Kaotiskt utanför Gotland – slår till mot jättefartyg

2024 04 12

Polisen och kustbevakningen utreder misstänkt sabotage mot en stor oljetanker utanför Gotland.

Enligt myndigheterna har miljöaktivister tagit sig ut till det 125 meter långa fartyget Zircone.

– Vi har poliser på plats som arbetar med det här tillsammans med Kustbevakningen. Vi utreder om skadegörelse har skett vid ett fartyg utanför Gotland.

Det säger polisens presstalesperson Per Fahlström till SVT Nyheter.

Vidare uppger Fahlström att polisen utreder om händelsen skett på svenskt eller internationellt vatten.

– En anmälan om skadegörelse kommer upprättas, vi nåddes av det här ärendet för en liten stund sedan så det återstår en del att utreda.

Tar på sig aktionen

Miljöskyddsorganisationen Greenpeace har tagit på sig ansvaret för fredagens händelse.

Enligt gruppen handlar det om en ”fredlig protestaktion” mot oljetankern Zircone som säljer bränsle till den ryska skuggflottan. En flotta som etablerats för kringgå sanktionerna av Rysslands oljeexport.

Aktivisterna uppges ha tagit sig ut till fartyget i gummibåtar och målat budskapet “Oil fuels war – People want peace” på sidan av fartyget.

I ett uttalande kräver Greenpeace att ”Sveriges och EU:s politiker både hanterar den akuta miljörisk som den ryska skuggflottan utgör och på allvar tar tag i uppgiften att minska det oljeberoende som är grundorsaken till problemet”.

”Skandalöst”

Rolf Lindahl, talesperson i energifrågor på Greenpeace, är en av flera som deltar i protesten.

– Att Zircone bara kan ligga här utanför Gotland och understödja rysk oljeexport är skandalöst och något som våra politiker och myndigheter måste stoppa. Hela skuggflottans syfte är att kringgå sanktionerna mot oljeexporten så att den kan fortsätta finansiera Putins krig i Ukraina. Samtidigt måste våra politiska ledare också adressera grundproblemet som är att de inte gjort tillräckligt för att bryta samhällets oljeberoende, säger han i ett uttalande.

Lindhahl tillägger:

–  Sveriges regering måste nu tillsammans med EU lösa denna riskabla situation med den ryska skuggflottan permanent. Ett första steg är att myndigheterna i länderna kring Östersjön ser till att inspektera varje skuggtanker som passar nationellt vatten för att säkerställa att de är sjövärdiga, har fullgoda försäkringar och inte utgör någon ökad risk för Östersjöns känsliga miljö.

En granskning från SVT Nyheter har tidigare fastslagit att Zircone, som ägs av ett lettiskt företag, säljer bränsle till den ryska skuggflottan.

Foto: Greenpeace

Text: Redaktionen

24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen