Kartläggning avslöjar varför Sverige var så sena

2021 04 07

Flera tunga svenska experter vädjade om tidiga åtgärder för att hejda pandemin – men Folkhälsomyndigheten slog ifrån sig om och om igen.

Ett år efter pandemins utbrott i Sverige går nu frilansjournalisten Emanuel Karlsten igenom händelseutvecklingen i Expressen och fokus läggs på varför Sverige var så sena med åtgärder mot viruset. Danmark stängde ner 11 mars, Norge 12 mars och Finland 16 mars – men Sverige gick ut först den 1 april och då endast med en uppmaning om att hålla avståndet.

Tom Britton, professor i matematisk statistik, vädjade till Folkhälsomyndigheten redan inför Melodifestivalens final i Friends Arena då Folkhälsomyndigheten vid det läget endast gått ut med att tvätta händerna. Britton betonade enkla åtgärder som att alla med symptom bör stanna hemma. Tegnell undvek dock att svara varpå Britton fortsatte att ligga i och lyfta fram åtgärder.

Till slut svarade Anders Tegnell.

– Om vi ska titta på influensapandemier har den typen av insatser haft extremt begränsade effekter på möjligen några dagar fördröjning och en något utplattad topp, svarade Tegnell enligt Expressen.

Britton fortsätter att lyfta fram smittspårning, starka rekommendationer och tvångsåtgärder och trycket på Folkhälsomyndigheten ökar när även Jan Albert, professor i smittskydd vid Karolinska Institutet vill se åtgärder och slutligen får träffa Tegnell vid ett möte där även EU:s smittskyddsenhet och Läkare utan gränsers grundare deltar. Men Tegnell är helt avvisande enligt SvD och Expressen.

Orsaken är helt enkelt att Anders Tegnell inte tror på restriktioner, uppger Expressen idag. Tegnell står fortfarande fast vid den dåvarande hållningen och menar att historiken visat att icke medicinska åtgärder haft svag evidens. Han betonar att rätt åtgärd ska införas vid rätt tid och att åtgärder därför införs lämpligast när smittan redan finns i samhället. 

Professor Jan Albert tror dock att tidigare åtgärder hade varit bra.

– Jag tycker att man borde ha gjort mer för att motverka tidigt inflöde och smittspridning, till exempel karantän för hemvändande efter sportlovet. Även om det ändå hade blivit ett stort utbrott hade vi kunnat köpa tid för bättre förberedelser om man förstått risken med pandemin tidigare. Folkhälsomyndigheten var sena på bollen och man hade kunnat köpa sig tid med tidigare åtgärder. Sedan när smittspridningen var på plats, då var det ett nytt läge igen, säger Jan Albert till Expressen.

ANALYS

Den av regeringen tillsatta Coronakommissionen har redan slagit fast att Sveriges myndigheters och regeringens åtgärder för att minska risken för smittspridning inom äldreomsorgen sattes in för sent och var otillräckliga. Kartläggningen som visar att Folkhälsomyndigheten inte trodde på åtgärder i samma utsträckning som andra länder ger ytterligare underlag som är viktigt att ta med sig framöver. 

Allt talar tyvärr för att det kommer fler pandemier och självkritik är otroligt viktigt för att förbättra sig inför framtiden. På den punkten har Sverige mycket kvar att göra.

[forminator_poll id="2768"]

20 juli 2026

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


20 jul 26

VÄDER: Kallaste sedan 1987

2026 07 20

En svensk stad har uppmätt den kallaste julinatten sedan 1987.

Sommaren har tagit en ovanligt kall vändning i norra Sverige.

Kiruna fick uppleva den kallaste julinatten på nästan 40 år.

Kallaste på decennier

Semesterfirare i norra Sverige fick möta ett ovanligt kyligt juliväder när temperaturerna sjönk under nollstrecket på flera håll.

Kiruna hade under natten en temperature på endast 0,5 grader.

– Kiruna hade den kallaste julinatten sedan 1987. Det är ett bevis på att det verkligen är kylig luft som kommer ner över landet, säger TV4:s meteorology Johan Wiksten, till kanalen.

Meteorologen beskriver läget som långt ifrån den sommarvärme många hoppats på och konstaterar att någon större värme inte är i sikte för den närmaste tiden.

I stället väntas fortsatt ostadigt och svalt väder dominera delar av landet.

Även Vilhelmina fick minusgrader

Kylan har inte bara märkts längst upp i norr.

Även i inlandet har nattemperaturerna fallit kraftigt, och i Vilhelmina rapporterades minusgrader under natten, samt nattfrost.

SMHI:s meteorolog Sandra Fyrstedt beskriver det som ovanligt kallt för juli månad.

– Det var ju rejält kallt den gångna natten och Vilhelmina som det varit kallast i länet var nere på minus 0,5 grader. Det sticker verkligen ut för att vara här i juli, säger Sandra Fyrstedt till SR.

Senaste gången det hände Vilhelmina var 2020.

Den kalla luften har framför allt påverkat inlandet där klara nätter gjort att temperaturen kunnat sjunka snabbt.

Under kommande natt ser läget inte lika illa ut.

– Det kommer inte bli lika kallt och det beror på att det är ett väderomslag på gång, säger Sandra.

Ingen sommarvärme i sikte

För den som väntar på högsommarvärme ser prognoserna fortsatt svala ut.

Enligt meteorologerna kan de kommande dagarna fortsätta präglas av kyligare luftmassor, även om temperaturen kan variera mellan olika delar av landet.

De kommande nätterna väntas fortfarande kunna bli kalla lokalt, särskilt där himlen klarnar upp och värmen snabbt strålar ut från marken.

Samtidigt är väderläget osäkert längre fram.

En eventuell värmeuppgång kan komma senare, men enligt prognoserna finns det ännu inga tydliga tecken på en längre period av stabil sommarvärme.

Foto: A Wong

Text: Redaktionen