Kartläggning avslöjar varför Sverige var så sena

2021 04 07

Flera tunga svenska experter vädjade om tidiga åtgärder för att hejda pandemin – men Folkhälsomyndigheten slog ifrån sig om och om igen.

Ett år efter pandemins utbrott i Sverige går nu frilansjournalisten Emanuel Karlsten igenom händelseutvecklingen i Expressen och fokus läggs på varför Sverige var så sena med åtgärder mot viruset. Danmark stängde ner 11 mars, Norge 12 mars och Finland 16 mars – men Sverige gick ut först den 1 april och då endast med en uppmaning om att hålla avståndet.

Tom Britton, professor i matematisk statistik, vädjade till Folkhälsomyndigheten redan inför Melodifestivalens final i Friends Arena då Folkhälsomyndigheten vid det läget endast gått ut med att tvätta händerna. Britton betonade enkla åtgärder som att alla med symptom bör stanna hemma. Tegnell undvek dock att svara varpå Britton fortsatte att ligga i och lyfta fram åtgärder.

Till slut svarade Anders Tegnell.

– Om vi ska titta på influensapandemier har den typen av insatser haft extremt begränsade effekter på möjligen några dagar fördröjning och en något utplattad topp, svarade Tegnell enligt Expressen.

Britton fortsätter att lyfta fram smittspårning, starka rekommendationer och tvångsåtgärder och trycket på Folkhälsomyndigheten ökar när även Jan Albert, professor i smittskydd vid Karolinska Institutet vill se åtgärder och slutligen får träffa Tegnell vid ett möte där även EU:s smittskyddsenhet och Läkare utan gränsers grundare deltar. Men Tegnell är helt avvisande enligt SvD och Expressen.

Orsaken är helt enkelt att Anders Tegnell inte tror på restriktioner, uppger Expressen idag. Tegnell står fortfarande fast vid den dåvarande hållningen och menar att historiken visat att icke medicinska åtgärder haft svag evidens. Han betonar att rätt åtgärd ska införas vid rätt tid och att åtgärder därför införs lämpligast när smittan redan finns i samhället.

Professor Jan Albert tror dock att tidigare åtgärder hade varit bra.

– Jag tycker att man borde ha gjort mer för att motverka tidigt inflöde och smittspridning, till exempel karantän för hemvändande efter sportlovet. Även om det ändå hade blivit ett stort utbrott hade vi kunnat köpa tid för bättre förberedelser om man förstått risken med pandemin tidigare. Folkhälsomyndigheten var sena på bollen och man hade kunnat köpa sig tid med tidigare åtgärder. Sedan när smittspridningen var på plats, då var det ett nytt läge igen, säger Jan Albert till Expressen.

ANALYS

Den av regeringen tillsatta Coronakommissionen har redan slagit fast att Sveriges myndigheters och regeringens åtgärder för att minska risken för smittspridning inom äldreomsorgen sattes in för sent och var otillräckliga. Kartläggningen som visar att Folkhälsomyndigheten inte trodde på åtgärder i samma utsträckning som andra länder ger ytterligare underlag som är viktigt att ta med sig framöver.

Allt talar tyvärr för att det kommer fler pandemier och självkritik är otroligt viktigt för att förbättra sig inför framtiden. På den punkten har Sverige mycket kvar att göra.

[forminator_poll id="2768"]

Ryssland ska utföra operation i grannland – inleder rekrytering

2026 02 11

Ryssland har inlett en rekrytering för att utföra en operation i Baltikum.

Det handlar om en planerad sabotageoperation i Lettland, uppger Normunds Mežviets, generaldirektör för den lettiska statliga säkerhetstjänsten.

Enligt Lettland siktar Ryssland främst in sig på militära anläggningar och kritisk infrastruktur. Natolandet slår också larm om att Moskva rekryterar personer med kopplingar till kriminella nätverk för operationen, rapporterar Pravda.

– De här personerna har också vissa kriminella företagskopplingar, om man så vill. De har ett brett nätverk av kontakter med liknande intressen. Att rekrytera en sådan person ger omfattande möjligheter att förlita sig på dem och involvera andra de känner i liknande aktiviteter, säger Normunds Mežviets enligt tidningen.

"Desperata försök"

Under fjolåret avslöjades en grupp som satt eld på lettiska lokaler som tillhörde ett företag involverat i ett försvarsprojekt året dessförinnan.

Samma grupp ska även ha planerat att attackera lastbilar med ukrainska registreringsskyltar. En lista över potentiella sabotagemål avslöjades också. På listan fanns bland annat kraftanläggningar och militära platser.

– I flera år nu har vi observerat att Ryssland gör ganska desperata försök att etablera nya grupper av unga, utbildade ledare som senare skulle leda så kallade landsmannaorganisationer och samordna rysktalande samhällen för att uppnå ryska mål, säger Normunds Mežviets.

LÄS MER: Lavrovs besked till Europa – ”Vi kommer inte attackera, men…”

Fyra personer i förvar

Den lettiska säkerhetstjänsten har nyligen varnat för att Ryssland kommer att upprätthålla en hög aggressionsnivå under året. Aggressionen bedöms dessutom kunna eskalera.

Enligt säkerhetstjänsten rekryterar Ryssland tidigare fångar och drogmissbrukare som ska delta i operationen.

Lettland har sedan tidigare gripit fyra personer som fortfarande sitter i förvar. Samtliga misstänks för spionage. Tre av dem är lettiska medborgare.

ANDRA LÄSER: Nordea uppmanar 50-plussare: ”Försök inte konkurrera med yngre”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

”Nödstopp” i Ryssland – ”katastrofalt för alla”

2026 02 10

En rysk stad har drabbts av ett akut stopp.

Runt 100 000 människor i Belgorod står utan rinnande vatten.

Detta efter att elnätet havererat i samband med ukrainska attacker mot regional infrastruktur, rapporterar oberoende Moscow Times.

Nödstopp i staden

Ryska myndigheter rapporterar att två vattenpumpar i Belgorod tvingats stänga efter att kraftledningarna slagits ut av ukrainska drönare och missiler.

Detta har resulterat i att stora delar av stadens vattenförsörjning stannat av.

– Ungefär 100 000 kunder är utan vatten i de centrala och norra delarna av staden, säger Belgorods borgmästare, Valentin Demidov.

LÄS MER: Ryskt krav på Europa – ”Blir inget fredsavtal annars”

Kraftig påverkan

Regionen har under de senaste veckorna drabbats av upprepade attacker som också har slagit ut el, värme och gas under minusgrader, vilket förvärrar situationen för invånarna.

Belgorods regionsguvernör Vyacheslav Gladkov uppger att omkring 84 000 människor i regionens huvudstad fortfarande är utan värme, gas eller elektricitet efter tidigare flygangrepp.

Ryska myndigheter har beskrivit effekterna som katastrofala för många hushåll, särskilt där infrastrukturen redan är svag.

Hundratals byggnader med centralvärme måste tömmas på hela värmesystemet innan driften kan återupptas på ett säkert sätt.

– Om vi inte gör det här kommer skadorna eller konsekvenserna att bli nästan katastrofala för varje invånare som bor i den här delen av staden, säger Gladkov i ett videomeddelande.

Fortsatt osäkerhet i staden

Tjänstemän arbetar för att återställa både elektricitet och vattenförsörjning, men det är oklart hur snabbt hela systemet kan vara i funktion igen.

Tidigare rapporter har visat att Belgorod‑regionens energisystem redan varit utsatt för intensiva attacker och att återkommande avbrott har skapat stora problem för bostäder, skolor och sjukhus.

De senaste el‑ och värmeavbrotten i Belgorodregionen har inträffat samtidigt som den ryska militären har genomfört egna riktade attacker mot Ukrainas elnät i temperaturer under noll.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har anklagat Moskva för att ”försöka använda kylan som ett terrorverktyg.”

LÄS MER: Börsbolag i konkurs

Foto: President of Russia Office resp Cattu

Text: Redaktionen