Kärnkraftsjätte ger besked – dåliga nyheter för regeringen

2022 11 10

I slutet av oktober uttryckte energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) sin stora glädje över den tyska kärnkraftsjätten Unipers svenska dotterbolag Barsebäck Krafts utspel att man skulle kunna tänka sig att bygga ett nytt kärnkraftverk i Barsebäck.

Tydlig dementi

Nu kommer en för den svenska regeringen så neslig, kraftfull och mycket tydlig dementi från energibolagets tyska talesperson, George Oppermann, att så inte är fallet:

– Nej, nej, nej, nej, nej, utbrister han för SR Ekot.

Och tillägger:

– Varken direkt eller indirekt, säger han och syftar på att det inte är aktuellt vare sig för moderbolaget själv eller något av deras dotterbolag.

Ett missförstånd

Grunden till nyheten som gladde Ebba Busch och hennes regeringskolleger var en kommentar från Åsa Carlsson, vd för Unipers svenska dotterbolag Barsebäck Kraft, i oktober.

I ett uttalande i SVT:s Agenda yttrade hon en öppning kring att man eventuellt skulle komma att etablera en energipark, varav kärnkraft skulle kunna vara en del.

Enligt den tyske talespersonen bygger det hela på ett missförstånd. Det kan ha att göra med att den tyska regeringen tar över ägarskapet av Uniper från och med 2023.

SR har sökt företrädare för den tyska regeringen, men man avböjer att kommentera saken.

Inga byggplaner någonstans

Det är inte bara i Sverige som den tyska energijätten utesluter kärnkraftsbyggen.

– Vare sig i Sverige eller någon annanstans har Uniper några planer på att bygga ny kärnkraft, det är fakta, understryker Oppermann.

Svensk energipolitik är onekligen under lupp i dessa dagar. Beskedet från Uniper kommer nämligen dagen efter att kärnkraftsreaktorn Oskarshamn 3 för andra gången på kort tid kopplades bort.

Turbinstopp bakom avstängning

Enligt uppgifter till Expressen berodde stoppet på problem med en turbin.

–Jag kan inte gå in på detaljer. Felsökning pågår, framhöll Désirée Liljevall, kommunikationschef på Oskarshamns kärnkraftverk, för Expressen.

Oskarshamn 3 har en nettoeffekt på 1 400 megawatt och är Sveriges största kärnkraftsreaktor.

Anläggningen är avgörande för energiförsörjningen i södra Sverige.

Foto: Ninni Andersson Regereingskansliet resp Vattenfall Group

Text: Redaktionen

Jätteras mellan USA och Sverige

2026 09 01

Västsvenska Handelskammarens rapporterar om ett kraftigt ras i svenska företags syn på den amerikanska marknaden.

Enligt en ny rapport från organisationen har 64 procent av de svenska företagen en negativ syn på den amerikanska marknaden, jämfört med 21 procent under samma period förra året.

Samtidigt vänder många företag bort blicken från USA. Bara 20 procent uppger att de kommer att öka sin närvaro i landet, jämfört med 38 procent året innan.

Svenska företag vänder i stället blickarna mot Norden och EU. Hela 74 procent ser positivt på utvecklingen i Norden, medan motsvarande andel för EU är 69 procent. Dessutom planerar 71 procent att öka sin närvaro i Norden och 67 procent inom EU.

– I en mer osäker värld söker sig företagen mot marknader där villkoren upplevs som stabila och förutsägbara, säger Charlotte Ljunggren, vd för Västsvenska Handelskammaren.

– Det gör Europas inre marknad ännu viktigare för ett handelsberoende Västsverige. Samtidigt behöver svenska företag fortsatt kunna konkurrera och göra affärer på de stora globala marknaderna.

LÄS OCKSÅ: Sverige i EU-botten gällande bostadspriser

EU i blickfånget

Rapporten visar också att 69 procent av företagen bedömer att omsättningen i den egna branschen kommer att öka.

Över hälften av företagen (53 procent) pekar ut EU-medlemskapet som viktigt för deras konkurrenskraft. Samtidigt anser endast 27 procent att Sverige i dag driver företagens intressen väl inom EU.

–  Företagen ser tydligt värdet av EU, men de efterfrågar också ett Sverige som är mer aktivt i frågor som påverkar deras konkurrenskraft. När Europa blir viktigare för företagen blir det också viktigare att Sverige har inflytande över de beslut som fattas, säger Charlotte Ljunggren.

ANDRA LÄSER: Attack vid Östersjön

Foto: Official White House Photo by Molly Riley resp T. Flyckt

Text: Redaktionen

Pensionärer kan bli utan BankID i ett år

2026 09 01

När anhöriga hjälper äldre med bankärenden är det lätt att göra en vanlig miss.

Det kan i värsta fall leda till att pensionären blir utan BankID i upp till ett år.

Anhöriga stoppas

När en äldre person behöver hjälp med räkningar, bankärenden eller myndighetskontakter kan det vara lockande för en anhörig att använda personens BankID.

Men det är inte tillåtet.

BankID är personligt och får bara användas av den person som det är utfärdat till.

Även säkerhetskoden ska hållas hemlig.

Anledningen är att BankID fungerar som en digital legitimation.

När någon annan använder det går det inte längre att veta vem som faktiskt har godkänt en betalning, ansökan eller ett avtal.

Kan blockeras

Konsekvenserna kan bli kännbara för pensionären.

Om banken bedömer att BankID har använts i strid med villkoren kan personnumret blockeras från att aktivera ett nytt BankID i upp till tolv månader.

Det hjälper alltså inte att byta bank.

Blockeringen gäller personen och inte bara den bank där problemet upptäcktes.

I Dagens Nyheter berättar anhöriga samtidigt om problematiken för äldre med BankID.

– Jag gjorde som så många andra, använde min dementa pappas BankID, eftersom det är enda rimliga sättet att hantera många av situationerna, säger en läsare till tidningen.

En annan menar att det nästan inte går att leva utan BankID idag.

Så kan anhöriga hjälpa

Det finns lagliga alternativ för den som behöver hjälpa en äldre person.

Om personen fortfarande kan fatta egna beslut kan en fullmakt ge en anhörig rätt att sköta vissa bankärenden.

Det finns också framtidsfullmakt, som kan ordnas i förväg och börja gälla om personen senare inte längre kan sköta sina angelägenheter själv.

I vissa situationer kan även anhörigbehörighet användas.

Den kan ge exempelvis make, sambo eller barn möjlighet att sköta vissa vardagliga ekonomiska ärenden när en person på grund av sjukdom eller försvagat hälsotillstånd inte längre klarar det själv.

Även myndigheter har lösningar där en anhörig kan använda sin egen e-legitimation.

Hos Skatteverket kan exempelvis ett deklarationsombud sköta vissa ärenden för en annan person.

– Deklarationsombudet måste vara en myndig person med svenskt personnummer och e-legitimation, och måste godkännas av Skatteverket enligt vissa lagkrav, meddelar myndigheten.

Foto: BankID

Text: Redaktionen