Kartläggning avslöjar varför Sverige var så sena

2021 04 07

Flera tunga svenska experter vädjade om tidiga åtgärder för att hejda pandemin – men Folkhälsomyndigheten slog ifrån sig om och om igen.

Ett år efter pandemins utbrott i Sverige går nu frilansjournalisten Emanuel Karlsten igenom händelseutvecklingen i Expressen och fokus läggs på varför Sverige var så sena med åtgärder mot viruset. Danmark stängde ner 11 mars, Norge 12 mars och Finland 16 mars – men Sverige gick ut först den 1 april och då endast med en uppmaning om att hålla avståndet.

Tom Britton, professor i matematisk statistik, vädjade till Folkhälsomyndigheten redan inför Melodifestivalens final i Friends Arena då Folkhälsomyndigheten vid det läget endast gått ut med att tvätta händerna. Britton betonade enkla åtgärder som att alla med symptom bör stanna hemma. Tegnell undvek dock att svara varpå Britton fortsatte att ligga i och lyfta fram åtgärder.

Till slut svarade Anders Tegnell.

– Om vi ska titta på influensapandemier har den typen av insatser haft extremt begränsade effekter på möjligen några dagar fördröjning och en något utplattad topp, svarade Tegnell enligt Expressen.

Britton fortsätter att lyfta fram smittspårning, starka rekommendationer och tvångsåtgärder och trycket på Folkhälsomyndigheten ökar när även Jan Albert, professor i smittskydd vid Karolinska Institutet vill se åtgärder och slutligen får träffa Tegnell vid ett möte där även EU:s smittskyddsenhet och Läkare utan gränsers grundare deltar. Men Tegnell är helt avvisande enligt SvD och Expressen.

Orsaken är helt enkelt att Anders Tegnell inte tror på restriktioner, uppger Expressen idag. Tegnell står fortfarande fast vid den dåvarande hållningen och menar att historiken visat att icke medicinska åtgärder haft svag evidens. Han betonar att rätt åtgärd ska införas vid rätt tid och att åtgärder därför införs lämpligast när smittan redan finns i samhället. 

Professor Jan Albert tror dock att tidigare åtgärder hade varit bra.

– Jag tycker att man borde ha gjort mer för att motverka tidigt inflöde och smittspridning, till exempel karantän för hemvändande efter sportlovet. Även om det ändå hade blivit ett stort utbrott hade vi kunnat köpa tid för bättre förberedelser om man förstått risken med pandemin tidigare. Folkhälsomyndigheten var sena på bollen och man hade kunnat köpa sig tid med tidigare åtgärder. Sedan när smittspridningen var på plats, då var det ett nytt läge igen, säger Jan Albert till Expressen.

ANALYS

Den av regeringen tillsatta Coronakommissionen har redan slagit fast att Sveriges myndigheters och regeringens åtgärder för att minska risken för smittspridning inom äldreomsorgen sattes in för sent och var otillräckliga. Kartläggningen som visar att Folkhälsomyndigheten inte trodde på åtgärder i samma utsträckning som andra länder ger ytterligare underlag som är viktigt att ta med sig framöver. 

Allt talar tyvärr för att det kommer fler pandemier och självkritik är otroligt viktigt för att förbättra sig inför framtiden. På den punkten har Sverige mycket kvar att göra.

[forminator_poll id="2768"]

2 nov 2026

Ny körkortsregel i Sverige – kommer idag

2026 11 02

En ny körkortsbehörighet ska införas i Sverige.

Idag ingår det som kallas för B1 i det vanliga B-körkortet.

Det upplägget ska dock förändras.

Ett särskilt B1-körkort är på gång som ska ge rätt att köra ett fordon på max 2 500 kilo och med en maxhastighet på 45 kilometer i timmen. Det handlar alltså om fordon som går långsammare än vanliga personbilar men snabbare än dagens a-traktorer.

Under måndagen ska regeringens utredare presentera förslagen för de nya fordonen samt körkortsbehörigheten efter att EU gått fram med direktiven, rapporterar SR.

Helt ny fordonstyp

Sannolikt kan det bli så att den nya körkortsbehörigheten får följden att vi får en helt ny kategori av fordon på vägarna.

– Transportstyrelsens preliminära bedömning är att nuvarande fordonsbestämmelser behöver anpassas genom att det införs en ny fordonstyp i Sverige, framhåller myndigheten.

Enligt Transportstyrelsen kommer det att krävas både godkänt kunskapsprov och körprov för B1-körkortet, precis som ett vanligt B-körkort. Grundregeln är att 16-åringar ska kunna ta körkortet.

– Medlemsstaterna har möjlighet att sänka åldern till 15 år men behöver då tillåtelse från EU-kommissionen. Innan kommissionen ger samtycke till detta ska de ha bedömt att en sådan sänkning av minimiåldern inte inverkar negativt på trafiksäkerheten, förklarar Transportstyrelsen.

Läs mer: En miljon hushåll kan få pengar på kontot

Gäller max till du är 21 år

Det som väntas presenteras idag är det som gäller de tekniska kraven som ska gälla för de nya bilarna. Utredningen planeras att vara helt klar till sommaren, men reglerna föreslås träda i kraft först 2029.

– Medlemsstaterna ska införliva majoriteten av de nya reglerna senast tre år efter att direktivet beslutats och tillämpa dem efter ytterligare ett år, skriver Transportstyrelsen.

B1-körkortet, som riktar sig till ungdomar, ska max vara giltigt till dess att personen fyllt 21 år.

Läs mer: Svensk biljätte kan tvingas stänga ner

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen


1 nov 26

Biljätte kollapsar – halva försäljningen borta

2026 11 01

Teknikjätten Huawei har byggt upp en omfattande bilsatsning i Kina.

Men nu kommer ett tungt bakslag.

Leveranserna har rasat med över 50 procent på ett år.

Försäljningen störtdyker

Det är på den kinesiska marknaden som Huaweis bilsatsning nu möter stora problem. Under oktober levererade alliansen Harmony Intelligent Mobility Alliance, HIMA, 33 537 bilar.

Det kan jämföras med 68 216 bilar under samma månad i fjol. Minskningen landar därmed på 50,8 procent, vilket innebär att nästan 35 000 färre bilar levererades jämfört med oktober förra året.

Oktober är dessutom den femte månaden i rad då leveranserna minskar jämfört med motsvarande period året före.

Samtidigt har biljättens nya lyxbil Maextro hamnat i blåsväder efter att bromspedalen gått av under en testkörning. Företaget lovar nu att förbättra konstruktionen.

– Användarnas säkerhet är alltid vår högsta prioritet, uppger Maextro enligt kinesiska PCauto.

Läs också: 400 000 hushåll har fel avtal – uppmanas byta direkt

Stor aktör i Asien

Bakom satsningen står teknikjätten Huawei, som samarbetar med flera kinesiska biltillverkare. Det handlar bland annat om märkena Aito, Luxeed, Stelato, Maextro och Shangjie.

Huawei står för bland annat teknik, mjukvara och förarassistanssystem, medan fordonen utvecklas och tillverkas tillsammans med kinesiska bilföretag.

Ett av de mest framgångsrika märkena är Aito.

– Aito lanserades i december 2021 och är ett av Kinas största elbilsmärken. Under 2025 sålde märket 420 000 bilar och målet är att nå en årlig försäljning på en miljon fordon senast 2030, uppger branschsajten CarNewsChina.

Aito, har nyligen meddelat att man planerar att gå in på den europeiska marknaden under hösten 2027. Vilka länder som blir aktuella först är ännu inte fastställt.

Går åt motsatt håll

Samtidigt går utvecklingen betydligt bättre för en annan kinesisk biltillverkare.

Zeekr, som ingår i Geelykoncernen tillsammans med Volvo Cars, levererade 32 483 bilar under oktober.

Det är en ökning med 51,6 procent jämfört med samma månad i fjol, då leveranserna låg på 21 423 bilar.

Andra läser: Går i konkurs efter 80 år – bilföretag kastar in handduken

Foto: Obi

Text: Redaktionen