Kina pekas ut i fruktansvärd rapport

2023 05 16

Antalet avrättningar i världen ökade kraftigt under 2022.

Det fastslår människorättsorganisationen Amnesty International i en ny rapport.

– Under 2022 har totalt 883 människor i 20 länder bekräftats avrättade, framhåller organisationen.

Det är en ökning med 53 procent från de 579 människor som avrättades under 2021 och den högsta siffran sedan 2017.

Bröt mot internationell rätt

Ökningen beror till stor del på länder i Mellanöstern och Nordafrika.

Tillsammans genomförde de 825 av 883 dokumenterade avrättningar under 2022.

– Länder i Mellanöstern och Nordafrika bröt mot internationell rätt när de med känslokall likgiltighet för människoliv trappade upp avrättningarna under 2022.

– Saudiarabien avrättade ofattbara 81 människor under en enda dag. Iran avrättade nyligen människor enbart för att de använt sin rätt att protestera, i ett desperat försök att stoppa det folkliga upproret, säger Agnès Callamard, generalsekreterare för Amnesty International.

Pekar ut Kina

Det finns dock ett stort mörkertal i statistiken.

Tusentals avrättningar har inte rapporterats, erfar Amnesty.

Merparten av dessa uppges ha uträttats av diktaturen Kina.

– I statistiken saknas uppskattningsvis tusentals avrättningar i Kina, eftersom landet hemligstämplar den informationen, skriver organisationen.

”Den ihärdigaste avrättaren”

Kina är därmed i särklass det land som avrättar flest människor.

– Trots att det är osäkert exakt hur många som dödades i Kina, är det tydligt att landet fortsätter att vara den ihärdigaste avrättaren, långt värre än Iran, Saudiarabien, Egypten och USA, framhåller Amnesty.

Oroande siffra för Sverige 

Totalt har 20 länder utfört avrättningar under 2022.

Efter Kina är Iran de land som avrättat flest personer.

Under 2022 avrättade den islamistiska diktaturen minst 576 personer.

En ökning med 83 procent jämfört med 2021.

Siffran är oroande utifrån ett svenskt perspektiv, uppger Amnesty.

– I lördags nåddes vi av den fruktansvärda nyheten att den svenske medborgaren Habib Chaab, som dömdes till döden efter en orättvis rättegång, blivit avrättad av Iran.

– Det är mycket oroande för Sverige att Iran inte drar sig för att avrätta andra länders medborgare, med tanke på den andra svenska medborgaren som är dömd till döden i Iran, Ahmadreza Djalali. Sverige måste omedelbart intensifiera sina ansträngningar för Ahmadreza Djalali. Den våg av avrättningar vi nu ser i Iran är grotesk, säger Anna Johansson, generalsekreterare för Amnesty International Sverige.

Ställer krav på regeringar 

Antalet människor som avrättades för narkotikarelaterade brott mer än fördubblades 2022 jämfört med ifjol.

Narkotikarelaterade avrättningar bryter mot folkrätten som anger att  avrättningar endast ska användas för de “allvarligaste brotten” – det vill säga brott som har att göra med "avsiktligt dödande". 

Trots detta stod narkotikarelaterade avrättningar för 37 procent av samtliga bekräftade avrättningar under 2022.  

Amnesty ser allvarligt på den nya siffran. 

– Det är ett grymt faktum att nära 40 procent av alla kända avrättningar gällde narkotikarelaterade brott. Det är viktigt att betona att det ofta är människor från utsatta grupper som drabbas av detta skoningslösa straff. 

– Det är dags att regeringar och FN ökar trycket på de som är ansvariga för dessa flagranta människorättskränkningar och ser till att internationella skyddsmekanismer inrättas, säger Agnès Callamard.

Foto: President of Russia Office resp Alejandro Luengo

Text: Redaktionen


1nov2025

Viktig uppmaning från Folkhälsomyndigheten – ”måste tas på allvar”

2025 11 01

Flera experter går ut och försvarar sina rekommendationer.

Folkhälsomyndigheten är en nationell kunskapsmyndighet som arbetar för bättre folkhälsa.

Uppdraget är att utveckla samhällets arbete för att främja hälsa, förebygga ohälsa och skydda mot hälsohot.

– Vår vision är en folkhälsa som stärker samhällets utveckling, uppger myndigheten.

Fått kritik

Myndighetens rekommendation om skärmtid för barn har mötts av kritik.

Pedagogikforskaren Elza Dunkels skrev för en vecka sedan en debattartikel i SvD med namnet ”Dags att tagga ner om skärmtid”, och menade att de svenska rekommendationerna inte bygger på kunskap utan på gissningar.

Myndigheten svarar nu på kritiken.

”Stort antal forskare”

Flera experter från Folkhälsomyndigheten slår nu tillbaka mot påståendet om att det inte finns belägg för rekommendationerna.

– FHM har i samråd med ett stort antal ledande forskare på området gått igenom den internationella forskningen om hur skärmanvändning påverkar barn och ungas hälsa. Slutsatsen var att ett stort antal studier visar att hög skärmanvändning kan leda till sämre sömn, depressiva symtom och koncentrationssvårigheter över tid, vilket är det närmaste man kommer orsakssamband inom epidemiologisk forskning, uppger experterna, i en debattartikel i SvD.

LÄS OCKSÅ: DAGAR KVAR: Så gör Riksbanken med räntan

”Måste tas på allvar”

Enligt experterna upplever också många unga att de skulle vilja minska sin skärmtid.

– Enligt nationell statistik från Medie­myndighetens enkät ”Ungar & medier” rapporterar majoriteten av svenska ungdomar att de använder sina mobiler mer än de själva vill och hellre skulle vilja göra mer av andra saker. Detta måste vi också ta på allvar, framhåller experterna.

Fakta om skärmtid

Folkhälsomyndigheten uppger att det finns många fördelar med att begränsa sina barns skärmtid.

- Barn gör sina läxor upp till fyra gånger snabbare om mobilen ligger i ett annat rum.

- Barn som sover med mobilen utanför sovrummet sover bättre och längre.

- Barn som har mobilen i ett annat rum är mer närvarande än barn som har mobilen bredvid sig.

- Fysisk aktivitet minskar risken för att barn mår dåligt av skärmar.

Källa: Folkhälsomyndigheten

LÄS MER: Populära räkor i butiker utreds – kan vara farliga

Foto: Mauro Mora

Text: Redaktionen


1nov2025

JUST NU: Trumps tunga besked till Orbán – han får inget

2025 11 01

Ungerns premiärminister Viktor Orbán planerar att besöka Donald Trump i USA.

Relationen mellan de båda lederna har historiskt varit god.

Nyligen planerades ett möte mellan den amerikanske presidenten och den ryske diktatorn Vladimir Putin, där den tilltänkta platsen var den ungerska huvudstaden Budapest.

Men mötet ser inte ut att bli av och nu har Donald Trump istället slagit till med nya sanktioner mot den ryska oljeindustrin.

Ett besked som inte gillas av Viktor Orbán, rapporterar Kyiv Independent.

Vill få undantag

Ungern har, i motsatts till de allra flesta länderna i EU, fortsatt sin handel med rysk olja efter att Ryssland invaderade Ukraina 2022.

Viktor Orbán har nu bett USA om ett undantag från de nya sanktionerna mot Rysslands oljesektor.

– Vi måste få amerikanerna att förstå denna märkliga situation. Vi vill ha undantag från de amerikanska sanktionerna som slår mot Ryssland, säger Viktor Orbán i en ungersk radiointervju, rapporter Kyiv Independent.

Orbán planerar att resa till USA med en stor delegation av ministrar och tjänstemän inom ekonomi och säkerhet för en fullständig översyn av de amerikansk-ungerska relationerna, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: "Sverige retar Ryssland till vansinne"

Trump beviljar inget undantag

Förra veckan presenterade Trumps administration nya sanktioner mot de ryska statskopplade oljejättarna Rosneft och Lukoil.

Även utländska köpare av rysk olja riskerar att slås av sanktionerna.

Och Donald Trump har inga planer på att göra något undantag för Ungern i frågan.

– Han har bett om ett undantag. Vi har inte beviljat någon, men han har frågat. Han är en vän till mig, säger Trump, uppger tidningen.

Rysslands närmaste

Den ungerska premiärministern anses som den Vladimir Putins närmaste partner i EU.

De båda har behållit de nära banden med varandra trots kriget.

Viktor Orbán har upprepade gånger varit kritisk mot Ukraina och hävdat att det krigsdrabbade landet är ett hot mot Ungerns säkerhet och ekonomi.

– Den ungerske ledaren menar att både Washington och Moskva vill få ett slut på kriget, men beskyller Kiev och EU för att hindra freden, uppger Kyiv Independent.

LÄS OCKSÅ: Amerikansk bransch kollapsar - "En mardröm"

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen