Kartläggning avslöjar varför Sverige var så sena

2021 04 07

Flera tunga svenska experter vädjade om tidiga åtgärder för att hejda pandemin – men Folkhälsomyndigheten slog ifrån sig om och om igen.

Ett år efter pandemins utbrott i Sverige går nu frilansjournalisten Emanuel Karlsten igenom händelseutvecklingen i Expressen och fokus läggs på varför Sverige var så sena med åtgärder mot viruset. Danmark stängde ner 11 mars, Norge 12 mars och Finland 16 mars – men Sverige gick ut först den 1 april och då endast med en uppmaning om att hålla avståndet.

Tom Britton, professor i matematisk statistik, vädjade till Folkhälsomyndigheten redan inför Melodifestivalens final i Friends Arena då Folkhälsomyndigheten vid det läget endast gått ut med att tvätta händerna. Britton betonade enkla åtgärder som att alla med symptom bör stanna hemma. Tegnell undvek dock att svara varpå Britton fortsatte att ligga i och lyfta fram åtgärder.

Till slut svarade Anders Tegnell.

– Om vi ska titta på influensapandemier har den typen av insatser haft extremt begränsade effekter på möjligen några dagar fördröjning och en något utplattad topp, svarade Tegnell enligt Expressen.

Britton fortsätter att lyfta fram smittspårning, starka rekommendationer och tvångsåtgärder och trycket på Folkhälsomyndigheten ökar när även Jan Albert, professor i smittskydd vid Karolinska Institutet vill se åtgärder och slutligen får träffa Tegnell vid ett möte där även EU:s smittskyddsenhet och Läkare utan gränsers grundare deltar. Men Tegnell är helt avvisande enligt SvD och Expressen.

Orsaken är helt enkelt att Anders Tegnell inte tror på restriktioner, uppger Expressen idag. Tegnell står fortfarande fast vid den dåvarande hållningen och menar att historiken visat att icke medicinska åtgärder haft svag evidens. Han betonar att rätt åtgärd ska införas vid rätt tid och att åtgärder därför införs lämpligast när smittan redan finns i samhället. 

Professor Jan Albert tror dock att tidigare åtgärder hade varit bra.

– Jag tycker att man borde ha gjort mer för att motverka tidigt inflöde och smittspridning, till exempel karantän för hemvändande efter sportlovet. Även om det ändå hade blivit ett stort utbrott hade vi kunnat köpa tid för bättre förberedelser om man förstått risken med pandemin tidigare. Folkhälsomyndigheten var sena på bollen och man hade kunnat köpa sig tid med tidigare åtgärder. Sedan när smittspridningen var på plats, då var det ett nytt läge igen, säger Jan Albert till Expressen.

ANALYS

Den av regeringen tillsatta Coronakommissionen har redan slagit fast att Sveriges myndigheters och regeringens åtgärder för att minska risken för smittspridning inom äldreomsorgen sattes in för sent och var otillräckliga. Kartläggningen som visar att Folkhälsomyndigheten inte trodde på åtgärder i samma utsträckning som andra länder ger ytterligare underlag som är viktigt att ta med sig framöver. 

Allt talar tyvärr för att det kommer fler pandemier och självkritik är otroligt viktigt för att förbättra sig inför framtiden. På den punkten har Sverige mycket kvar att göra.

[forminator_poll id="2768"]

4 maj 2026

Körkort stoppas som ID-handling

2026 07 01

En ID-handling kan snart vara ett minne blott.

Körkortet kan nämligen snart sluta gälla som legitimation i Sverige.

I stället vill regeringen införa ett nytt statligt ID-kort som ska bli den viktigaste och säkraste identitetshandlingen för svenskar i vardagen.

Nytt statligt ID-kort

Att visa körkortet i kassan, på banken eller hos Apoteket är i dag något de flesta tar för givet.

Men enligt ett nytt regeringsförslag kan den vanan snart vara på väg bort.

Justitiedepartementet jobbar på att Sverige ska införa ett nytt statligt ID-kort.

Tanken är att bara pass och det nya statliga ID-kortet ska godkännas som säkra ID-handlingar i situationer där identiteten måste kontrolleras noggrant.

– Det nya kortet ska ersätta de identitetskort som staten i dag utfärdar. Det ska också innehålla den statliga e-legitimationen. Identitetskortet kommer hålla en hög säkerhetsnivå, uppger regeringen i förslaget.

LÄS MER: Ägare av motorfordon varnas – flera anmälningar

Tappar sin roll

En viktig förändring i förslaget är att körkortet inte längre ska ses som en säker identitetshandling.

I dag används körkortet i nästan alla vardagliga situationer där man behöver identifiera sig, men regeringen menar att det inte längre håller tillräckligt hög säkerhetsnivå.

Bland annat pekas det på att körkortet gäller i tio år, samtidigt som det inte krävs att man besöker en myndighet personligen när det förnyas.

I praktiken innebär det att körkortet kan förlora sin roll som giltig legitimation i exempelvis bankärenden, postutlämning och andra kontrollerade situationer.

Större säkerhetskrav

Det nya ID-kortet ska enligt förslaget få betydligt högre säkerhetskrav än dagens system.

Kortet ska utfärdas av Polismyndigheten och innehålla både fingeravtryck och ansiktsbild lagrad i ett digitalt chip.

Kortet ska även kunna fungera som bärare av en statlig e-legitimation och kopplas till ett nytt nationellt register över pass och ID-kort.

– Förslaget syftar till att stärka identitetsförvaltningen, minska risken för identitetsmissbruk samt motverka bedrägerier och annan brottslighet som bygger på falska eller felaktiga identitetshandlingar, meddelar regeringen.

Enligt planen kan lagändringarna börja gälla den 1 september 2029.

Fram till dess väntas en övergångsperiod där svenskar gradvis behöver anpassa sig till det nya systemet.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen


1 jul 26

Ryska stridsflygplan utplånade

2026 07 01

Ryska stridflyg har krossats.

Ukraina bekräftar att ryska stridsflygplan har träffats i en drönarattack mot en stor flygbas på det ockuperade Krym.

Där ska hangarer träffats som en del av den pågående 40-dagars kampanjen mot Ryssland, rapporterar Kyiv Post.

Drönarattack mot Saky-basen

Ukrainas säkerhetstjänst (SBU) uppger att man slagit till mot en rysk flygbas på Krym med drönare och träffat flera flyghallar där ryska stridsflygplan förvaras.

– Som en del av den 40-dagars kampanjen mot Ryssland godkänd av president Volodymyr Zelenskyj genomförde SBU en framgångsrik attack mot Saky-flygbasen på det ockuperade Krym, uppger SBU i ett uttalande.

Enligt uppgifter träffades flyghallar vid basen minst fem gånger av drönare.

LÄS MER: Ryssland stänger gränsövergångar

Skador på Su-30 och Su-30SM

Enligt preliminära uppgifter ska två garage ha innehållit ryska stridsflygplan av typen Su-30 och Su-30SM vid tidpunkten för attacken.

En brand bröt senare ut i en av flyghallarna.

SBU uppskattar att varje flygplan är värt mellan 30 och 50 miljoner dollar.

Attacken har åter väckt frågor om hur ryska flygbaser skyddas, eftersom många moderna försvarsmakter använder förstärkta skydd, så kallade hardened aircraft shelters.

Enligt uppgifterna förlitar sig Ryssland i högre grad på öppna uppställningsplatser och enklare hangarer.

– Inga hangarer eller skyddsrum kommer att skydda fienden – SBU kommer att nå dem överallt, säger den ukrainska militären.

Del av större kampanj

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har godkänt en 40-dagars kampanj för att öka trycket mot Ryssland.

– Jag godkände en 40 dagar lång påverkansoperation för säkerhetstjänsten mot angriparstaten, i syfte att tvinga den att avsluta kriget, bekräftar Zelenskyj.

Operationen beskrivs som en del av en bredare strategi med långdistansattacker mot ryska militära och ekonomiska mål.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Artem-Katranzhi  CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen