Kartläggning avslöjar varför Sverige var så sena

2021 04 07

Flera tunga svenska experter vädjade om tidiga åtgärder för att hejda pandemin – men Folkhälsomyndigheten slog ifrån sig om och om igen.

Ett år efter pandemins utbrott i Sverige går nu frilansjournalisten Emanuel Karlsten igenom händelseutvecklingen i Expressen och fokus läggs på varför Sverige var så sena med åtgärder mot viruset. Danmark stängde ner 11 mars, Norge 12 mars och Finland 16 mars – men Sverige gick ut först den 1 april och då endast med en uppmaning om att hålla avståndet.

Tom Britton, professor i matematisk statistik, vädjade till Folkhälsomyndigheten redan inför Melodifestivalens final i Friends Arena då Folkhälsomyndigheten vid det läget endast gått ut med att tvätta händerna. Britton betonade enkla åtgärder som att alla med symptom bör stanna hemma. Tegnell undvek dock att svara varpå Britton fortsatte att ligga i och lyfta fram åtgärder.

Till slut svarade Anders Tegnell.

– Om vi ska titta på influensapandemier har den typen av insatser haft extremt begränsade effekter på möjligen några dagar fördröjning och en något utplattad topp, svarade Tegnell enligt Expressen.

Britton fortsätter att lyfta fram smittspårning, starka rekommendationer och tvångsåtgärder och trycket på Folkhälsomyndigheten ökar när även Jan Albert, professor i smittskydd vid Karolinska Institutet vill se åtgärder och slutligen får träffa Tegnell vid ett möte där även EU:s smittskyddsenhet och Läkare utan gränsers grundare deltar. Men Tegnell är helt avvisande enligt SvD och Expressen.

Orsaken är helt enkelt att Anders Tegnell inte tror på restriktioner, uppger Expressen idag. Tegnell står fortfarande fast vid den dåvarande hållningen och menar att historiken visat att icke medicinska åtgärder haft svag evidens. Han betonar att rätt åtgärd ska införas vid rätt tid och att åtgärder därför införs lämpligast när smittan redan finns i samhället. 

Professor Jan Albert tror dock att tidigare åtgärder hade varit bra.

– Jag tycker att man borde ha gjort mer för att motverka tidigt inflöde och smittspridning, till exempel karantän för hemvändande efter sportlovet. Även om det ändå hade blivit ett stort utbrott hade vi kunnat köpa tid för bättre förberedelser om man förstått risken med pandemin tidigare. Folkhälsomyndigheten var sena på bollen och man hade kunnat köpa sig tid med tidigare åtgärder. Sedan när smittspridningen var på plats, då var det ett nytt läge igen, säger Jan Albert till Expressen.

ANALYS

Den av regeringen tillsatta Coronakommissionen har redan slagit fast att Sveriges myndigheters och regeringens åtgärder för att minska risken för smittspridning inom äldreomsorgen sattes in för sent och var otillräckliga. Kartläggningen som visar att Folkhälsomyndigheten inte trodde på åtgärder i samma utsträckning som andra länder ger ytterligare underlag som är viktigt att ta med sig framöver. 

Allt talar tyvärr för att det kommer fler pandemier och självkritik är otroligt viktigt för att förbättra sig inför framtiden. På den punkten har Sverige mycket kvar att göra.

[forminator_poll id="2768"]

25 oktober 2026

Swedbank uppmanar: Dubbelkolla när du swishar

2026 10 25

Många svenskar tror att banken kan komma till undsättning och automatiskt få tillbaka pengarna om man har swishat fel.

Men så är inte fallet, konstaterar Swedbank.

När man för över pengar via swish sker det oftast till redan fördefinierade konton.

Ska man skriva in kontonumret själv för första gången är det lätt hänt att skriva in fel siffra och därmed skicka pengar till fel person.

– Innan du godkänner en Swish-betalning visas mottagarens namn. Ta därför alltid en extra titt på både namn och belopp innan du signerar betalningen, framhåller Swedbank.

Går inte att ångra sig

Många tänker att om något skulle gå fel så finns banken där till hjälp.

Men någon sådan juridisk rättighet har inte banken, varken för banköverföringar eller Swish. 

Det innebär att det inte går att ”ångra sig” när man väl signerat en överföring. 

Kan bara kontakta

Bankerna har tagit fram en rutin där de via brev kontaktar mottagaren och uppmanar till en återbetalning. 

Men om mottagaren inte vill skicka tillbaka pengarna så blir det svårare.

– Om inte mottagaren betalar tillbaka pengarna kan dock inte banken driva fallet vidare, utan det måste du själv göra, förklarar Swedbank.

Läs mer: 88 000 ägare på Avanza – aktien faller 24 procent

Viktigt att meddela

Det är viktigt att man meddelar mottagaren om misstaget så fort som möjligt om man har skickat fel. Annars kan det enligt storbanken vara svårare att få pengarna tillbaka. 

– Om personen inte återför pengarna direkt, är det bra att skicka ett skriftligt krav på återbetalning, menas det.

– Ange då noga belopp, valuta och sista datum för återbetalning och spara en kopia. Får du inte betalt innan datumet du angivit i kravet kan du vända dig till Kronofogden för att få hjälp med att driva in skulden. 

Kontakta då Kronofogden

Om mottagaren är övertygad om att pengarna hamnat rätt och redan har hunnit använda dem, kan det i vissa undantagsfall bli svårare att få tillbaka pengarna. 

Det gäller alltså att dubbelkolla swishöverföringarna för att undvika en potentiellt lång process med en mottagare som inte vill ge tillbaka pengarna.

Läs mer: Ärenden rusar hos Kronofogden – efter nya regler

Foto: Swish resp Swedbank

Text: Redaktionen


25 oktober 2026

Ny lag om kontanter på väg – redan nästa år

2026 10 25

Nya kontantregler är på gång i hela EU.

Debatten om kontanternas roll i samhället går fortsatt varm. Vissa menar att digitaliseringens framfart har gjort kontanterna överflödiga, medan andra anser att de har en nödvändig roll i samhället – inte minst vid kris eller krig.

Nya kontantregler som ska minska penningtvätt kommer att införas i hela EU redan nästa år.

Nya regler

EU:s nya penningtvättsförordning träder i kraft i juli nästa år.

Det kommer då att införas ett maxbelopp för betalningar med kontanter inom hela EU på 10 000 euro – motsvarande lite drygt 111 000 kronor.

Sedan tidigare finns inget sådant maxbelopp i Sverige.

Kan vara lägre

Regelverket möjliggör dock att enskilda EU-länder kan införa ett eget maxbelopp, så länge det är lägre än 10 000 euro.

Frankrike och Spanien har exempelvis ett maxbelopp på 1 000 euro.

Riksbanken vill att Sverige ska införa ett maxbelopp som är betydligt lägre än de motsvarande 111 000 kronor som ska råda i hela EU.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Riksbankens förslag

Riksbanken har rekommenderat regeringen och riksdagen att införa en högsta beloppsgräns vid kontantköp i handeln på 10 000 kronor.

– Riksbanken bedömer att en beloppsgräns för kontanta köp i handeln skulle göra det svårare att använda kontanter i kriminella syften, som penningtvätt och skatteundandragande, och att omsätta vinsterna från brott i varor, menas det.

– Samtidigt är beloppet en lämplig nivå för att personer som vill och behöver använda kontanter ska kunna fortsätta göra det. 

Påminner svenskarna

Riksbanken passar samtidigt på att rekommendera allmänheten att ha tillgång till flera olika betalsätt för att kunna betala om ett av dem inte fungerar. 

– Hushåll bör, i den mån det är möjligt, ha kort från olika kortnätverk, tillgång till en betaltjänst via mobiltelefon (exempelvis Swish), ha fysiska kort och pinkoder tillgängliga samt ha kontanter hemma i blandade valörer. 

– Som riktmärke bör hushåll ha cirka 1 000 kronor i kontanter per vuxen, men även ett lägre belopp kan stärka beredskapen. 

Läs mer: Ärenden rusar hos Kronofogden – efter nya regler

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen