Katastroflarm om Arlanda – nu svarar regeringen

2024 02 12

Den danska staten har fått ett ökat inflytande över flygplatsen och Kastrup ser därmed ut att befästa sin position som Skandinaviens viktigaste och största flygplats.

Dessutom har SAS blivit utlandsägt, vilket har lett till att Arlandas konkurrenssituation förvärrats ytterligare.

I oktober meddelades det att flera av SAS flyglinjer flyttas från Arlanda till Kastrup.

Några dagar senare slog Swedavias vd Jonas Abrahamsson larm. I en intervju med DN gick han ut med en tydlig vädjan till regeringen: flygskatten måste bort.

– Speciellt eftersom det redan finns styrmedel på EU-nivå, sa han till tidningen och hänvisade till att det finns ett EU-system för reduktionsplikt där man gradvis ökar inblandningen av förnybart bränsle.

– Sedan har man också jobbat med att likrikta förutsättningarna genom att ta bort den fria tilldelningen av utsläppsrätter och man tittar på en eventuell gemensam beskattning på Europanivå. Det vore bättre för det snedvrider inte konkurrensen, framhöll Abrahamsson och varnade för att  Arlandas konkurrenssituation kommer att försämras ytterligare om ingenting görs.

– Hur det blir framöver är ett oskrivet kort än så länge, men det finns en risk att  det kan fortsatt se ut så här eller till och med bli ännu värre.

Regeringen svarar

Nu svarar regeringen på Abrahamssons vädjan.

Infrastrukturminister Andreas Carlsson (KD) fastslår att man ska jobba för att stärka Arlanda.

– Jag ser gärna att Arlandas konkurrenskraft stärks. Det är därför regeringen har gett Peter Norman ett uppdrag att samordna satsningar som stärker Arlandas konkurrenskraft, säger ministern till SvD.

Den tidigare M-politikern Peter Norrman har fått i uppdrag att utreda statens ansvar för flygplatserna i Sverige.

– I uppdraget ingår att analysera och ta fram förslag till en långsiktigt hållbar inriktning för statens ansvar för flygplatserna i Sverige, så att behoven av en grundläggande tillgänglighet för medborgare, näringsliv och samhällsviktigt flyg i hela landet tillgodoses, framhöll regeringen när Norrmans uppdrag förlängdes i december.

Utredaren väntas presentera sina förslag på torsdagen den 15 februari.  

Beskedet om flygskatten

Infrastrukturminister Andreas Carlsson öppnar även för att ta bort flygskatten. Ministern hänvisar till att en utvidgad handeln med utsläppsrätter och EU:s krav på att ha mer biodrivmedel i flygbränslet har förändrat spelplanen. 

– Det gör att flygskatten som ett nationellt styrmedel har spelat ut sin roll. Och det är flera partier som pekat på det, säger han till tidningen.

Foto: Swedavia

Text: Redaktionen

Chipsfavorit försvinner från svenska affärer

2025 12 07

Kraftig storm på väg mot Sverige – kan slå till på måndag

2025 12 07

Efter en tid med växlande temperaturer och snöfall i stora delar av Sverige kan nu ett stormväder vara på väg.

– Prognoserna indikerar att lågtrycket kommer att vara över de brittiska öarna på söndag. Härifrån rör den sig mot Danmark med kraftigt regn och tilltagande vindar, rapporterar danska TV2, med hänvisning till den europeiska väderprognoser från ECMWF.

Kan nå Sverige på måndag

Efter att ovädret har passerat Danmark väntas det slå mot södra Sverige under måndagen och framåt.

– Söndag kväll och natten mot måndag rör sig nästa lågtryck med regn in västerifrån över Götaland och Svealand. Då blir det även blåsigt vid Västkusten, uppger SMHI.

Prognosen är osäker

Det är ännu osäkert hur kraftigt ovädret blir, då lågtrycket just nu håller på att byggas upp.

– Måndagens väder ser blött och blåsigt ut. De senaste prognoserna har visat detta, säger meteorologen Lone Seir på danska TV2.

– Tidpunkten för regnet och vindens styrka är fortfarande osäkra.

Den danska kanalen går också ut med en varning gällande havet mellan Sverige och Danmark.

– Storm eller inte, måndagens starka vindar kan utgöra utmaningar för färjorna, det kan finnas restriktioner på broarna och lösa föremål kan flyga omkring, uppger kanalen.

LÄS MER: Ebba Busch: "Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

Namngivna stormar

De flesta stormar blir inte ihågkomna någon längre tid.

– Men det finns också stormar som drabbat hela landsdelar svårt och som är ihågkomna efter mer än hundra år, uppger SMHI.

Men många stormar som drabbar de nordiska länderna blir ändå namngivna.

– Stormarna har oftast namngetts av SMHI eller våra nordiska granninstitut, men i vissa fall av någon annan europeisk vädertjänst, framhåller väderinstitutet.

– På senare år har även andra typer av oväder börjat namnges som till exempel oväder med extremregn. Det mest kända exemplet för vår del är nog ovädret Hans i augusti 2023.

LÄS MER: Första landet i Europa – Italien med helt nytt Ukrainabesked

Foto: Torsten Dederichs

Text: Redaktionen