Klädjätten H&M lovar att ändra sina priser

2023 11 27

Det svenska klädföretaget Hennes & Mauritz – mer känt som HM – planerar att byta ut en hel del prislappar i sina butiker.

Det kan komma att handla om betydande prisförändringar för en del av plaggen indikerar Bloomberg News.

Fyra miljoner människor

Bakgrunden är politiska satsningar i världens näst största klädtillverkarland – Bangladesh.

Regeringen i Bangladesh har beslutat att höja de extremt låga lönerna i landets klädbransch som sysselsätter omkring fyra miljoner människor.

Minimilönen ska höjas med hela 56 procent och H&M är med på noterna enligt Bloomberg News.

– Löneökningarna ska absorberas i våra produktpriser, uppger H&M enligt TV-kanalen.

Väldigt låga löner

Löneökningarna ska träda i kraft i december och H&M:s besked är helt enkelt grönt ljus till att fortsätta att köpa kläder från Bangladesh även om priserna kommer att gå upp.

H&M har 150 000 anställda runt om i världen och har flera gånger uppmärksammats i media för att använda sig av arbetare med väldigt låga löner som lever under svåra förhållanden.

– Vi stödjer utvecklingen med rättvisa och konkurrenskraftiga löner i vår produktionskedja.

– Och vi arbetar för att förbättra arbetsförhållandena, framhåller H&M ett brev avseende löneökningarna i Bangladesh.

Det rapporterar TBS News.

Dödliga protester

Överenskommelsen om kraftigt höjda minimilöner i Bangladesh kommer efter flera veckor av dödliga protester i landet.

Tusentals arbetare har protesterat på gatorna i landet med krav om högre löner än vad arbetsgivarna först ville gå med på.

– Klädtillverkarna befarade att löneökningarna skulle leda till lägre vinster på grund av att klädkedjor som H&M inte skulle betala mer för kläderna, rapporterar TBS News.

– Jag var väldigt oroad över löneökningarna säger Mostafiz Uddin som är chef vid Denim Expert Ltd i Bangladesh.

4 400 butiker

Nu är han glad efter H&M skickat ut ett brev med besked om att H&M går med på att finansiera löneökningarna genom att betala mer för kläderna.

– Det är en stor lättnad för mig och kommer hjälpa mig att ordna rättvisa löner för arbetarna, säger han.

Trots de väntade ökningarna kommer lönen inte att stiga mer än till 1190 kronor.

H&M finns i 79 olika länder och har en nettoomsättning på 224 miljarder svenska kronor världen över, enligt bolagets hemsida.

Totalt har H&M-gruppen 4 400 butiker inklusive COS och Monki.

Foto: F De Canne

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen.

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen