14 april 26

Kina pekas ut i fruktansvärd rapport

2023 05 16

Antalet avrättningar i världen ökade kraftigt under 2022.

Det fastslår människorättsorganisationen Amnesty International i en ny rapport.

– Under 2022 har totalt 883 människor i 20 länder bekräftats avrättade, framhåller organisationen.

Det är en ökning med 53 procent från de 579 människor som avrättades under 2021 och den högsta siffran sedan 2017.

Bröt mot internationell rätt

Ökningen beror till stor del på länder i Mellanöstern och Nordafrika.

Tillsammans genomförde de 825 av 883 dokumenterade avrättningar under 2022.

– Länder i Mellanöstern och Nordafrika bröt mot internationell rätt när de med känslokall likgiltighet för människoliv trappade upp avrättningarna under 2022.

– Saudiarabien avrättade ofattbara 81 människor under en enda dag. Iran avrättade nyligen människor enbart för att de använt sin rätt att protestera, i ett desperat försök att stoppa det folkliga upproret, säger Agnès Callamard, generalsekreterare för Amnesty International.

Pekar ut Kina

Det finns dock ett stort mörkertal i statistiken.

Tusentals avrättningar har inte rapporterats, erfar Amnesty.

Merparten av dessa uppges ha uträttats av diktaturen Kina.

– I statistiken saknas uppskattningsvis tusentals avrättningar i Kina, eftersom landet hemligstämplar den informationen, skriver organisationen.

”Den ihärdigaste avrättaren”

Kina är därmed i särklass det land som avrättar flest människor.

– Trots att det är osäkert exakt hur många som dödades i Kina, är det tydligt att landet fortsätter att vara den ihärdigaste avrättaren, långt värre än Iran, Saudiarabien, Egypten och USA, framhåller Amnesty.

Oroande siffra för Sverige 

Totalt har 20 länder utfört avrättningar under 2022.

Efter Kina är Iran de land som avrättat flest personer.

Under 2022 avrättade den islamistiska diktaturen minst 576 personer.

En ökning med 83 procent jämfört med 2021.

Siffran är oroande utifrån ett svenskt perspektiv, uppger Amnesty.

– I lördags nåddes vi av den fruktansvärda nyheten att den svenske medborgaren Habib Chaab, som dömdes till döden efter en orättvis rättegång, blivit avrättad av Iran.

– Det är mycket oroande för Sverige att Iran inte drar sig för att avrätta andra länders medborgare, med tanke på den andra svenska medborgaren som är dömd till döden i Iran, Ahmadreza Djalali. Sverige måste omedelbart intensifiera sina ansträngningar för Ahmadreza Djalali. Den våg av avrättningar vi nu ser i Iran är grotesk, säger Anna Johansson, generalsekreterare för Amnesty International Sverige.

Ställer krav på regeringar 

Antalet människor som avrättades för narkotikarelaterade brott mer än fördubblades 2022 jämfört med ifjol.

Narkotikarelaterade avrättningar bryter mot folkrätten som anger att  avrättningar endast ska användas för de “allvarligaste brotten” – det vill säga brott som har att göra med "avsiktligt dödande". 

Trots detta stod narkotikarelaterade avrättningar för 37 procent av samtliga bekräftade avrättningar under 2022.  

Amnesty ser allvarligt på den nya siffran. 

– Det är ett grymt faktum att nära 40 procent av alla kända avrättningar gällde narkotikarelaterade brott. Det är viktigt att betona att det ofta är människor från utsatta grupper som drabbas av detta skoningslösa straff. 

– Det är dags att regeringar och FN ökar trycket på de som är ansvariga för dessa flagranta människorättskränkningar och ser till att internationella skyddsmekanismer inrättas, säger Agnès Callamard.

Foto: President of Russia Office resp Alejandro Luengo

Text: Redaktionen


20 juli 2026

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


Mitt i prick – svart rök lägger sig över Moskva

2026 07 20

Över 400 ukrainska drönare har satt sikte på Rysslands huvudstad..

Kriget kommer allt närmare den ryska befolkningen. 

Under natten till måndagen har hundratals drönare skickats in över Moskvaregionen, uppger Kyiv Independent.

Minst en av dem ska ha fått en fullträff.

– Foton och videor som publicerats på sociala medier uppges visa tjock svart rök som stiger över staden Podolsk, som ligger cirka 40 kilometer söder om Kreml, efter en attack mot en oljedepå, skriver den ukrainska tidningen.

Även ett bostadshus i Domodedovo i södra Moskva ska ha träffats av drönare, precis som lagerlokaler i samhället Belye Stolby.

Rysk media: största på flera år

Sergej Sobjanin, borgmästare i Moskva, uppger att Ryssland skjutit ned 85 av de 400 drönare som närmat sig huvudstaden. 

Enligt den ryska statskontrollerade mediebyrån Tass handlar det om en av de största attackerna hittills.

– Försöket med drönarattacken mot Moskva var ett av de största på flera år, hävdar Tass.

Ukrainas militär har inte kommenterat uppgifterna om attacken.  

Attackerats flera nätter

Den exakta omfattningen av skadorna från nattens anfall är inte klarlagd. 

Nattens dramatik utspelar sig enbart två dagar efter en storskalig attack mot just Moskva. Över 370 drönare ska då ha tagit sig in över den ryska huvudstaden. Då spreds bilder och filmer på en stor brand i ett lager för den ryska nätbutiken Wildberries, söder om Noginsk i Moskvaregionen.

– Ukraina har intensifierat sin långsiktiga attackkampanj mot militära, industriella och energimål i Ryssland de senaste månaderna, med drönare som upprepade gånger når Moskva och andra regioner hundratals kilometer från den ukrainska gränsen, rapporterar Kyiv Independent.

Ukraina: legitima mål

Att Ukraina attackerar oljeraffinaderier beror på att de betraktas som legitima militära mål, eftersom anläggningarna förser den ryska krigsmaskinen med bränsle. 

Tidigare under sommaren uppgavs att det stora raffinaderiet i Moskva kommer att hållas stängt resten av året till följd av omfattande skador efter att ha attackerats, enligt Reuters.

Foto: X

Text: Redaktionen