Kärnkraftsjätte ger besked – dåliga nyheter för regeringen

2022 11 10

För bara ett par veckor sedan kom indikationer från Barsebäck Kraft att en kärnkraftsetablering var möjlig i Sverige. Nu dementerar tyska moderbolaget Uniper uppgifterna. Energibolaget kommer inte satsa på ny kärnkraft.

I slutet av oktober uttryckte energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) sin stora glädje över den tyska kärnkraftsjätten Unipers svenska dotterbolag Barsebäck Krafts utspel att man skulle kunna tänka sig att bygga ett nytt kärnkraftverk i Barsebäck.

Tydlig dementi

Nu kommer en för den svenska regeringen så neslig, kraftfull och mycket tydlig dementi från energibolagets tyska talesperson, George Oppermann, att så inte är fallet:

– Nej, nej, nej, nej, nej, utbrister han för SR Ekot.

Och tillägger:

– Varken direkt eller indirekt, säger han och syftar på att det inte är aktuellt vare sig för moderbolaget själv eller något av deras dotterbolag.

Ett missförstånd

Grunden till nyheten som gladde Ebba Busch och hennes regeringskolleger var en kommentar från Åsa Carlsson, vd för Unipers svenska dotterbolag Barsebäck Kraft, i oktober.

I ett uttalande i SVT:s Agenda yttrade hon en öppning kring att man eventuellt skulle komma att etablera en energipark, varav kärnkraft skulle kunna vara en del.

Enligt den tyske talespersonen bygger det hela på ett missförstånd. Det kan ha att göra med att den tyska regeringen tar över ägarskapet av Uniper från och med 2023.

SR har sökt företrädare för den tyska regeringen, men man avböjer att kommentera saken.

Inga byggplaner någonstans

Det är inte bara i Sverige som den tyska energijätten utesluter kärnkraftsbyggen.

– Vare sig i Sverige eller någon annanstans har Uniper några planer på att bygga ny kärnkraft, det är fakta, understryker Oppermann.

Svensk energipolitik är onekligen under lupp i dessa dagar. Beskedet från Uniper kommer nämligen dagen efter att kärnkraftsreaktorn Oskarshamn 3 för andra gången på kort tid kopplades bort.

Turbinstopp bakom avstängning

Enligt uppgifter till Expressen berodde stoppet på problem med en turbin.

–Jag kan inte gå in på detaljer. Felsökning pågår, framhöll Désirée Liljevall, kommunikationschef på Oskarshamns kärnkraftverk, för Expressen.

Oskarshamn 3 har en nettoeffekt på 1 400 megawatt och är Sveriges största kärnkraftsreaktor.

Anläggningen är avgörande för energiförsörjningen i södra Sverige.

Foto: Ninni Andersson Regereingskansliet resp Vattenfall Group

Text: Redaktionen

Natoland slår larm – “Har slut på vapen”

2026 07 08

Natolandet Bulgarien kan inte skicka mer vapen till Ukraina.

Det beskedet ger premiärminister Rumen Radev i Ankara på onsdagen.

I samband med Natotoppmötet i Turkiet framhåller Radev att Bulgarien inte längre har några vapen att skicka till Ukraina.

Detta eftersom att landet har tömt sitt lager för att skicka militära resurser till det krigshärjade landet, rapporterar Ukrainska Pravda.

Bara reparation

Radev understryker att Bulgarien inte längre har kapacitet att överföra vapen och ammunition från sina lager till Ukraina.

Han säger däremot att de är villiga att hjälpa till med reparation av militär utrustning.

Enligt honom har landet skickat 13 stödpaket till Kyjiv, och nu står det tomt i lagren.

“Har slut på vapen”

Så här låter det från den bulgariske premiärministern:

– Vi har uttömt våra möjligheter till militärt stöd, jag menar vapen och ammunition från de bulgariska militära lagren, säger han.

– Vi har redan levererat 13 hjälppaket och har ingenting kvar att skicka till Ukraina. Det vi fortfarande kan erbjuda är tekniskt militärt stöd.

Reparation av militär utrustning i Bulgarien blir istället landets stöd till Ukraina, säger Radev.

Läs mer: Rysk flygbas under attack

Nytt stöd från Kanada

Samtidigt fortsätter stöd att komma från Ukrainas övriga partners.

Kanada har i dagarna gett besked om 900 miljoner dollar i nytt militärt stöd till Kyjiv, rapporterar Kyiv Independent.

Det motsvarar omkring 8,7 miljarder svenska kronor.

Men inget luftförsvar

Paketet innehåller 475 miljoner dollar för ammunition, nästan 400 miljoner dollar för att bygga 35 kanadensiskbyggda pansarfordon, och 50 miljoner dollar för kritisk teknologi och ingenjörsutrustning.

Däremot finns det inget luftförsvar i stödpaketet.

– Vår främsta prioritet är mer luftförsvar. Att skydda liv är det viktigaste, och Rysslands ballistiska robotattacker, tillsammans med deras andra robot- och drönarstrider, är terror som måste bemötas tillsammans med våra partners, säger Volodymyr Zelenskyj.

Läs mer: Oljepriset stiger efter nya attacker

Foto: By Government.bg, CC BY 4.0 resp By President.gov.ua, CC BY 4.0, resp O. Opanasenko

Text: Redaktionen

Planerar släppa lös helvetet på Ryssland

2026 07 08

Klartecken inväntas för att USA ska släppa lös “helvetet” på Putinregimen.

Igår inleddes Natotoppmötet i Ankara.

Det planerar en tvärpolitisk grupp amerikanska senatorer att använda för att sätta press på USA:s finansminister Scott Bessent, uppger The Wall Street Journal och exiltidningen The Moscow Times.

Målet:

Få finansministern att släppa fram det blockerade lagförslaget om “helvetiska” sanktioner mot Ryssland.

Trump är nyckeln

Det är den republikanen Lindsey Graham och demokraten Richard Blumenthal som står bakom initiativet. Senatorerna har föreslagit att president Donald Trump ska få grönt ljus att införa 500-procentiga tullar på import från alla länder som köper rysk olja, gas eller uran. Dessutom ska sekundära sanktioner användas mot länderna.

I senaten har förslaget redan fått klartecken.

Men det blockeras i praktiken av Vita huset, eftersom Trumpadministrationen vill se mjukare formuleringar för att “bevara manöverutrymme i potentiella fredssamtal med Moskva om Ukraina”, skriver Moscow Times.

– Det är ingen idé att anta ett lagförslag om presidenten inte är villig att genomföra det. Vi behöver ett definitivt uttalande, säger den republikanska senatorn Mike Rounds till WSJ.

LÄS MER: Drönarstorm mot Moskva – största attacken sen krigets start

Presidenten har sagt ja

Mötet med Bessent ska ha ägt rum under tisdagskvällen. Enligt Lindsey Graham ska Trump tidigare ha gett grönt ljus, men de senaste månaderna har processen stannat av till följd av att Vita huset försökt formulera om lagtexten.

Under mötet med finansministern ska senatorerna också ha krävt ett slut på beskeden om tillfälliga undantag för rysk oljeimport, enligt WSJ. Dessa har pågått under våren till följd av kriget i Iran och stängningen av Hormuzsundet.

Donald Trump sade igår att han talat med både Rysslands ledare Vladimir Putin och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

– Jag tror att de båda vill nå en överenskommelse. Det är synd att det tagit så lång tid. Men jag tror att det finns något, säger Trump vid Natomötet enligt Kyiv Independent.

LÄS MER: Ryska oljepriset kollapsar

Foto: President of Russia Office resp Gage Skidmore, Flickr, CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen