Kartläggning avslöjar varför Sverige var så sena

2021 04 07

Flera tunga svenska experter vädjade om tidiga åtgärder för att hejda pandemin – men Folkhälsomyndigheten slog ifrån sig om och om igen.

Ett år efter pandemins utbrott i Sverige går nu frilansjournalisten Emanuel Karlsten igenom händelseutvecklingen i Expressen och fokus läggs på varför Sverige var så sena med åtgärder mot viruset. Danmark stängde ner 11 mars, Norge 12 mars och Finland 16 mars – men Sverige gick ut först den 1 april och då endast med en uppmaning om att hålla avståndet.

Tom Britton, professor i matematisk statistik, vädjade till Folkhälsomyndigheten redan inför Melodifestivalens final i Friends Arena då Folkhälsomyndigheten vid det läget endast gått ut med att tvätta händerna. Britton betonade enkla åtgärder som att alla med symptom bör stanna hemma. Tegnell undvek dock att svara varpå Britton fortsatte att ligga i och lyfta fram åtgärder.

Till slut svarade Anders Tegnell.

– Om vi ska titta på influensapandemier har den typen av insatser haft extremt begränsade effekter på möjligen några dagar fördröjning och en något utplattad topp, svarade Tegnell enligt Expressen.

Britton fortsätter att lyfta fram smittspårning, starka rekommendationer och tvångsåtgärder och trycket på Folkhälsomyndigheten ökar när även Jan Albert, professor i smittskydd vid Karolinska Institutet vill se åtgärder och slutligen får träffa Tegnell vid ett möte där även EU:s smittskyddsenhet och Läkare utan gränsers grundare deltar. Men Tegnell är helt avvisande enligt SvD och Expressen.

Orsaken är helt enkelt att Anders Tegnell inte tror på restriktioner, uppger Expressen idag. Tegnell står fortfarande fast vid den dåvarande hållningen och menar att historiken visat att icke medicinska åtgärder haft svag evidens. Han betonar att rätt åtgärd ska införas vid rätt tid och att åtgärder därför införs lämpligast när smittan redan finns i samhället. 

Professor Jan Albert tror dock att tidigare åtgärder hade varit bra.

– Jag tycker att man borde ha gjort mer för att motverka tidigt inflöde och smittspridning, till exempel karantän för hemvändande efter sportlovet. Även om det ändå hade blivit ett stort utbrott hade vi kunnat köpa tid för bättre förberedelser om man förstått risken med pandemin tidigare. Folkhälsomyndigheten var sena på bollen och man hade kunnat köpa sig tid med tidigare åtgärder. Sedan när smittspridningen var på plats, då var det ett nytt läge igen, säger Jan Albert till Expressen.

ANALYS

Den av regeringen tillsatta Coronakommissionen har redan slagit fast att Sveriges myndigheters och regeringens åtgärder för att minska risken för smittspridning inom äldreomsorgen sattes in för sent och var otillräckliga. Kartläggningen som visar att Folkhälsomyndigheten inte trodde på åtgärder i samma utsträckning som andra länder ger ytterligare underlag som är viktigt att ta med sig framöver. 

Allt talar tyvärr för att det kommer fler pandemier och självkritik är otroligt viktigt för att förbättra sig inför framtiden. På den punkten har Sverige mycket kvar att göra.

[forminator_poll id="2768"]

12 januari 2026

Stort regnväder drar in över Sverige

2026 01 12

Snövarningar och minusgrader har präglat den svenska väderkartan under den senaste tiden.

Men nu kommer en vändning i vintervädret.

Imorgon tisdag väntas ett nytt område med nederbörd dra in över södra Sverige.

– Den strängaste kylan ersätts under dagen av mildare luft och snö, säger SMHI:s meteorolog Linus Karlsson, till GP.

Övergår i regn

Temperaturen väntas fortsätta uppåt och nå plusgrader i stora delar av södra Sverige.

Då övergår nederbörden i regn som kan frysa till is på kalla vägar.

Under onsdagen kommer regnet tillta när lågtrycket drar in västerifrån och sprider sig över södra Sverige.

– På onsdag tar sig ett lågtryck med nederbörd in över södra Sverige och högtrycket pressas in över västra Ryssland, säger Viktor Bergman på SMHI, i ett uttalande.

– Samtidigt förs mildare luft in och i Götaland ser det ut att falla mest regn. Från någonstans över sydligaste Svealand och norrut väntas snöfall, men exakt var gränsen mellan regn och snö kommer att gå är fortfarande lite osäkert.

Det kan komma uppemot 15 millimeter regn lokalt.

Vid kusten kan det bli hårda vindbyar, enligt prognosen från SMHI.

LÄS MER: ”Detta saknar motstycke” – slår tillbaka mot Trump

Vädret mot helgen

Det fortsatta vädret under veckan är ännu oklart, men enligt prognosen ser inte kylan i södra Sverige ut att återvända i närtid.

– På torsdag ligger resterna av onsdagens snöväder kvar över norra halvan av landet. I övriga delar av landet mest mulet och i huvudsak uppehållsväder, säger Viktor Bergman.

– Även under helgen blir det liknande temperaturer, men ännu något mildare luft kan ta sig in. Nederbörd i form av både snö och regn kan förekomma, särskilt över västra Götaland och västra Svealand.

Nästa vecka

Över helgen och under början av nästa vecka ser väderinstitutet två olika scenarion framför sig.

– Antingen fortsätter det lite som tidigare med högtryck i öster och lågtryck i väster med ganska milt och blött väder. Alternativt så växer högtrycket tillbaka in över landet och då efterhand kallare igen med minusgrader även i söder, säger Viktor Bergman.

LÄS MER: Oväntad faktura skickas ut via sms – betala inte

Foto: Joey Huang

Text: Redaktionen


12 jan 2026

LARMET: Var tredje pensionär måste offra vanlig vardagsvara

2026 01 13

Övergången från att arbeta till att gå i pension riskerar att bli något av en kalldusch för många i Sverige.

För en hel del innebär det en helt ny ekonomisk livsstil, framhåller Länsförsäkringar efter att ha publicerat en ny rapport i ämnet på måndagen.

Två av tre av dagens pensionärer uppger att de gjort minst en ekonomisk förändring sedan de slutade jobba.

Och det kan bli betydligt värre än vad vissa är beredda på.

– För många blir skillnaden mellan lön och pension större än väntat, säger Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar, i en kommentar.

Måste avstå vanliga varor

I Länsförsäkringars undersökning framgår att var tredje pensionär, 33 procent, tvingats dra ned på inköp av vardagsvaror som exempelvis kläder och andra prylar. 

Bland kvinnor är siffran 66 procent när även kategorin “upplevelser” räknas in i ekvationen, jämfört med männen som ligger på 48 procent.

Det får Länsförsäkringar att slå larm

Skillnaderna mellan kvinnor och män följer med hela vägen in i pensionen. Lägre livsinkomster och därmed lägre pensioner gör att kvinnor oftare behöver anpassa sin livsstil mer när lönen ersätts av pension. För den som har möjlighet kan eget sparande därför spela en större roll för att skapa ekonomisk stabilitet som pensionär, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: Ica slår larm om sina egna kunder: ”Smärtgräns”

"Dra åt svångremmen"

En annan vanlig förändring, ofta ofrivillig, kan vara att behöva flytta till ett mindre boende vid pensionen, eftersom boendeformen behöver anpassas till den nya inkomsten.

Bland låginkomstpensionärer har 19 procent gjort så, jämfört med 7 procent bland de med högst inkomster.

– Pensioneringen innebär för många ett tydligt inkomstskifte, som ofta leder till att man måste se över sina utgifter. För vissa handlar det om att prioritera annorlunda, för andra om att behöva dra åt svångremmen, säger Stefan Westberg.

LÄS MER: Börsbolag i kris – aktien totalkraschar

Foto: BettyV

Text: Redaktionen