Kinas agerande skapar panik – ”Hotar USA”

2025 03 22

Det amerikanska utrikesdepartementet gör ovanligt skarpa kommentarer om ett specifikt hot från Kina.

Maktkampen mellan USA och Kina har intensifierats sedan Donald Trump blev amerikansk president.

Från amerikanskt håll finns det alltjämt en stor oro över hur den kinesiska regimen expanderar sin makt, inte minst i den så kallade västra hemisfären eller västra halvklotet.

Nu varnar USA:s utrikesdepartement i ovanligt starka ordalag om hotet från Kina.

”Kan inte ha mer inflytande än vi”

Utrikesdepartementet understryker att utrikesminister Marco Rubio har sagt att USA inte är redo att acceptera ett växande kinesiskt inflytande i Syd- och Nordamerika, rapporterar Newsweek.

Från amerikanskt håll börjar man visa tecken på en viss panik över hur Kina stärker sina intressen i den västra hemisfären.

– Som utrikesminister Rubio har sagt så kan vi inte leva i en värld där Kina har mer inflytande och mer närvaro än vi har i vår region. Det kinesiska kommunistpartiets växande roll på västra halvklotet hotar USA:s intressen, säger en talesperson för utrikesdepartementet, enligt tidningen.

Den västra hemisfären motsvarar Nordamerika, Sydamerika, Grönland, delar av nordvästra Afrika och cirka halva Antarktis.

Militär och civil användning

Frågan har bland annat aktualiserats av rapporter om att Kina planerar ett gemensamt rymdobservatorium tillsammans med Chile.

Delar av projektet tycks dock ligga utanför chilenska myndigheters kontroll och kan ha dubbla användningsområden; både militära och civila, rapporterar tidningen.

Chile har nu meddelat att avtalet ska granskas.

Hur som helst så är det ännu ett exempel på hur Kina expanderar sin makt i den västra hemisfären, vilket alltså väcker mycket stor oro i USA.

Kina har byggt eller förvärvat kritisk infrastruktur bland annat i Latinamerika. Det handlar bland annat om hamnar i Panama och Peru, men också om alltifrån vägar och dammar till elnät, enligt tidningen.

Det kinesiska agerandet uppfattas som ett hot mot USA, och president Donald Trump har lagt stort fokus på USA:s intresse av att geopolitiskt kontrollera det västra halvklotet, bland annat genom att göra anspråk på Grönland och Panamakanalen, men också genom att skärpa tonen mot Kina.

Foto: Gage Skidmore resp Alejandro Luengo

Text: Redaktionen


Ryssland inför totalblockad

2026 04 10

Ryssland har infört en fullständig blockad i hela landet.

Ryska myndigheter har blockerat meddelandeappen Telegram i hela landet.

Detta markerar en av de mest omfattande åtstramningarna av digital kommunikation på senare år, rapporterar Kyiv Post.

Fullständig blockad

Ryssland har enligt uppgifter helt stängt ned tillgången till Telegram i hela landet.

Blockaden gäller både mobilnät och fast internet, vilket gör appen i praktiken oanvändbar utan hjälpmedel som VPN.

Enligt rapporter från flera användare runt om i landet har åtkomsten plötsligt försvunnit, och många beskriver att tjänsten helt slutat fungera.

– Det verkar som att Telegram har blivit totalblockerat på Ryska federationens territorium, säger Mikhail Klimarev, chef för organisationen Internet Protection Society.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Digital nedstängning

Efter blockaden fungerar Telegram i stort sett bara via VPN-tjänster, som krypterar användarnas internettrafik och leder den genom andra servrar för att kringgå censur.

För vanliga användare innebär detta att appen inte längre går att använda som tidigare, eftersom meddelanden inte skickas, media inte laddas och appen ofta inte ens startar utan sådan teknik.

Situationen har lett till att många beskriver det som en form av digital nedstängning.

Blockaden kommer inte utan förvarning.

Den ryska medieövervakaren Roskomnadzor har under en längre tid stegvis begränsat Telegram genom att strypa hastigheten, begränsa röst- och videosamtal samt försämra möjligheten att ladda ner media.

Dessa åtgärder har gradvis gjort plattformen svårare att använda innan den nu helt stängts ned.

Regeringen svarar

Ryska myndigheter uppger att beslutet grundas i att plattformen används för kriminell och terroristrelaterad aktivitet.

Samtidigt försöker Kreml styra användare mot en ny nationell meddelandeapp.

– Vi uppmanar medborgarna att byta till vår nationella meddelandeapp MAX, uppger officiella källor enligt rapporteringen.

Kritiker har dock uttryckt oro för att den nya appen kan komma att användas för övervakning av användare och ytterligare kontroll över informationsflödet i landet.

Blockaden ses som en del av en bredare utveckling där internetfriheten i Ryssland successivt har begränsats sedan 2022.

LÄS MER: Fyra länder stoppar Ukraina från Nato

Foto: E Fillin

Text: Redaktionen


09 april 26

Bensin- och dieselpriset störtdyker – här är nya prislappen

2026 04 10

Drivmedelspriserna faller kraftigt under torsdagen.

Det visar Circle K:s listpriser för företag, som är en indikator på vad privatkunder får betala vid pump.

Enligt sammanställningen sjunker bensinpriset med 90 öre till 18,59 kronor litern.

Det största prisfallet noteras för dieseln.

Under torsdagen sjunker dieselpriset med hela 2,70 kronor. Den nya prislappen blir 22,44 kronor litern.

Samtliga prislappar

Här är samtliga prisförändringar i dag. Ändringen anges inom parentes.

 Priserna är rekommenderade riktpriser och gäller på bemannade stationer.

- Miles 95: 18,59 kr/l (-0,90)

- Miles 98: 19,89 kr/l (-0,90)

- Miles+ 98: 20,19 kr/l (-0,90)

- Miles Diesel 22,44 kr/l (-2,70)

- Miles+ Diesel 23,03 kr/l (-2,70)

- HVO100 30,59 kr/l (-2,85)

- Fordonsgas 30,19 kr/kg (+0,51)*

- E85 16,29 kr/l (-0,70)

Källa: Circle K

*Ändringsdatum 11 mars

Beskedet som avgör allt

Prissänkningarna äger rum dagar efter att USA och Iran enats om en vapenvila. Eldupphöret i Mellanöstern har fått oljepriset att sjunka, vilket leder till lägre drivmedelspriser i Sverige.

Samtidigt är läget i Mellanöstern mycket osäkert.

Huruvida Iran kommer tillåta fri passage genom Hormuzsundet är fortfarande oklart.

Jes Asmussen, chefekonom på danska SJF Bank, beskriver faktorn som avgörande för den ekonomiska utvecklingen.

– Vi kan prata hur mycket som helst om vapenvila, men tills vi ser fler fartyg segla genom Hormuzsundet kan vi inte se något slut på den här energikrisen, säger han till TV2.

LÄS MER: BESKED: Här sänks bensinen först 

Sundet inte öppet

Innan kriget passerade cirka 60 fartyg Hormuzsundet dagligen. I dag är siffran nere på omkring tre fartyg per dag.

– Det finns ingenting som tyder på att det har öppnats. Absolut inte, säger Jes Asmussen till kanalen och varnar för att oljepriset kan stiga igen:

– De värsta farhågorna skingrades med tillkännagivandet av vapenvilan, men innan vi ser olja flöda genom sundet skulle jag inte utesluta att oljepriset kan stiga till över 100 dollar igen.

LÄS OCKSÅ: Oväntad förändring på bostadsmarknaden

Foto: Circle K

Text: Redaktionen