mer utrymme framåt.

LÄS MER: Svenska folket säger tvärnej – det här får inte försvinna från julbordet

Julbordskassens prislapp historiskt

2023: 923 kronor
Före Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina (2021): 720 kronor
Före pandemin (2019): 693 kronor
30 år sedan (1994): 443 kronor

Källa: Stockholms Handelskammare

Foto: J. Wellington

Text: Redaktionen

JUST NU: Forskare larmar – ukrainska flyktingar har det sämst i Sverige

2025 04 03

Sverige är sämst i Norden på att ta emot ukrainska flyktingar, enligt en färsk undersökning.

Av de nordiska länderna har Sverige tagit emot minst antal ukrainska flyktingar.

Dessutom väljer fler ukrainska flyktingar som kommit till Norden att lämna Sverige jämfört med de andra länderna.

Detta enligt en undersökning av de norska forskarna Aadne Aasland och Vilde Hernes.

Har tagit emot minst i Norden

Nu delar Aasland och Hernes med sig av sina resultat, i en debattartikel i DN.

Det visar sig att Sverige är det land i Norden som tagit emot minst antal flyktingar från Ukraina per capita – mindre än hälften så många som Norge och Finland.

Vidare ser forskarna att många fler väljer att lämna Sverige än övriga nordiska länder.

“Lever som asylsökande”

En hel tredjedel av de ukrainska flyktingar som registrerats har nämligen valt att lämna Sverige, jämfört med tio procent som valt att lämna Finland och Norge.

Samtidigt är det vanligare att ukrainarna i Sverige är självförsörjande än i de andra nordiska länderna.

– I Norge och Danmark (och till viss del Finland) har de ukrainska flyktingarna i stor grad getts samma rättigheter till ekonomiskt stöd och integrationsinsatser som andra flyktinggrupper – exempelvis språkkurs, introduktionsprogram och arbetsmarknadsåtgärder. I Sverige däremot fick ukrainarna fortsatt leva under samma villkor som asylsökande, även efter att de beviljats tillfälligt kollektivt skydd genom masskyddsdirektivet, skriver Aasland och Hernes.

“Påfallande okänt i Sverige”

De norska forskarna har intervjuat över 3000 ukrainska flyktingar. Nu frågar man sig varför ukrainarnas situation i Sverige inte har uppmärksammats till någon större grad.

– Sverige har visat stor solidaritet med Ukraina i sin utrikespolitik. Därför är det påfallande hur lite offentlig uppmärksamhet och debatt som de ukrainska flyktingarnas villkor har fått – och hur okänt det är att Sverige har bland de svagaste rättigheterna i Europa, skriver forskarna i tidningen.

Text: Redaktionen

Klassiskt ämne kan försvinna ur svenska skolor – “ett kulturarv”

2025 04 03

Intresseorganisationen RFSU riktar skarp kritik mot den nya läroplansutredningen.

En ny läroplansutredning togs emot av skolminister Lotta Edholm (L) i februari.

Utredningen gör bland annat gällande att ett större fokus i läroplanen ska läggas på grundläggande kunskaper som att läsa, skriva och räkna – men också på en stärkt lärarroll.

– Lärarrollen är för svag i förhållande till föräldrar och elever. Det ställs oerhört höga krav på lärare idag – med nya läroplaner blir det lättare för lärare att tala om vad som krävs att man lär sig tidigt, säger Lotta Edholm till SVT.

“Värsta attacken i modern tid”

Nu lyfts dock en del oro kring den nya läroplanen. Detta från Riksförbundet för sexuell upplysning, RFSU.

– Utredningen föreslår att man ska stryka sexualundervisningen ur skolans mål och uppdrag. För oss är det här den värsta attacken på sexualundervisning som vi har sett i modern tid, säger Lina Fridén, ordförande för RFSU, till Expressen.

Bland annat föreslås att områdena sexualitet, samtycke och relationer – tidigare kända under namnet sex och samlevnad – ska omhändertas av kursplanen istället för läroplanen.

“Ett svenskt kulturarv”

Något som vore en “katastrof”, enligt RFSU.

Detta skulle nämligen innebära att rektorer inte längre behöver ansvara för att sexualundervisning genomförs, menar intresseorganisationen.

– Det är på många sätt ett svenskt kulturarv som man plockar bort där sexualundervisningen hela tiden förbättrats och stärkts de senaste decennierna. Det här skulle vara första gången vi börjar backa, säger Fridén enligt Expressen.

Kritik från Skolinspektionen

Så sent som i förra veckan kom Skolinspektionen med kritik om att sexualundervisningen i svenska skolor behöver förbättras.

– Granskningen visar att eleverna önskar mer samtal om verklighetsnära situationer. Den visar också att lärare tycker att det finns samtal som är svåra att genomföra på ett tryggt sätt i klassrummet på grund av att de kan vara känsliga eller utpekande, skriver Skolinspektionen i ett uttalande.

Foto: I. Aleksic

Text: Redaktionen