Kebaben kan förändras i hela Sverige

2024 04 29

Kebaben kan förändras i hela Europa, inklusive Sverige.

Anledningen till det är att Turkiet, som påstås ha uppfunnit kebaben, har ansökt om skyddad status för den populära dönerkebaben (det som i Sverige kallas för kebab).

Landet har skickat in en ansökan till EU, rapporterar Euronews.

Om ansökan beviljas innebär det att maträtten kommer få samma skyddsstatus som napolitansk pizza, spansk serranoskinka och fransk champagne.

Det kommer även resultera i speciella riktlinjer för hur kebaben ska se ut och tillagas.

– Man har ansökt om att det ska finnas väldigt specifika regler för hur tunna de här köttskivorna får vara, vad köttet ska bestå av och att det ska finnas en viss standard.

Det säger SVT:s Turkietkorrespondent Tomas Thorén till tv-kanalen.

Korrespondenten konstaterar att Turkiets plan kan få stor påverkan på kebabscenen i Europa, inklusive Sverige. Om ansökan beviljas kan kebaben förändras runt om i hela Europa, eftersom restauranger tvingas leva upp till de nya kraven.

Väcker grekisk ilska

Turkiets ansökan förväntas stöta på motstånd från andra sidan av Egeiska havet. Grekland hävdar att kebaben inte härstammar från Turkiet, utan är en grekisk uppfinning. Ett påstående som den turkiska sidan inte delar.

– Det påstås att Grekland var det första landet i Europa där "döner" introducerades under ett folkutbyte mellan Turkiet och Grekland 1922. I Grekland har det fått namnet "gyro", står det i ansökan som Turkiet skickat in till EU.

Ansökan kommer att behandlas i tre månader. Under tidsperioden har andra länder möjlighet att komma med invändningar, rapporterar Euronews.

Fakta: Så kom dönerkebaben till Europa

- Dönerkebaben spreds med turkiska immigranter till Västtyskland och Västberlin under 1970-talet och blev senare en av de mest populära måltiderna i de olika gatuköken.

- Hur dönerkebaben kom till Tyskland är det delade meningar om. En tes är att en man vid namn Mehmet Aygün skapade den tyska/europeiska varianten av den turkiska kebaben.

- Mehmet kom från Turkiet till Västtyskland 1971 och tros då ha spridit denna dönerkebab vidare. Därefter spreds dönerkebaben vidare från Västtyskland till Västeuropa.

Källa: Kebabfabriken.se

Foto: A. Mils

Text: Redaktionen

Moskva brinner

2026 08 16

Drönare har slagit ner i Moskva oblast.

Tidigt på söndagsmorgonen har bilder och filmklipp börjat cirkulera på en kraftig brand i Moskva oblast.

Flera måltavlor har attackerats.

Bland annat har ett lager tillhörande den ryska e-handelsjätten Wildberries fått besök av ukrainska drönare, rapporterar Kyiv Independent.

Moskva brinner

Ukrainska styrkor har attackerat Wildberries-lagret samt städer över hela Moskva oblast i en omfattande nattlig attack.

En kraftig brand har brutit ut i lagret belägen i byn Koledino nära staden Moskva.

Stora lågor och rökmoln som stiger mot himlen syns på bilder och filmklipp som cirkulerar på sociala medier.

Inte bara Wildberries

Men det är inte bara Wildberries som har attackerats under natten.

– I staden Domodedovo sattes produktions- och logistikkomplexet Severnoye Domodedovo i brand i samband med attacken.

Rapporter om nedslag av ukrainska drönare kommer också från staden Chekhov, men där är det för närvarande oklart vad som har träffats.

Läs mer: Drönare vid turistresort

Ännu en smäll

Sedan mitten av juli har Ukrainas styrkor träffat åtminstone 24 lager tillhörande e-handelsjätten, rapporterar United24Media.

Ukraina ser företaget som ett legitimt militärt mål i och med att Wildberries säljer olika typer av militära produkter, däribland drönare och militärkläder.

Omkring en tredjedel av Wildberries lagerkapacitet har slagits ut i samband med attackerna.

Därför Wildberries

Anledningen till attackerna mot Wildberries är att ställa till det för den ryska militären och ekonomin.

Det berättar Serhij Kuzan, ordförande för Ukrainas centrum för säkerhet och samarbete.

– Det huvudsakliga syftet med att slå till mot Wildberries lagerlokaler är att störa den ryska logistiken samt försörjningen av produkter med dubbla användningsområden, kritisk elektronik, sanktionsbelagda varor och liknande till den ryska armén och ryska vapentillverkare, säger Kuzan till BBC.

Läs mer: Ryska företag vädjar till Kreml

Foto: Exilenova+ / Sociala medier

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Putin fruktar kollaps

2026 08 15

Putin är fokuserad på en avgörande fråga, men är rädd att orsaka en kollaps.

Vladimir Putin måste fatta beslut i en stor fråga som kan få avgörande betydelse för Ukrainakriget.

Men i Kreml råder fortfarande stora tvivel.

Den ryske diktatorn fruktar att ett impopulärt beslut kan få enorma konsekvenser för Ryssland.

”Betydande risker för regeringen”

Det har rapporterats att Ryssland förbereder en ny mobiliseringsvåg för att täcka upp för stora förluster på slagfältet.

Men för närvarande finns det inga tecken på att Putin har godkänt en ny mobiliseringsvåg, rapporterar Kyiv Post.

Ryssland tycks fördröja och skjuta upp beslutet och ta till andra lösningar istället.

Anledningen uppges vara att man fruktar en stor samhällskris i samband med en ny mobilisering.

Om mobiliseringen leder till stort missnöje, protester, social oro och ekonomiska problem så riskerar den redan försvagade regimen att kollapsa.

– Internationella analytiker menar att en storskalig mobilisering innebär betydande risker för den ryska regeringen, rapporterar tidningen.

Kreml fruktar ett stort missnöje bland allmänheten. Det uppstod redan vid den första mobiliseringen i september 2022, men den här gången riskerar det att bli värre, eftersom Ryssland även har fått en rad andra problem till följd av kriget.

LÄS OCKSÅ: Drönare vid turistresort

”Moskva söker alternativa metoder”

Samtidigt fruktar Putin också att ekonomin kan påverkas negativt av en ny mobiliseringsvåg, bland annat genom att Ryssland skulle förlora arbetskraft.

Kreml fördröjer därför beslutet om mobilisering och försöker klara behoven på slagfältet på andra sätt istället.

– Moskva söker alternativa metoder för att stärka sina styrkor utan att behöva använda inhemsk värnplikt, enligt tidningen.

Bland annat uppges mellan 30 000 och 50 000 soldater från Nordkorea ha utplacerats i Ryssland.

– Analytiker anger att denna utplacering är avsedd att ge Kreml ytterligare personal och fördröja behovet av en andra mobiliseringsvåg, enligt tidningen.

Moskva förlitar sig också på ekonomiska incitament för att rekrytera flera soldater, vilket dock har blivit allt svårare.

Frågan om mobilisering är alltså ett stort dilemma för Putin, som ännu inte tycks ha fattat något beslut. Samtidigt fortsätter Ryssland att göra stora förluster på slagfältet i Ukraina.

LÄS OCKSÅ: Ryska företag vädjar till Kreml

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen