Kärnvapenland har gått till attack

2024 03 18

Ett av världens sju kärnvapenländer har attackerat sitt grannland på måndagen.

Minst åtta personer har bekräftats döda enligt lokala tjänstemän, rapporterar nyhetsbyrån AFP.

Attacken ses som en kraftig eskalering av en redan spänd situation i västra Asien.

Genomfört luftangrepp

Bakom attacken står Pakistan, kärnvapenbeväpnad sedan 1998.

Det handlar om luftangrepp mot flera mål i Afghanistan i syfte att eliminera misstänkta gömställen som används av pakistanska talibaner i grannlandet.

Afghanistan fördömer attackerna och lovar gensvar.

– Sådana attacker är en kränkning av Afghanistans suveränitet och och det kommer att få dåliga konsekvenser, säger Zabihullah Mujahid, talesperson för de afghanska talibanerna, enligt AFP.

Kvinnor och barn döda

Det pakistanska anfallet har utförts mot provinserna Khost och Patkika som gränsar till just Pakistan.

Bland de döda uppges tre kvinnor och tre barn finnas.

Luftangreppen är de första sedan 2022 då Pakistan gick till attack mot flera militanta gömställen i Afghanistan. Den pakistanska regeringen bekräftade officiellt inte dessa anfall.

"Tålamodet är slut"

Måndagens anfall ses som en “uppenbar vedergällning" knappt 24 timmar efter att Pakistans president Asif Ali Zardari lovat att hämnas sju pakistanska soldater som dödades på lördagen är en självmordsbombare genomförde ett dåd i Mir Ali, nära gränsen till Afghanistan.

– Pakistans tålamod för den afghanska interimsregeringens fortsatta gästfrihet för terrorister som utför frekventa attacker mot Pakistan inifrån Afghanistan har till sist tagit slut, säger Muhammad Ali, säkerhetsexpert i Islamabad, till AFP.

Tog makten 2021

Talibanerna tog makten i Afghanistan 2021 när USA efter 20 år av krig drog tillbaka sina trupper från landet.

Spänningarna med Pakistan har därefter ökat, bland annat efter att Islamabad förra året beslöt sig för att utvisa 1,7 miljoner afghaner från landet.

De flesta av dem hade flytt från Afghanistan under Sovjetunionens ockupation 1979-1989.

Foto: S. Akhtari

Text: Redaktionen

Rusning efter bilmodell i Sverige – högst i hela Europa

2025 11 03

Den svenska bilmarknaden sticker ut i Europa.

Det konstaterar branschorganisationen Mobility Sweden en färsk sammanställning över antalet nyregistrerade bilar i oktober.

Svenska förares intresse för hybridmodeller har skjutit i höjden, enligt granskningen. I oktober stod hybridbilar för 29,5 procent av samtliga nya försäljningar. På årsbasis står bilmodellen för 27 procent av antalet nyregistreringar i Sverige – den högsta andelen i hela Europa, rapporterar Mobility Sweden.

Organisationens vd Mattias Bergman har kommenterat den kraftiga ökningen.

– Förklaringen ligger i avsaknaden av effektiva styrmedel för elbilar. Samtidigt har laddhybriderna blivit mer attraktiva genom längre räckvidd än tidigare, teknikutveckling och lägre inköpspris än elbilar, säger han.

Minskar överlag

Trots den kraftiga efterfrågan efter hybridmodeller minskade antalet försäljningar av nya bilar i oktober. Totalt registrerades 24 078 nya personbilar – en nedgång med 4 procent jämfört med samma månad förra året.

Antalet nyregistrerade bilar har dock hittills ökat med 4 procent under 2025. Uppgången drivs främst av en förbättrad privatmarknad, uppger Mobility Sweden.

Samtidigt flaggar organisationen för att det osäkra geopolitiska läget kan bromsa försäljningen.

– Hur snabbt återhämtningen går beror delvis nu på geopolitiken, där brist på halvledare och sällsynta jordartsmetaller kan störa leveranskedjor och hota produktionen, säger Mattias Bergman.

LÄS MER: Japansk biljätte i miljardförlust – kan påverka svenska bilägare

Kina dominerar marknaden

I dag dominerar Kina den globala marknaden för sällsynta jordartsmetaller.

Diktaturen står för majoriteten av produktionen av sällsynta jordartsmetaller, batterier och vissa halvledare. Metallerna är en extremt viktig resurs världen över eftersom de används i modern teknik – bland annat i elbilar.

LÄS OCKSÅ: Matjätte sänker priserna – men inte för alla

Foto: Obi

Text: Redaktionen

Kina svänger plötsligt om Sverige

2025 11 03

Under en längre period har den kinesiska ledningen sagt blankt nej till Sverige.

Turisterna har återvänt till Kina.

Under de senaste åren har resandet till landet, efter att inresereglerna lättats, kommit igång igen. När stormakten i somras uppdaterade listan över vilka medborgare som får komma in och stanna i upp till 30 dagar utan visum fanns ett 70-tal länder på listan.

Nästan hela Europa fanns med.

Det gjorde däremot inte Sverige.

Nu gör Kina en helomvändning. Från och med nu kommer visumfrihet att införas för svenska medborgare, rapporterar Reuters.

– Kina kommer att förlänga sin visumfria policy för länder, däribland Frankrike, till den 31 december 2026, och utvidga programmet till att omfatta Sverige från och med den 10 november, meddelar landets utrikesministerium i ett uttalande.

Relationen sprack

Relationen till Kina beskrivs av svenska regeringskansliet som “ett viktigt inslag i Sveriges utrikespolitik”. Kina är dessutom Sveriges största handelspartner i Asien.

De senaste åren har dock den diplomatiska relationen blivit mer ansträngd.

Bland annat efter att den svenska förläggaren Gui Minhai plötsligt försvann under en semester i Thailand – och senare dök upp i Kina.

Där dömdes han för fem år sedan till tio års fängelse efter anklagelser om att ha försett utländsk makt med “underrättelser”.

– Sverige måste vara kompromisslöst. Kina måste veta att om de inte släpper Gui Minhai fri så kommer det att påverka alla våra relationer i all framtid, sade statsminister Ulf Kristersson (M) till SvD vid tillfället.

LÄS MER: Trump hävdar: Har fått tungt löfte av Kina

Avslutar flera samarbeten

För tre år sedan uppgav en rapport från Nationellt kunskapscentrum om Kina att Sverige avbryter samarbeten med Kina i rasande takt.

– Utvecklingen tycks vara världsunik; i inget annat land har vad vi känner till så många subnationella samarbeten med Kina avbrutits på så kort tid, framhölls då i rapporten.

Skälen uppges vara negativ demokratisk utveckling i Kina, statens agerande mot Sverige och svenska medborgare och bristande aktivitet i samarbetet.

LÄS MER: Mardröm för Kristersson – ras på 14 procentenheter

Foto: President of Russia Office resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen