Keir Starmer varnar Putin – kallar till möte

2025 03 15

Storbritanniens premiärminister kommenterar nu Putins inställning till vapenvila.

USA och Ukraina har föreslagit en vapenvila på 30 dagar – någonting som Vladimir Putin gav ett tvetydigt svar på.

Nu varnar Storbritanniens premiärminister Keir Starmer Putin – och sammankallar till möte.

Det rapporterar brittiska medier.

Varnar Putin

Starmer menar att Putins svar på förslaget handlar om att dra ut på tiden och att han inte är seriös vad gäller fred – och varnar den ryske ledaren.

– Om Ryssland till slut kommer till förhandlingsbordet måste vi vara beredda att övervaka vapenvilan för att se till att det blir en seriös och varaktig fred, säger han enligt The Guardian.

– Om de inte gör det måste vi anstränga oss till det yttersta för att öka det ekonomiska trycket på Ryssland för att få ett slut på kriget.

“Kan inte tillåta”

Starmer fortsätter.

– Vi kan inte tillåta president Putin att spela spel med president Trumps överenskommelse. Kremls fullständiga ignorans av president Trumps förslag om eldupphör visar bara att Putin inte menar allvar med fred, säger han.

– Putin försöker förhala och säger att det måste göras en noggrann undersökning innan ett eldupphör kan äga rum, men världen behöver se handling, inte en undersökning eller tomma ord och meningslösa villkor.

Kallar till möte

Premiärminister Keir Starmer kommer idag att samla globala ledare för att diskutera utvecklingen av kriget i Ukraina.

Det virtuella mötet väntas fördjupa sig i hur länder kan hjälpa Ukraina militärt och ekonomiskt.

Det rapporterar Sky News.

Det sade Putin

Vid en presskonferens på torsdagen ställde Putin upp ett antal tuffa villkor för fred och ifrågasatte hur planen på en 30-dagars vapenvila skulle fungera.

– Hur kommer dessa 30 dagar att användas? För Ukraina att mobilisera? Återupprusta? Träna människor? Eller inget av det? Sedan en fråga – hur kommer det att kontrolleras?

Putin sade att ”Idén är rätt – och vi stöder den – men det finns frågor som vi behöver diskutera” gällande den föreslagna vapenvilan.

Foto: Simon Dawson No 10 Downing Street

Text: Redaktionen

VÄDER: Kallaste sedan 1987

2026 07 21

En svensk stad har uppmätt den kallaste julinatten sedan 1987.

Sommaren har tagit en ovanligt kall vändning i norra Sverige.

Kiruna fick uppleva den kallaste julinatten på nästan 40 år.

Kallaste på decennier

Semesterfirare i norra Sverige fick möta ett ovanligt kyligt juliväder när temperaturerna sjönk under nollstrecket på flera håll.

Kiruna hade under natten en temperatur på endast 0,5 grader.

– Kiruna hade den kallaste julinatten sedan 1987. Det är ett bevis på att det verkligen är kylig luft som kommer ner över landet, säger TV4:s meteorolog Johan Wiksten, till kanalen.

Meteorologen beskriver läget som långt ifrån den sommarvärme många hoppats på och konstaterar att någon större värme inte är i sikte för den närmaste tiden.

I stället väntas fortsatt ostadigt och svalt väder dominera delar av landet.

Även Vilhelmina fick minusgrader

Kylan har inte bara märkts längst upp i norr.

Även i inlandet har nattemperaturerna fallit kraftigt, och i Vilhelmina rapporterades minusgrader under natten, samt nattfrost.

SMHI:s meteorolog Sandra Fyrstedt beskriver det som ovanligt kallt för juli månad.

– Det var ju rejält kallt den gångna natten och Vilhelmina som det varit kallast i länet var nere på minus 0,5 grader. Det sticker verkligen ut för att vara här i juli, säger Sandra Fyrstedt till SR.

Senaste gången det hände Vilhelmina var 2020.

Den kalla luften har framför allt påverkat inlandet där klara nätter gjort att temperaturen kunnat sjunka snabbt.

Under kommande natt ser läget inte lika illa ut.

– Det kommer inte bli lika kallt och det beror på att det är ett väderomslag på gång, säger Sandra.

Ingen sommarvärme i sikte

För den som väntar på högsommarvärme ser prognoserna fortsatt svala ut.

Enligt meteorologerna kan de kommande dagarna fortsätta präglas av kyligare luftmassor, även om temperaturen kan variera mellan olika delar av landet.

De kommande nätterna väntas fortfarande kunna bli kalla lokalt, särskilt där himlen klarnar upp och värmen snabbt strålar ut från marken.

Samtidigt är väderläget osäkert längre fram.

En eventuell värmeuppgång kan komma senare, men enligt prognoserna finns det ännu inga tydliga tecken på en längre period av stabil sommarvärme.

Foto: A Wong

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort.

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder.

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle.

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen