Kartläggning avslöjar varför Sverige var så sena

2021 04 07

Flera tunga svenska experter vädjade om tidiga åtgärder för att hejda pandemin – men Folkhälsomyndigheten slog ifrån sig om och om igen.

Ett år efter pandemins utbrott i Sverige går nu frilansjournalisten Emanuel Karlsten igenom händelseutvecklingen i Expressen och fokus läggs på varför Sverige var så sena med åtgärder mot viruset. Danmark stängde ner 11 mars, Norge 12 mars och Finland 16 mars – men Sverige gick ut först den 1 april och då endast med en uppmaning om att hålla avståndet.

Tom Britton, professor i matematisk statistik, vädjade till Folkhälsomyndigheten redan inför Melodifestivalens final i Friends Arena då Folkhälsomyndigheten vid det läget endast gått ut med att tvätta händerna. Britton betonade enkla åtgärder som att alla med symptom bör stanna hemma. Tegnell undvek dock att svara varpå Britton fortsatte att ligga i och lyfta fram åtgärder.

Till slut svarade Anders Tegnell.

– Om vi ska titta på influensapandemier har den typen av insatser haft extremt begränsade effekter på möjligen några dagar fördröjning och en något utplattad topp, svarade Tegnell enligt Expressen.

Britton fortsätter att lyfta fram smittspårning, starka rekommendationer och tvångsåtgärder och trycket på Folkhälsomyndigheten ökar när även Jan Albert, professor i smittskydd vid Karolinska Institutet vill se åtgärder och slutligen får träffa Tegnell vid ett möte där även EU:s smittskyddsenhet och Läkare utan gränsers grundare deltar. Men Tegnell är helt avvisande enligt SvD och Expressen.

Orsaken är helt enkelt att Anders Tegnell inte tror på restriktioner, uppger Expressen idag. Tegnell står fortfarande fast vid den dåvarande hållningen och menar att historiken visat att icke medicinska åtgärder haft svag evidens. Han betonar att rätt åtgärd ska införas vid rätt tid och att åtgärder därför införs lämpligast när smittan redan finns i samhället. 

Professor Jan Albert tror dock att tidigare åtgärder hade varit bra.

– Jag tycker att man borde ha gjort mer för att motverka tidigt inflöde och smittspridning, till exempel karantän för hemvändande efter sportlovet. Även om det ändå hade blivit ett stort utbrott hade vi kunnat köpa tid för bättre förberedelser om man förstått risken med pandemin tidigare. Folkhälsomyndigheten var sena på bollen och man hade kunnat köpa sig tid med tidigare åtgärder. Sedan när smittspridningen var på plats, då var det ett nytt läge igen, säger Jan Albert till Expressen.

ANALYS

Den av regeringen tillsatta Coronakommissionen har redan slagit fast att Sveriges myndigheters och regeringens åtgärder för att minska risken för smittspridning inom äldreomsorgen sattes in för sent och var otillräckliga. Kartläggningen som visar att Folkhälsomyndigheten inte trodde på åtgärder i samma utsträckning som andra länder ger ytterligare underlag som är viktigt att ta med sig framöver. 

Allt talar tyvärr för att det kommer fler pandemier och självkritik är otroligt viktigt för att förbättra sig inför framtiden. På den punkten har Sverige mycket kvar att göra.

[forminator_poll id="2768"]

25 maj 26

Oväntat väderbesked i Sverige – gäller hela juni

2026 05 26

Juni har blivit kyligare och regnigare.

Det har SVT:s meteorolog Nils Holmqvist tidigare konstaterat.

– Jämför man den förra referensperioden med den senaste, så ser man att juni blivit lite kallare i allmänhet. Men också regnigare, 20-30 procent mer regn och skurar, har han sagt till tv-kanalen.

Men i år blir det annorlunda.

Årets första sommarmånad ser ut att bli ovanligt varm, rapporterar vädertjänsten Klart.

– Juni lutar åt att bli varmare än normalt i Sverige, särskilt från vecka 24 och framåt. Den tydligaste torra signalen finns i södra Sverige, vilket ökar sannolikheten för en både varm och solig midsommarhelg, framhåller Klarts meteorolog Lasse Rydqvist i ett uttalande.

Flaggar för varm sommar

Sommaren ser överlag ut att bli ovanligt varm i Sverige och övriga Europa, rapporterar SVT.

Men prognosen är fortfarande osäker.

– Får högtrycket ta mer plats blir det torrare och varmare över tid men om lågtrycket tar mer plats kanske det blir mer av en blandad, normal sommar, säger SVT:s meteorolog Nitzan Cohen till kanalen.

Torkan består

Juniprognosen från Klart visar att torkan väntas bestå i södra Sverige.

– Vecka 23 väntas bjuda på blött väder i Svealand, men i övrigt normalblött. Därefter väntas i stället torrt väder under vecka 24-25 när högtrycksinflytandet blir mer tydligt, framhåller Lasse Rydqvist.

Vattenläget i södra Sverige är alltjämt kritiskt.

Sveriges geologiska undersökning (SGU) varnar för vattenbrist i Skåne och flaggar för att varningen kan utökas till flera län.

– Om det inte blir blötare väder blir det sannolikt fler meddelanden framöver i första hand på Gotland, Blekinge, Öland och Småland, sade SGU:s hydrogeolog Calle Hjerne på en pressträff i april.

LÄS OCKSÅ: Partisaner slår till – Ryssland förblindade 

Värst i Skåne

Skåne är i nuläget mer utsatt än andra områden i södra Sverige.

– Skälet till att Skåne just nu är mer påverkat än andra områden i landet är att det finns ett stort behov av grundvatten för vattenförsörjningen där. Det samtidigt som det är ett av de områden som fått minst nederbörd de senaste två åren, förklarar Calle Hjerne.

ANDRA LÄSER: Svenskt lyxbolag går i konkurs

Foto: 

Text: Redaktionen


SD lovar att sänka skatten – men en grupp undantas

2026 05 26

Om Sverigedemokraterna vinner valet kommer skatterna att fortsätta sänkas.

Det lovar partiledaren Jimmie Åkesson.

På måndagskvällen öppnar han för att SD kan få finansministerposten efter en eventuell valseger. Moderaterna bör inte ta den inflytelserika posten för given, uppger Åkesson i en intervju med Di.

I samma intervju lovar han att en regering där SD ingår kommer att fortsätta att sänka skatten.

– Då ser jag framför mig fortsatta skattesänkningar, säger Åkesson.

Beskedet: En grupp undantas

En grupp kommer dock att undantas från skattesänkningarna om SD får bestämma.

– Att fortsätta sänka skatten för dem som betalar statlig inkomstskatt är inte prioriterat för oss, betonar Jimmie Åkesson.

Statlig inkomstskatt är en extra skatt som personer med en årsinkomst på 643 000 kronor eller mer måste betala. Skatten uppgår till 20 procent på den del av inkomsten som överstiger gränsen.

M vill sänka

Moderaterna vill succesivt sänka den statliga inkomstskatten.

– Nu möter man den här muren på 20 procent. Det får många att avstå från att kliva upp och ta det där chefsjobbet eller extra helgpasset om man vet att mycket försvinner i skatt, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) till SVT.

Wykman är en av flera M-politiker som utarbetat förslaget om en trappa så att den statliga inkomstskatten fasas in.

– Jag tycker det är bra när man sänker skatten på arbete. Både när man gör det för mig, men också när man gör det för alla andra, säger ministern.

LÄS MER: Då ryker pengarna – många anställda riskerar att gå miste

FAKTA: Statlig inkomstskatt

- För inkomståret 2026 är skiktgränsen 643 000 kronor.

– Skiktgränsen gäller den beskattningsbara förvärvsinkomsten, det vill säga den inkomst du har efter att grundavdraget har dragits bort. På den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger 643 000 kronor är den statliga inkomstskatten 20 procent.

- Det finns två olika brytpunkter. En för de som inte har fyll 66 år och en för de som är 66 år eller äldre.

- Du som inte har fyllt 66 år vid årets ingång kan ha en total årsinkomst på 660 400 kronor (643 000 + 17 400) innan den statliga inkomstskatten börjar tas ut.

- Du som har fyllt 66 år vid årets ingång kan ha en total årsinkomst på 760 500 kronor (643 000 + 117 500) innan den statliga inkomstskatten tas ut. Att du som har fyllt 66 år vid årets ingång har högre brytpunkter beror på att grundavdraget är högre.

Källa: Skatteverket

LÄS OCKSÅ: Jätteföretag delar ut miljoner – till varje anställd

Foto: Olle Friman Regeringskansliet

Text: Redaktionen