Kartläggning avslöjar varför Sverige var så sena

2021 04 07

Flera tunga svenska experter vädjade om tidiga åtgärder för att hejda pandemin – men Folkhälsomyndigheten slog ifrån sig om och om igen.

Ett år efter pandemins utbrott i Sverige går nu frilansjournalisten Emanuel Karlsten igenom händelseutvecklingen i Expressen och fokus läggs på varför Sverige var så sena med åtgärder mot viruset. Danmark stängde ner 11 mars, Norge 12 mars och Finland 16 mars – men Sverige gick ut först den 1 april och då endast med en uppmaning om att hålla avståndet.

Tom Britton, professor i matematisk statistik, vädjade till Folkhälsomyndigheten redan inför Melodifestivalens final i Friends Arena då Folkhälsomyndigheten vid det läget endast gått ut med att tvätta händerna. Britton betonade enkla åtgärder som att alla med symptom bör stanna hemma. Tegnell undvek dock att svara varpå Britton fortsatte att ligga i och lyfta fram åtgärder.

Till slut svarade Anders Tegnell.

– Om vi ska titta på influensapandemier har den typen av insatser haft extremt begränsade effekter på möjligen några dagar fördröjning och en något utplattad topp, svarade Tegnell enligt Expressen.

Britton fortsätter att lyfta fram smittspårning, starka rekommendationer och tvångsåtgärder och trycket på Folkhälsomyndigheten ökar när även Jan Albert, professor i smittskydd vid Karolinska Institutet vill se åtgärder och slutligen får träffa Tegnell vid ett möte där även EU:s smittskyddsenhet och Läkare utan gränsers grundare deltar. Men Tegnell är helt avvisande enligt SvD och Expressen.

Orsaken är helt enkelt att Anders Tegnell inte tror på restriktioner, uppger Expressen idag. Tegnell står fortfarande fast vid den dåvarande hållningen och menar att historiken visat att icke medicinska åtgärder haft svag evidens. Han betonar att rätt åtgärd ska införas vid rätt tid och att åtgärder därför införs lämpligast när smittan redan finns i samhället. 

Professor Jan Albert tror dock att tidigare åtgärder hade varit bra.

– Jag tycker att man borde ha gjort mer för att motverka tidigt inflöde och smittspridning, till exempel karantän för hemvändande efter sportlovet. Även om det ändå hade blivit ett stort utbrott hade vi kunnat köpa tid för bättre förberedelser om man förstått risken med pandemin tidigare. Folkhälsomyndigheten var sena på bollen och man hade kunnat köpa sig tid med tidigare åtgärder. Sedan när smittspridningen var på plats, då var det ett nytt läge igen, säger Jan Albert till Expressen.

ANALYS

Den av regeringen tillsatta Coronakommissionen har redan slagit fast att Sveriges myndigheters och regeringens åtgärder för att minska risken för smittspridning inom äldreomsorgen sattes in för sent och var otillräckliga. Kartläggningen som visar att Folkhälsomyndigheten inte trodde på åtgärder i samma utsträckning som andra länder ger ytterligare underlag som är viktigt att ta med sig framöver. 

Allt talar tyvärr för att det kommer fler pandemier och självkritik är otroligt viktigt för att förbättra sig inför framtiden. På den punkten har Sverige mycket kvar att göra.

[forminator_poll id="2768"]

Rykte sprids om rapsolja – uppmaning till konsumenter

2025 11 24

Seglivade rykten om rapsolja har fått ny fart på sociala medier.

Det har under en längre tid påståtts att rapsolja skulle vara inflammerade, onyttigt eller till och med hälsoskadligt.

Påståendet har framför allt spridits via sociala medier. Och nu tycks ryktena ha fått spridning på nytt.

Myter gör gällande att rapsolja skulle orsaka hjärtsjukdomar och cancer till följd av att livsmedlet är en källa till fettet omega-6.

Men påståendena är ingenting annat än myter, menar flera forskare och experter som förkastar ryktena, rapporterar DN.

Det stämmer att vissa typer av omega-6 i teorin kan öka inflammationen under vissa förutsättningar. Men det gäller inte rapsolja, säger Ulf Risérus, professor i nutrition och klinisk metabolism vid Uppsala universitet, till tidningen.

Forskarens uppmaning: gör tvärtom

Enligt Ulf Risérus kan inte ens höga nivåer av omega-6-fettsyror från rapsolja öka inflammationen hos människor.

Men även att rapsolja innehåller lösningsmedlet hexan är någonting som uppmärksammas och ifrågasätts på sociala medier. Medlet används för att utvinna oljan från fröna, men avlägsnas därefter och får max innehålla ett milligram per kilo.

Många uppmanar istället att ersätta rapsoljan med smör. 

Forskningen hävdar dock att du bör göra motsatsen.

– Det finns inget hälsomässigt skäl att undvika rapsolja eller vara orolig för sitt intag. Tvärtom, de flesta skulle behöva äta mer omättat fett och istället minska sitt intag av mättat fett, sade Fredrik Rosqvist, forskare vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap på Uppsala universitet, till TV4 förra året.

LÄS MER: Oväntad upptäckt om salt – inte bara blodtrycket som påverkas

"Väldigt olyckligt"

Fredrik Rosqvist upprepar nu sitt budskap. 

Jag tycker att det är väldigt olyckligt att dessa myter och felaktiga påståenden har fått så stor spridning när det vetenskapliga underlaget tydligt visar motsatsen, säger han till DN.

Även Livsmedelsverket har tidigare avlivat myterna om rapsolja.

– I rapsolja finns det särskilt nyttiga omega-3-fettet som kroppen inte kan bilda själv, förklarar myndigheten, skriver myndigheten.

LÄS MER: Populär maträtt utreds – kopplad till dödsfall

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen


Erdogan ställer två krav på Putin – ringer diktatorn idag

2025 11 24

Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan ger sig in i fredsförhandlingarna om kriget i Ukraina.

Redan idag, måndag, kommer den turkiska ledaren att lyfta luren för ett direkt samtal med Vladimir Putin.

Då kommer Erdoğan att ställa två krav.

Det första är att Putin ska börja fredssamtalen med ett blankt blad. Därmed stödjer inte Erdoğan det utkast på 28 punkter som kommit ut i medierna de senaste dagarna, uppger Iltalehti.

– När jag pratar med Putin imorgon (läs idag) kommer jag att be honom att ompröva och starta om den här processen, eftersom jag tror att det skulle vara fördelaktigt för alla, säger Erdoğan enligt den finländska tidningen och tillägger:

– För att förhindra ytterligare dödsfall måste vi vidta åtgärder och diskutera vilka åtgärder vi kan vidta tillsammans.

Nytt avtal

Beskedet kommer i samband med G20-toppmötet i Sydafrika på söndagen. Enligt nyhetsbyrån Reuters kommenterade inte Erdoğan 28-punktersplanen i sak.

Däremot kommer den turkiska presidenten att kräva ett nytt avtal om säker passage av spannmål via Svarta havet. Ryssland bröt den förra överenskommelsen 2022.

– Vi lyckades med detta fram till en viss punkt och det fortsatte inte efteråt. Nu, under diskussionerna vi ska ha imorgon, kommer jag att fråga Putin om detta igen. Jag tror att det skulle vara mycket fördelaktigt att vi kan inleda den här processen, säger Erdoğan enligt Reuters.

LÄS MER: Putin går emot Trump – har skickat 120 ryssar

Informerar Europa idag

Under måndagen kommer Erdoğan att ta kontakt med EU-ledare för att informera om hur Putin har svarat på de turkiska kraven.

Oavsett vad resultatet av diskussionen blir kommer jag sedan att dela det med mina europeiska kollegor och med den andra sidan, Trump själv, såväl som med alla våra vänner som är involverade i den här processen, säger Erdoğan enligt Iltalehti.

Turkiet har sedan den ryska invasionen bistått Ukraina med militär hjälp, men samtidigt vägrat ansluta sig till västerländska sanktioner mot Moskva.

Landet har tidigare varit värd för tre omgångar av fredssamtal och har vid flera tillfällen erbjudit sig att medla mellan Ryssland och Ukraina.

LÄS MER: Lukasjenko ger Ukraina oväntat glädjebesked

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen