Kebaben kan förändras i hela Sverige

2024 04 29

Kebaben kan förändras i hela Europa, inklusive Sverige.

Anledningen till det är att Turkiet, som påstås ha uppfunnit kebaben, har ansökt om skyddad status för den populära dönerkebaben (det som i Sverige kallas för kebab).

Landet har skickat in en ansökan till EU, rapporterar Euronews.

Om ansökan beviljas innebär det att maträtten kommer få samma skyddsstatus som napolitansk pizza, spansk serranoskinka och fransk champagne.

Det kommer även resultera i speciella riktlinjer för hur kebaben ska se ut och tillagas.

– Man har ansökt om att det ska finnas väldigt specifika regler för hur tunna de här köttskivorna får vara, vad köttet ska bestå av och att det ska finnas en viss standard.

Det säger SVT:s Turkietkorrespondent Tomas Thorén till tv-kanalen.

Korrespondenten konstaterar att Turkiets plan kan få stor påverkan på kebabscenen i Europa, inklusive Sverige. Om ansökan beviljas kan kebaben förändras runt om i hela Europa, eftersom restauranger tvingas leva upp till de nya kraven.

Väcker grekisk ilska

Turkiets ansökan förväntas stöta på motstånd från andra sidan av Egeiska havet. Grekland hävdar att kebaben inte härstammar från Turkiet, utan är en grekisk uppfinning. Ett påstående som den turkiska sidan inte delar.

– Det påstås att Grekland var det första landet i Europa där "döner" introducerades under ett folkutbyte mellan Turkiet och Grekland 1922. I Grekland har det fått namnet "gyro", står det i ansökan som Turkiet skickat in till EU.

Ansökan kommer att behandlas i tre månader. Under tidsperioden har andra länder möjlighet att komma med invändningar, rapporterar Euronews.

Fakta: Så kom dönerkebaben till Europa

- Dönerkebaben spreds med turkiska immigranter till Västtyskland och Västberlin under 1970-talet och blev senare en av de mest populära måltiderna i de olika gatuköken.

- Hur dönerkebaben kom till Tyskland är det delade meningar om. En tes är att en man vid namn Mehmet Aygün skapade den tyska/europeiska varianten av den turkiska kebaben.

- Mehmet kom från Turkiet till Västtyskland 1971 och tros då ha spridit denna dönerkebab vidare. Därefter spreds dönerkebaben vidare från Västtyskland till Västeuropa.

Källa: Kebabfabriken.se

Foto: A. Mils

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: “De kommer hänga mig” – Putin larmar närmsta kretsen

2026 08 31

Rysslands diktator Vladimir Putin är inträngd i ett hörn.

Den ryska ledaren tycks under sommaren ha bestämt sig för att eskalera kriget i Ukraina.

Enligt den ansedda tidningen The Economist beror det på Putins eget huvudmål: att bevara sin egen makt och i slutändan sitt eget liv.

Om Ryssland avslutar kriget utan att ens ha uppnått minimimålet, att erövra hela Ukrainas östra Donbasregion, skulle det utsätta diktatorn för fysisk fara, lyder bedömningen.

– “De kommer att hänga mig”, sade han till några av sina kumpaner vid ett tillfälle under kriget enligt en insider, skriver The Economist.

Elitkälla: "Tsaren är naken"

Uppgifterna kommer samtidigt som stämningen bland både elit och befolkning i Ryssland blir allt mer ansträngd. “Det tysta samtycket” till kriget bleknar i takt med ukrainska attacker mot rysk energi långt in i landet.

– Det största problemet, säger en insiderkälla, är inte så mycket ekonomin eller bristen på militär framgång, utan den tid kriget har slösats bort: oavsett resultatet är nästan fem år ett misslyckande, skriver The Economist.

– Det finns en växande känsla av att tsaren är naken, säger en annan medlem av eliten, enligt samma tidning.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Stubb: Mobilisering enda valet för Putin

Exakt vad en eskalering skulle innebära är fortfarande oklart. Bedömare pekar på att Ryssland sannolikt skulle kunna intensifiera hybridkrigföring och sabotage mot andra europeiska länder.

Att Moskva med militär kraft ger sig på ett Natoland bedömer Finlands president Alexander Stubb som osannolikt.

– Jag ser inga bevis eller fakta för det, säger Stubb till tyska Bild.

– Just nu är Rysslands möjligheter till upptrappning ganska begränsade. Det enda Ryssland fortfarande kan eskalera med är mobilisering. Och mobilisering skulle, tror jag, få inrikespolitiska konsekvenser i Ryssland.

Andra läser: Massiva rökmoln över Ryssland – se videon här

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

Din sylt kanske inte längre får kalla sig sylt.

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

– Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen