Kärnvapenland har gått till attack

2024 03 18

Minst åtta personer har bekräftats döda enligt lokala tjänstemän, rapporterar nyhetsbyrån AFP.

Attacken ses som en kraftig eskalering av en redan spänd situation i västra Asien.

Genomfört luftangrepp

Bakom attacken står Pakistan, kärnvapenbeväpnad sedan 1998. 

Det handlar om luftangrepp mot flera mål i Afghanistan i syfte att eliminera misstänkta gömställen som används av pakistanska talibaner i grannlandet.

Afghanistan fördömer attackerna och lovar gensvar.

– Sådana attacker är en kränkning av Afghanistans suveränitet och och det kommer att få dåliga konsekvenser, säger Zabihullah Mujahid, talesperson för de afghanska talibanerna, enligt AFP.

Kvinnor och barn döda

Det pakistanska anfallet har utförts mot provinserna Khost och Patkika som gränsar till just Pakistan.

Bland de döda uppges tre kvinnor och tre barn finnas.

Luftangreppen är de första sedan 2022 då Pakistan gick till attack mot flera militanta gömställen i Afghanistan. Den pakistanska regeringen bekräftade officiellt inte dessa anfall.

"Tålamodet är slut"

Måndagens anfall ses som en “uppenbar vedergällning" knappt 24 timmar efter att Pakistans president Asif Ali Zardari lovat att hämnas sju pakistanska soldater som dödades på lördagen är en självmordsbombare genomförde ett dåd i Mir Ali, nära gränsen till Afghanistan.

– Pakistans tålamod för den afghanska interimsregeringens fortsatta gästfrihet för terrorister som utför frekventa attacker mot Pakistan inifrån Afghanistan har till sist tagit slut, säger Muhammad Ali, säkerhetsexpert i Islamabad, till AFP.

Tog makten 2021

Talibanerna tog makten i Afghanistan 2021 när USA efter 20 år av krig drog tillbaka sina trupper från landet.

Spänningarna med Pakistan har därefter ökat, bland annat efter att Islamabad förra året beslöt sig för att utvisa 1,7 miljoner afghaner från landet.

De flesta av dem hade flytt från Afghanistan under Sovjetunionens ockupation 1979-1989.

Foto: S. Akhtari

Text: Redaktionen

USA säger ja – jättebesked för Ukraina

2026 01 06

Europeiska länder har utryckt vilja att bistå, medan USA hittills har varit mer avvaktande.

Men nu uppges den krångliga frågan vara avgjord. 

Efter tisdagens toppmöte i Paris meddelar länderna i ”De villigas koalition” att man har enats om säkerhetsgarantier till Ukraina.

Dessutom är USA med på tåget.

– Det nya är att USA är villigt att ge sådana garantier. Huvudkomponenten är att övervaka och säkerställa att ett eventuellt fredsavtal följs, men också att brott mot avtalet kommer att engagera USA att stödja Ukraina, säger Norges statsminister Jonas Gahr Støre till Dagbladet efter mötet.

Støre beskriver beskedet som avgörande.

– Det är USA som behövs för att få trovärdiga säkerhetsgarantier på plats.

Hela listan

Enligt det norska regeringskansliet är Europa, USA och Ukraina överens om en slutdeklaration som specificerar vad som ska ingå i säkerhetsgarantierna.

Det handlar bland annat om:

- USA-ledd övervakning och verkställande av en framtida vapenvila, i samarbete med koalitionspartner

- Stöd till Ukrainas försvarsstyrkor

- En internationell säkerhetsstyrka på plats i Ukraina

- Stöd till Ukraina om Ryssland anfaller igen

- Långsiktigt militärt stöd och samarbete med Ukraina

LÄS MER: Grönländskt raseri – mot Danmark

Svensk optimism

Statsminister Ulf Kristersson (M) säger sig vara positiv efter tisdagens toppmöte. Han uppger att länderna har tagit ”ytterligare steg mot trovärdiga säkerhetsgarantier för Ukraina”.

– Med sådana finns det förutsättningar för en hållbar fred, det tycker jag är helt uppenbart, säger han till SVT.

LÄS OCKSÅ:

Mardröm för Irans ledare – nya uppgifter i dag

Rysslands “röda linje” passerad – Expert: Putin har skämt ut sig

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen