Katastroflarm om Arlanda – nu svarar regeringen

2024 02 12

Den danska staten har fått ett ökat inflytande över flygplatsen och Kastrup ser därmed ut att befästa sin position som Skandinaviens viktigaste och största flygplats.

Dessutom har SAS blivit utlandsägt, vilket har lett till att Arlandas konkurrenssituation förvärrats ytterligare.

I oktober meddelades det att flera av SAS flyglinjer flyttas från Arlanda till Kastrup.

Några dagar senare slog Swedavias vd Jonas Abrahamsson larm. I en intervju med DN gick han ut med en tydlig vädjan till regeringen: flygskatten måste bort.

– Speciellt eftersom det redan finns styrmedel på EU-nivå, sa han till tidningen och hänvisade till att det finns ett EU-system för reduktionsplikt där man gradvis ökar inblandningen av förnybart bränsle.

– Sedan har man också jobbat med att likrikta förutsättningarna genom att ta bort den fria tilldelningen av utsläppsrätter och man tittar på en eventuell gemensam beskattning på Europanivå. Det vore bättre för det snedvrider inte konkurrensen, framhöll Abrahamsson och varnade för att  Arlandas konkurrenssituation kommer att försämras ytterligare om ingenting görs.

– Hur det blir framöver är ett oskrivet kort än så länge, men det finns en risk att  det kan fortsatt se ut så här eller till och med bli ännu värre.

Regeringen svarar

Nu svarar regeringen på Abrahamssons vädjan.

Infrastrukturminister Andreas Carlsson (KD) fastslår att man ska jobba för att stärka Arlanda.

– Jag ser gärna att Arlandas konkurrenskraft stärks. Det är därför regeringen har gett Peter Norman ett uppdrag att samordna satsningar som stärker Arlandas konkurrenskraft, säger ministern till SvD.

Den tidigare M-politikern Peter Norrman har fått i uppdrag att utreda statens ansvar för flygplatserna i Sverige.

– I uppdraget ingår att analysera och ta fram förslag till en långsiktigt hållbar inriktning för statens ansvar för flygplatserna i Sverige, så att behoven av en grundläggande tillgänglighet för medborgare, näringsliv och samhällsviktigt flyg i hela landet tillgodoses, framhöll regeringen när Norrmans uppdrag förlängdes i december.

Utredaren väntas presentera sina förslag på torsdagen den 15 februari.  

Beskedet om flygskatten

Infrastrukturminister Andreas Carlsson öppnar även för att ta bort flygskatten. Ministern hänvisar till att en utvidgad handeln med utsläppsrätter och EU:s krav på att ha mer biodrivmedel i flygbränslet har förändrat spelplanen. 

– Det gör att flygskatten som ett nationellt styrmedel har spelat ut sin roll. Och det är flera partier som pekat på det, säger han till tidningen.

Foto: Swedavia

Text: Redaktionen

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen. 

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen