JUST NU: Kina erkänner högt antal covid-dödsfall

2023 01 14

Kina rapporterar hur många som dött i covid under den senaste månaden.

Landet har fått stor kritik från internationella organisationer och har anklagats för att dölja både smittotal och dödstal.

Nu rapporterar kinesiska myndigheter hur många som dött i covid i landet den gångna månaden, uppger AP.

Mellan den 8 december och den 12 januari har 60 000 människor dött i landet med covid-19.

Många bedömare menar dock att det riktiga dödstalet förmodligen är betydligt högre än så.

En gång per månad

Världshälsoorganisationen har uppmanat Kina att släppa statistik mer transparent och återkommande, men landet går alltjämt ut med statistik en gång i månaden.

Bland dödsfallen uppger myndigheterna att 5 503 personer avlidit av andningsproblem orsakade av covid-19.

54 435 av de inrapporterade dödsfallen ska ha avlidit av en underliggande sjukdom i kombination med covid-19.

Ingen väsentlig påverkan

Trots de höga siffrorna från Kina, som experter tror kan vara mycket högre, så menar Folkhälsomyndigheten att “den ökade spridningen av covid-19 i Kina inte har en väsentlig påverkan på det epidemiologiska läget i Sverige”.

Däremot belyser Folkhälsomyndigheten att det inte nödvändigtvis går att lita på statistiken som Kina släpper.

– Det råder stor osäkerhet kring rapporteringen av antalet bekräftade fall, avlidna, personer som vårdas på sjukhus samt de virusvarianter som förekommer i Kina, menar myndigheten.

“Följer utvecklingen noga”

I slutet av december gav regeringen Folkhälsomyndigheten i uppdrag att utvärdera smittspridningens eventuella påverkan på Sverige.

Folkhälsomyndigheten kommer följa upp övervakningen av det epidemiologiska läget i Sverige, bland annat genom att analysera avloppsvattnet på Arlanda.

– Regeringen följer utvecklingen noga och kan vid behov ge ytterligare uppdrag om analys, rapportering och åtgärder från berörda myndigheter. Vi är beredda att agera skyndsamt om utvecklingen kräver det, säger socialminister Jakob Forssmed.

Inträffat på sjukhus

De inrapporterade dödstalen i Kina gäller dödsfall som inträffat på sjukhus.

Hälsokommissionen i landet menar att fler människor kan ha avlidit i sina hem.

Foto: M. Sanchez

Text: Redaktionen

Storkedja stänger allt i Sverige – över 50 butiker slår igen

2024 04 23

En populär butikskedja inom hälso- och skönhetsbranschen lägger ner verksamheten i Sverige.

Det handlar om krisande The Body Shop som tvingas stänga samtliga butiker i Sverige.

Kedjan har över 50 butiker i landet.

”Noggrant övervägande”

Beslutet fattades på en extrainsatt bolagsstämma, rapporterar nättidningen Ehandel.

– Efter vederbörligt och noggrant övervägande, föreslog och beslutade aktieägaren att bolaget ska träda i frivillig likvidation, står det i protokollet från bolagsstämman, uppger tidningen.

Stora problem

The Body Shop har tampats med ekonomiska bekymmer under en längre tid.

Kedjan har lagt ner e-handeln och flera butiker har tvingats slå igen dörrarna i Sverige under 2024 – bland annat har butiker i Kungsbacka och Växjö stängts ner.

 – Det har inte funkat helt enkelt. The Body Shop har valt att avveckla butiker på andra ställen i Sverige med tror jag, sa Mats Jäderberg, chef på köpcentret Grand Samarkand, till Smålandsposten efter stängningen i Växjö.

Konkurs i grannländerna

Butikskedjan har tidigare försatts i konkurs i Danmark och Norge.

Dessutom befinner sig The Body Shop i rekonstruktion i både  Kanada och Storbritannien. 

Kedjan väntas stänga uppemot 100 butiker på de brittiska öarna.

Betydande minskning 

The Body Shop har funnits i Sverige sedan 1979 och har haft 57 aktiva butiker i landet.

Under förra året sålde bolagets Sverigeavdelning för 213 miljoner kronor – en minskning med 15 procent jämfört med året innan.

Stor aktör 

The Body Shop grundades 1976 i Brighton, Storbritannien.

Sedan dess har butikskedjan vuxit till en global verksamhet med över 30 miljoner kunder i hela världen. 

I dag har The Body Shop 22 000 anställda och 3 000 butiker i över 60 länder.

Foto: T. Mossholder

Text: Redaktionen

Sänker skatten

2024 04 23

Regeringen överväger flera nya skattesänkningar.

Det uppger finansdepartementet på måndagskvällen.

– Inför budgetpropositionen för 2025 är det angeläget att flera skatteförslag kan förberedas genom remittering för att möjliggöra en samlad behandling av skatteförslag med budgeteffekter, framhåller departementet i ett uttalande.

Det handlar bland annat om följande förslag på skattesänkningar:

  • Sänkt skatt på arbetsinkomster
  • Sänkt skatt på pension
  • Sänkt flygskatt

– Inflationsbekämpningen har fungerat. Vi ser nu att inflationen sjunker på bred front och vi förväntas nå inflationsmålet i år. Inför arbetet med budgeten i höst är fokus att bygga ett rikare och tryggare Sverige.

–  Remisserna fokuserar primärt på tre områden, fortsätta stötta hushåll och företag som har det tufft, öka drivkrafterna till sparande och arbete, och att göra det enklare att driva företag i Sverige, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

1 900 kronor

Enligt förslaget om sänkt skatt på arbetsinkomster föreslås det ordinarie jobbskatteavdraget förstärkas med 8,1 miljarder kronor.

Det skulle innebära att skatten i genomsnitt minskar med cirka 1 900 kronor per år för de som omfattas, uppger regeringen.

Pensionskatten föreslås sänkas genom att det förhöjda grundavdraget för personer som fyllt 66 år förstärks med totalt 1,84 miljarder kronor.

– I genomsnitt minskar skatten med ca 1 100 kronor per person och år för de som omfattas av förslaget om förstärkning av det förhöjda grundavdraget, framhåller regeringen.

Flygskatten föreslås sänkas med 39, 162 eller 259 kronor per passagerare – beroende på slutdestination för flygresan. 

SD måste ge grönt ljus

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

Det är dock inte säkert att regeringen och Sverigedemokraterna går vidare med samtliga skattesänkningar som föreslås.

Finansminister Elisabeth Svantesson betonar att det ekonomiska läget, reformutrymmet, finansieringsbehovet och överläggningar mellan regeringen och SD kan komma att påverka om förslagen presenteras i höstbudgeten eller inte.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen