Kina avslöjat – direkt koppling till kriget

2023 03 17

Leveranserna gjordes under förra året.

Det avslöjar Politico med hänvisning till tulldata från ImportGenius.

– Leveranserna ägde rum mellan juni-december 2022, rapporterar nyhetssajten.

Arbetat i det tysta

Kina uppges ha arbetat i det tysta under en längre tid.

Diktaturen har skickat produkter med dubbla användningsområden till Moskva. 

– Peking har gjort detta för att bistå Moskva samtidigt som man undviker repressalier som tjänstemän i Washington och Europa har hotat med, framhåller Politico.

Men i slutet av 2022 inträffade ett trendbrott.

Då skickade ett av Kinas största statliga försvarsföretag, China North Industries Group Corporation Limited, 1 000 automatgevär av modellen CQ-A till Tekhkrim – ett ryskt företag som arbetar med den ryska staten och militären.

Det är inte klargjort om vapnen har använts av de ryska trupperna i Ukraina, men det är högst sannolikt. Den ryska armén är i ett stort behov av  nya vapen och ny ammunition.

Ny leverans

I slutet av 2022 inträffade ytterligare en stor militär leverans från Kina till Ryssland.

Peking skickade mer än 12 ton militär utrustning till Moskva. Främst via Turkiet, men enstaka transporter gick även via Kina och Förenande Arabemiraten.

En liten rysk distributör ska även ha tagit emot tolv försändelser med drönardelar, inklusive batterier och kameror, från den kinesiska drönartillverkaren DJI i november och december 2022.

DJI-drönare har upptäckts på slagfältet i Ukraina.

Unikt avslöjande

Enligt Politico är uppgifterna unika. 

– Det är den första bekräftelsen på att Kina skickar vapen och militär utrustning till ryska företag, framhåller nyhetssajten.

Nekar

Kina hävdar bestämt att landet inte försett varken Ukraina eller Ryssland med militära medel.

– Vi är inte en part i krisen och har inte tillhandahållit vapen till någondera sidan av konflikten, säger en talesperson för den kinesiska ambassaden i Washington till Politico.

Amerikansk varning

USA har varnat Kina för att förse Ryssland med vapen. 

Landets utrikesminister Antony Blinken har sagt att kinesiskt militärt stöd till Ryssland skulle få ”allvarliga konsekvenser”  för relationen till USA.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen