Kina pekas ut i fruktansvärd rapport

2023 05 16

Antalet avrättningar i världen ökade kraftigt under 2022.

Det fastslår människorättsorganisationen Amnesty International i en ny rapport.

– Under 2022 har totalt 883 människor i 20 länder bekräftats avrättade, framhåller organisationen.

Det är en ökning med 53 procent från de 579 människor som avrättades under 2021 och den högsta siffran sedan 2017.

Bröt mot internationell rätt

Ökningen beror till stor del på länder i Mellanöstern och Nordafrika.

Tillsammans genomförde de 825 av 883 dokumenterade avrättningar under 2022.

– Länder i Mellanöstern och Nordafrika bröt mot internationell rätt när de med känslokall likgiltighet för människoliv trappade upp avrättningarna under 2022.

– Saudiarabien avrättade ofattbara 81 människor under en enda dag. Iran avrättade nyligen människor enbart för att de använt sin rätt att protestera, i ett desperat försök att stoppa det folkliga upproret, säger Agnès Callamard, generalsekreterare för Amnesty International.

Pekar ut Kina

Det finns dock ett stort mörkertal i statistiken.

Tusentals avrättningar har inte rapporterats, erfar Amnesty.

Merparten av dessa uppges ha uträttats av diktaturen Kina.

– I statistiken saknas uppskattningsvis tusentals avrättningar i Kina, eftersom landet hemligstämplar den informationen, skriver organisationen.

”Den ihärdigaste avrättaren”

Kina är därmed i särklass det land som avrättar flest människor.

– Trots att det är osäkert exakt hur många som dödades i Kina, är det tydligt att landet fortsätter att vara den ihärdigaste avrättaren, långt värre än Iran, Saudiarabien, Egypten och USA, framhåller Amnesty.

Oroande siffra för Sverige 

Totalt har 20 länder utfört avrättningar under 2022.

Efter Kina är Iran de land som avrättat flest personer.

Under 2022 avrättade den islamistiska diktaturen minst 576 personer.

En ökning med 83 procent jämfört med 2021.

Siffran är oroande utifrån ett svenskt perspektiv, uppger Amnesty.

– I lördags nåddes vi av den fruktansvärda nyheten att den svenske medborgaren Habib Chaab, som dömdes till döden efter en orättvis rättegång, blivit avrättad av Iran.

– Det är mycket oroande för Sverige att Iran inte drar sig för att avrätta andra länders medborgare, med tanke på den andra svenska medborgaren som är dömd till döden i Iran, Ahmadreza Djalali. Sverige måste omedelbart intensifiera sina ansträngningar för Ahmadreza Djalali. Den våg av avrättningar vi nu ser i Iran är grotesk, säger Anna Johansson, generalsekreterare för Amnesty International Sverige.

Ställer krav på regeringar 

Antalet människor som avrättades för narkotikarelaterade brott mer än fördubblades 2022 jämfört med ifjol.

Narkotikarelaterade avrättningar bryter mot folkrätten som anger att  avrättningar endast ska användas för de “allvarligaste brotten” – det vill säga brott som har att göra med "avsiktligt dödande". 

Trots detta stod narkotikarelaterade avrättningar för 37 procent av samtliga bekräftade avrättningar under 2022.  

Amnesty ser allvarligt på den nya siffran. 

– Det är ett grymt faktum att nära 40 procent av alla kända avrättningar gällde narkotikarelaterade brott. Det är viktigt att betona att det ofta är människor från utsatta grupper som drabbas av detta skoningslösa straff. 

– Det är dags att regeringar och FN ökar trycket på de som är ansvariga för dessa flagranta människorättskränkningar och ser till att internationella skyddsmekanismer inrättas, säger Agnès Callamard.

Foto: President of Russia Office resp Alejandro Luengo

Text: Redaktionen


JUST NU: Historisk förändring i SVT ikväll

2025 08 31

En historisk förändring kommer att ske i SVT ikväll.

SVT genomför ofta förändringar som ibland väcker starka känslor hos tittarna.

På söndagskvällen sker ännu en förändring som lär väcka reaktioner – och som kritiseras av SVT:s personal.

Stor förändring ikväll

SVT har beslutat att sluta livesända med hallåor, rapporterar DN.

Redan tidigare har man tagit bort bildhallåor, och ikväll är sista gången man kommer att höra en livesänd rösthallåa.

Från och med imorgon blir hallåorna istället förinspelade.

Anna von Rosen blir den sista livesända rösthallåan. Hon är kritisk och säger att hon har svårt att förstå SVT:s beslut.

– Enligt förklaringen på SVT:s intranät görs det för att frigöra resurser och effektivisera. Det var samma argument när bildhallåorna försvann, säger hon till tidningen.

Finns nackdelar

Bildhallåorna försvann redan 2012, men återvände tillfälligt 2020 under pandemin.

– Det känns självklart att visa våra tittare att vi finns nu i tuffa tider när önskan om sällskap dagtid har efterfrågats, sade Ritza Papaconstantinou, som var tillfällig hallåa under pandemin, enligt SVT.

Sedan har bildhallåorna försvunnit igen.

Och nu ska alltså även de livesända rösthallåorna försvinna och ersättas av förinspelade programpresentationer.

Anna von Rosen säger att det finns nackdelar med beslutet, bland annat för att man inte kan anpassa sig efter kortsiktiga förändringar.

– Om en sportsändning går över tiden så att tablån måste förskjutas eller ett program får ett sent byte av en gäst. Det gör att vi inte alltid kan formulera oss så som vi skulle önska, säger hon till tidningen.

Förändringar på SVT väcker känslor

Anna von Rosen gör sin allra sista insats som livehallåa klockan 22.50 ikväll, när hon presenterar programmet ”Alone Norge” i SVT1.

Förändringar på SVT väcker ibland starka reaktioner bland tittarna.

När Anne Lagercrantz tillsattes som vd för SVT 2024 gick hon ut och sade att SVT1 kommer att försvinna som huvudtjänst, vilket MarcusOscarsson.se tidigare har rapporterat.

Senare har hon klargjort att SVT1 sannolikt kommer att finnas kvar under lång tid framöver. Men på sikt kommer kanalen ”kanske” att läggas ned, har hon sagt till Expressen.

– Redan nu når vi fler med våra nyheter digitalt än via tablå-tv. SVT1 och SVT2 kommer bli mindre viktiga och på lång sikt kanske läggas ner, sade hon till tidningen.

Foto: Clement M

Text: Redaktionen


Risk för katastrof – men Sverige förbjuds att agera

2025 08 31

EU-regler förhindrar svenska myndigheter från att motverka en katastrof.

Riksväg 62 i norra Värmland riskerar att rasa.

Men svenska myndigheter kan inte vidta nödvändiga åtgärder för att säkra vägen.

EU:s miljöregelverk sätter stopp.

”Pågår dygnet runt”

Det råder akut rasrisk vid riksväg 62 i norra Värmland, rapporterar SVT.

Trafikverket vill säkra vägen genom att bygga erosionsskydd.

Men åtgärderna har stoppats i Mark- och miljödomstolen, enligt kanalen.

Anledningen är att området är skyddat enligt EU:s miljöregelverk, eftersom vägen går längs Klaraälven vars livsmiljöer för växt- och djurliv skyddas via Natura 2000.

Trafikverket varnar dock för att riksväg 62 ”kan rasa när som helst”.

– Vi ser att slänterna rör på sig. Det är en pågående erosion dygnet runt, säger Kenth Henriksson, Trafikverkets projektledare, till kanalen.

”Är en akut fråga”

Fallet har nu gått vidare till Högsta domstolen.

Den kan besluta att lämna över ärendet till regeringen som kan i sin tur kan besluta om ett undantag från de strikta miljöreglerna.

Trafikverket påpekar att det är farligt att låta folk resa på vägen om det finns en rasrisk.

– Men samtidigt måste de som bor och lever där kunna ta sig fram. Det är en akut fråga, säger Kenth Henriksson till kanalen.

Frågan har hamnat i fokus efter gårdagens kraftiga ras på E6 i Norge.

En befaras död i Norge

På lördagsmorgonen inträffade ett stort ras på E6:an vid Levanger, nordost om Trondheim i Norge.

En dansk man som arbetade på platsen när raset inträffade, saknas fortfarande och befaras vara död, rapporterar Dagbladet.

Ytterligare en person drogs med i raset, och befinner sig nu på sjukhus, enligt tidningen.

Flera hus har också evakuerats.

Boende i området säger att de har pratat om den instabila marken i flera generationer.

Man har också försökt varna i samband med att Bane Nor, som ansvarar för järnvägen, skulle bygga dubbelspår på platsen.

– Så hela byn har förväntat sig att det här inte skulle gå bra. Men Bane Nor har inte velat lyssna på oss, säger Sissel Buchholdt, som har bott på en gård i närheten i hela sitt liv, till tidningen.

Foto: Melvin

Text: Redaktionen