Klädjätten H&M lovar att ändra sina priser

2023 11 27

Det kan komma att handla om betydande prisförändringar för en del av plaggen indikerar Bloomberg News.

Fyra miljoner människor

Bakgrunden är politiska satsningar i världens näst största klädtillverkarland – Bangladesh.

Regeringen i Bangladesh har beslutat att höja de extremt låga lönerna i landets klädbransch som sysselsätter omkring fyra miljoner människor.

Minimilönen ska höjas med hela 56 procent och H&M är med på noterna enligt Bloomberg News.

– Löneökningarna ska absorberas i våra produktpriser, uppger H&M enligt TV-kanalen.

Väldigt låga löner

Löneökningarna ska träda i kraft i december och H&M:s besked är helt enkelt grönt ljus till att fortsätta att köpa kläder från Bangladesh även om priserna kommer att gå upp.

H&M har 150 000 anställda runt om i världen och har flera gånger uppmärksammats i media för att använda sig av arbetare med väldigt låga löner som lever under svåra förhållanden.

– Vi stödjer utvecklingen med rättvisa och konkurrenskraftiga löner i vår produktionskedja.

– Och vi arbetar för att förbättra arbetsförhållandena, framhåller H&M ett brev avseende löneökningarna i Bangladesh.

Det rapporterar TBS News.

Dödliga protester

Överenskommelsen om kraftigt höjda minimilöner i Bangladesh kommer efter flera veckor av dödliga protester i landet.

Tusentals arbetare har protesterat på gatorna i landet med krav om högre löner än vad arbetsgivarna först ville gå med på.

– Klädtillverkarna befarade att löneökningarna skulle leda till lägre vinster på grund av att klädkedjor som H&M inte skulle betala mer för kläderna, rapporterar TBS News.

– Jag var väldigt oroad över löneökningarna säger Mostafiz Uddin som är chef vid Denim Expert Ltd i Bangladesh.

4 400 butiker

Nu är han glad efter H&M skickat ut ett brev med besked om att H&M går med på att finansiera löneökningarna genom att betala mer för kläderna.

– Det är en stor lättnad för mig och kommer hjälpa mig att ordna rättvisa löner för arbetarna, säger han.

Trots de väntade ökningarna kommer lönen inte att stiga mer än till 1190 kronor.

H&M finns i 79 olika länder och har en nettoomsättning på 224 miljarder svenska kronor världen över, enligt bolagets hemsida.

Totalt har H&M-gruppen 4 400 butiker inklusive COS och Monki.

Foto: F De Canne

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 07

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen