Kartläggning avslöjar varför Sverige var så sena

2021 04 07

Flera tunga svenska experter vädjade om tidiga åtgärder för att hejda pandemin – men Folkhälsomyndigheten slog ifrån sig om och om igen.

Ett år efter pandemins utbrott i Sverige går nu frilansjournalisten Emanuel Karlsten igenom händelseutvecklingen i Expressen och fokus läggs på varför Sverige var så sena med åtgärder mot viruset. Danmark stängde ner 11 mars, Norge 12 mars och Finland 16 mars – men Sverige gick ut först den 1 april och då endast med en uppmaning om att hålla avståndet.

Tom Britton, professor i matematisk statistik, vädjade till Folkhälsomyndigheten redan inför Melodifestivalens final i Friends Arena då Folkhälsomyndigheten vid det läget endast gått ut med att tvätta händerna. Britton betonade enkla åtgärder som att alla med symptom bör stanna hemma. Tegnell undvek dock att svara varpå Britton fortsatte att ligga i och lyfta fram åtgärder.

Till slut svarade Anders Tegnell.

– Om vi ska titta på influensapandemier har den typen av insatser haft extremt begränsade effekter på möjligen några dagar fördröjning och en något utplattad topp, svarade Tegnell enligt Expressen.

Britton fortsätter att lyfta fram smittspårning, starka rekommendationer och tvångsåtgärder och trycket på Folkhälsomyndigheten ökar när även Jan Albert, professor i smittskydd vid Karolinska Institutet vill se åtgärder och slutligen får träffa Tegnell vid ett möte där även EU:s smittskyddsenhet och Läkare utan gränsers grundare deltar. Men Tegnell är helt avvisande enligt SvD och Expressen.

Orsaken är helt enkelt att Anders Tegnell inte tror på restriktioner, uppger Expressen idag. Tegnell står fortfarande fast vid den dåvarande hållningen och menar att historiken visat att icke medicinska åtgärder haft svag evidens. Han betonar att rätt åtgärd ska införas vid rätt tid och att åtgärder därför införs lämpligast när smittan redan finns i samhället.

Professor Jan Albert tror dock att tidigare åtgärder hade varit bra.

– Jag tycker att man borde ha gjort mer för att motverka tidigt inflöde och smittspridning, till exempel karantän för hemvändande efter sportlovet. Även om det ändå hade blivit ett stort utbrott hade vi kunnat köpa tid för bättre förberedelser om man förstått risken med pandemin tidigare. Folkhälsomyndigheten var sena på bollen och man hade kunnat köpa sig tid med tidigare åtgärder. Sedan när smittspridningen var på plats, då var det ett nytt läge igen, säger Jan Albert till Expressen.

ANALYS

Den av regeringen tillsatta Coronakommissionen har redan slagit fast att Sveriges myndigheters och regeringens åtgärder för att minska risken för smittspridning inom äldreomsorgen sattes in för sent och var otillräckliga. Kartläggningen som visar att Folkhälsomyndigheten inte trodde på åtgärder i samma utsträckning som andra länder ger ytterligare underlag som är viktigt att ta med sig framöver.

Allt talar tyvärr för att det kommer fler pandemier och självkritik är otroligt viktigt för att förbättra sig inför framtiden. På den punkten har Sverige mycket kvar att göra.

[forminator_poll id="2768"]

Många svenskar ska få pengar på kontot – minst 1 200 kronor

2026 01 09

Kompensation ska betalas ut till tiotusentals svenska hushåll.

Under de senaste veckorna har stormarna hållit stora delar av Sverige i ett järngrepp.

Enligt Svenska Kraftnät har minst 60 000 hushåll drabbats av strömavbrott till följd av stormen Johannes och det efterföljande snöovädret Anna.

Över 23 000 av dem har varit utan el i minst 24 timmar och elbolaget Ellevio beskriver det som “det värsta sedan stormen Gudrun", enligt SVT.

Men hushållen ska kompenseras.

Eljättarna lovar så kallad avbrottsersättning till dem som varit utan el under en längre tid. Enligt den information som finns på bolagens hemsidor kan det handla om tusentals kronor.

Ersättningen baseras på hushållens årliga elnätskostnad.

– Om du har haft ett sammanhängande strömavbrott i mer än 12 timmar betalar vi automatiskt ut en avbrottsersättning till dig. Det är en lagstadgad kompensation som alla elnätsföretag betalar ut till sina elanvändare, framhåller Ellevio som varit värst drabbat med cirka 11 500 strömlösa kunder.

LÄS OCKSÅ: Historisk nyhet från Clas Ohlson – kunder väller in

Minst 1 200 kronor

Det hushåll som varit utan ström i minst tolv timmar kan räkna med att få minst 1 200 kronor utbetalt. Som mest kan man få 300 procent av den beräknade årliga nätkostnaden för abonnemanget, vilket innebär ett minibelopp på 15 600 kronor för den som varit utan el i tolv dagar.

– Syftet är att täcka eventuella skador och kostnader som uppstår till följd av strömavbrottet, förklarar Ellevio.

Men även Eon och Vattenfall, som också har haft tusentals drabbade kunder, måste betala ut avbrottsersättning.

– Du behöver inte anmäla detta till oss, utan vi återkommer till dig med besked, försäkrar Eon.

Har du drabbats av ytterligare problem till följd av elavbrotten kan mer ersättning bli aktuellt.

– Om avbrottsersättningen inte täcker dina kostnader kan du ha rätt till skadestånd för den resterande delen, understryker Vattenfall.

Avbrottsperiod	Ersättning av beräknad årlig nätkostnad	Minimibelopp i kr
12 – 24 tim	12,5 %	1 200
24 – 48 tim	37,5 %	2 400
48 – 72 tim	62,5 %	3 600
72 – 96 tim	87,5 %	4 800
96 – 120 tim	112,5 %	6 000
120 – 144 tim	137,5 %	7 200
144 – 168 tim	162,5 %	8 400
168 – 192 tim	187,5 %	9 600
192 – 216 tim	212,5 %	10 800
216 – 240 tim	237,5 %	12 000
240 – 264 tim	262,5 %	13 200
264 – 288 tim	287,5 %	14 400
Över 288 tim	300,0 %	15 600

Källa: Ellevio

LÄS MER: Nordea: Så mycket pengar ska du spara varje månad

Foto:

Text: Redaktionen

Skatteverket genomför rekordutbetalning till många svenskar

2026 01 09

Miljonbelopp i svenska skattepengar har betalats ut utanför landets gränser.

Skatteverket har genomfört en rekordstor utbetalning av rotavdrag till utländska företag kopplade till svenskars semesterbostäder.

Totalt rör det sig om över 70 miljoner kronor – den högsta summan hittills, rapporterar TV4.

Ger rekordutbetalning

Under 2025 betalade Skatteverket ut 72,2 miljoner kronor i rotavdrag till företag utanför Sverige — pengar som gått till renoveringar av svenskarnas semesterbostäder runt om i Europa.

– Det blir en följd av att allt fler valt att köpa fastigheter utomlands och att allt fler utländska utförare har blivit bekanta med det här systemet och känner tilltro till att de får sina pengar från Skatteverket, säger Pia Blank Thörnroos, skattejurist på Skatteverket, till TV4.

Beloppet som betalats ut till utländska företag strax före jul är det största någonsin under ett år, enligt myndighetens statistik.

LÄS MER: Oväntat besked – nu tar Sverige fart på riktigt

En oväntad effekt

Rotavdraget infördes för att motverka svartarbete och skapa fler jobb i Sverige, genom att göra det billigare för privatpersoner att anlita seriösa hantverkare för renoveringar.

Men trots det är det just semesterparadis som Spanien, Frankrike och delar av Finland som haft mest aktivitet där svenskar utnyttjat avdraget, med miljonbelopp som hamnat utomlands.

– Det blir allt vanligare att utländska företagare får pengar från svenska Skatteverket för reparationer och hushållshjälp som utförts hos svenskar boende utomlands, uppger riksdagen.

Kritik och krav på förändring

Detta rekordbelopp har väckt kritik från politiskt håll.

Vissa politiker menar att svenska skattepengar inte ska användas för renoveringar utomlands, framför allt när syftet med avdraget är att stimulera svensk arbetsmarknad.

I dagsläget gör EU-rätten det omöjligt att begränsa rotavdraget.

– Det känns lite omoraliskt att våra skattepengar går till att man ska bygga om eller renovera ett hus man har utanför Sverige, säger riksdagsledamoten Eva Lindh (S), till TV4.

LÄS MER: “Sade danskarna verkligen så?” – JD Vance tror knappt sina öron

Foto: Skatteverket

Text: Redaktionen