Katastroflarm om Arlanda – nu svarar regeringen

2024 02 12

Flygplatsoperatören Swedavia har utryckt en stor oro över att allt fler kunder väljer att nobba Arlanda och i stället tar flyget från danska Kastrup.

Den danska staten har fått ett ökat inflytande över flygplatsen och Kastrup ser därmed ut att befästa sin position som Skandinaviens viktigaste och största flygplats.

Dessutom har SAS blivit utlandsägt, vilket har lett till att Arlandas konkurrenssituation förvärrats ytterligare.

I oktober meddelades det att flera av SAS flyglinjer flyttas från Arlanda till Kastrup.

Några dagar senare slog Swedavias vd Jonas Abrahamsson larm. I en intervju med DN gick han ut med en tydlig vädjan till regeringen: flygskatten måste bort.

– Speciellt eftersom det redan finns styrmedel på EU-nivå, sa han till tidningen och hänvisade till att det finns ett EU-system för reduktionsplikt där man gradvis ökar inblandningen av förnybart bränsle.

– Sedan har man också jobbat med att likrikta förutsättningarna genom att ta bort den fria tilldelningen av utsläppsrätter och man tittar på en eventuell gemensam beskattning på Europanivå. Det vore bättre för det snedvrider inte konkurrensen, framhöll Abrahamsson och varnade för att Arlandas konkurrenssituation kommer att försämras ytterligare om ingenting görs.

– Hur det blir framöver är ett oskrivet kort än så länge, men det finns en risk att det kan fortsatt se ut så här eller till och med bli ännu värre.

Regeringen svarar

Nu svarar regeringen på Abrahamssons vädjan.

Infrastrukturminister Andreas Carlsson (KD) fastslår att man ska jobba för att stärka Arlanda.

– Jag ser gärna att Arlandas konkurrenskraft stärks. Det är därför regeringen har gett Peter Norman ett uppdrag att samordna satsningar som stärker Arlandas konkurrenskraft, säger ministern till SvD.

Den tidigare M-politikern Peter Norrman har fått i uppdrag att utreda statens ansvar för flygplatserna i Sverige.

– I uppdraget ingår att analysera och ta fram förslag till en långsiktigt hållbar inriktning för statens ansvar för flygplatserna i Sverige, så att behoven av en grundläggande tillgänglighet för medborgare, näringsliv och samhällsviktigt flyg i hela landet tillgodoses, framhöll regeringen när Norrmans uppdrag förlängdes i december.

Utredaren väntas presentera sina förslag på torsdagen den 15 februari.

Beskedet om flygskatten

Infrastrukturminister Andreas Carlsson öppnar även för att ta bort flygskatten. Ministern hänvisar till att en utvidgad handeln med utsläppsrätter och EU:s krav på att ha mer biodrivmedel i flygbränslet har förändrat spelplanen.

– Det gör att flygskatten som ett nationellt styrmedel har spelat ut sin roll. Och det är flera partier som pekat på det, säger han till tidningen.

Foto: Swedavia

Text: Redaktionen

Jätteökning mellan Sverige och USA

2026 06 17

Sveriges export till USA har minskat efter president Trumps kraftiga tullhöjningar.

Förra året minskade exporten med 9,2 procent, rapporterar analysföretaget Dun & Bradstreet.

Samtidigt noteras en kraftig ökning mellan Sverige och USA inom ett annat område.

Den svenska importen från USA ökade med hela 20,3 procent.

Den uppseendeväckande ökningen kopplas också till Donald Trumps handelstullar.

– Vi ser i datan att många bolag agerade proaktivt genom att tidigarelägga sina inköp från USA och bygga upp lager innan tullar och osäkerhet slog igenom, säger Theodora Papadimitropoulou, expert på globala leveranskedjor, Dun & Bradstreet.

Papadimitropoulou bedömer att det rör sig om en tillfällig ökning.

– Efter den initiala uppgången minskade importandelen från USA, vilket tyder på att företag successivt började se sig om efter alternativa leverantörer, säger hon.

Andra marknader

Samtidigt som Sveriges export till USA minskar ökar den till andra länder. Bland annat noteras uppgångar till Danmark (2,3 procent) och Polen (5,2 procent).

Sveriges totala export ökade med 0,8 procent under fjolåret, trots nedgången på den amerikanska marknaden.

– Det här är en tydlig omfördelning av handeln. Exporten till USA minskade, samtidigt som exporten till andra marknader ökade – vilket tyder på att svenska företag i viss utsträckning behöll sina volymer men lyckades styra om sin försäljning, kommenterar Theodora Papadimitropoulou.

– Europa blev ett naturligt alternativ när osäkerheten ökade, men det innebär också att fler företag nu konkurrera på samma marknader, vilket på sikt kan pressa marginalerna.

ANDRA LÄSER: Viktig uppmaning till bilister – gäller nu på torsdag

Ädelmetaller och flygdelar

Under 2025 ökade den svenska exporten av produkter med ett högt ekonomiskt värde – så kallade högvärdiga varor.

Exempelvis ökade exporten av ädelmetaller och flygkomponenter med 49,7 respektive 38,5 procent.

Samtidigt minskade exporten av många cykliska industrivaror som är beroende av det allmänna ekonomiska läget. Nedgångar noteras bland annat för fordon (−10,3 procent) och mineralbränslen (−15,6 procent).

– Svenska företag befann sig i ett dubbelt läge. De var fortsatt beroende av amerikanska insatsvaror, särskilt inom avancerad teknik, samtidigt som de minskade sin försäljning till USA. Det visar hur svårt det är att snabbt ersätta vissa leverantörskedjor, säger Theodora Papadimitropoulou.

– Samtidigt ser vi att bolag justerar både vad de säljer och var de säljer det – mot mer högvärdiga produkter och mer stabila marknader. De företag som lyckas framåt är de som klarar att både minska sin risk och behålla sin flexibilitet.

LÄS OCKSÅ: Nytt krav för körkort – ska testas på elbilar

Foto: Official White House Photo by Andrea Hanks resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Läggs omedelbart i karantän – kommer från Ryssland

2026 06 18

Estland skärper säkerhetsåtgärderna mot Ryssland.

Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina har västerländska teknikföretag lämnat Ryssland på bred front. Moskva har även stängts ute från världens finanssystem.

Det har inte varit tillräckligt, anser Estland.

Natolandet har nu fattat beslut om att behandla e-post som kommer från ryska servrar som en säkerhetsrisk. Av det skälet kommer nu sådan e-post att placeras i “karantän”, rapporterar estniska ERR.

– Jag har beslutat att från och med den 31 augusti i år – årsdagen av de ryska truppernas tillbakadragande från Estland – kommer e-postmeddelanden som skickas från ryska servrar, det vill säga från adresser som slutar på .ru, inte längre att nå offentliga institutioner utan ytterligare säkerhetskontroller, säger Estlands justitie- och digitaliseringsminister Liisa Pakosta enligt kanalen.

Kraftig ökning: "Allvarlig fara"

Åtgärden gäller de ryska e-postmeddelande som skickas till anställda vid statliga företag. Enlgit Estlands statliga it-myndigheter tas det emot omkring 3 200 meddelanden från ru-domäner varje månad.

Ökningen har varit kraftig sedan den ryska invasionen.

– E-postadresser som slutar på .ru utgör en förhöjd cyberrisk. Det finns en allvarlig fara att de används för att bryta sig in i personliga databaser, säger Liisa Pakosta.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige varnar

Även Sverige har vid flera tillfällen påtalat det cyberhot som Ryssland utgör och som blivit värre sedan 2022.

– Det är viktigt att tala klarspråk om de hybrid- och cyberhot som Sverige står inför, sade minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin i april 2026.

– Vi gör det för att signalera till Ryssland och andra hotaktörer att vi ser vad de gör. Vi gör det även för att återkommande stärka medvetenheten i samhället, utveckla vår cybersäkerhet och samlade motståndskraft och för att agera solidariskt med allierade och partners.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen