Kaosscener i Ovala rummet

2025 05 22

Kaotiska scener utspelade sig i Ovala rummet då USA:s president Donald Trump tog emot sin sydafrikanske motsvarighet Cyril Ramaphosa.

Mötet inleddes med ett vänskapligt samtal, där Trump hyllade sydafrikanska golfare och Ramaphosa uttryckte sin önskan om att prata om viktiga mineraler om handel.

Plötsligt tog dock Trump fram sin telefon – och spelade upp en video som påstås visa bevis för ett folkmord på vita i Sydafrika, rapporterar Reuters.

Ramaphosa ska mestadels ha suttit uttryckslös medan klippet spelades, samtidigt som Trump framhöll att videon visar gravar för tusentals vita jordbrukare i landet.

“Död, död och död”

Ramaphosa uppgav efteråt att han inte har sett klippet förut – och att han gärna skulle vilja ta reda på var gravarna i videon ligger någonstans.

Trump visade därefter upp tryckta kopior på artiklar, som enligt honom visar vita sydafrikaner som har dödats.

– Död, död och död, säger Trump.

LÄS MER HÄR: Trump rasande – “Förräderi på högsta nivå”

“Villig att prata om problemet”

Den sydafrikanske presidenten svarade att det visserligen förekommer brott i Sydafrika, men att majoriteten av offren är svarta.

Då avbröts han av Trump – som påpekade att bönderna han talade om tidigare inte alls är svarta.

– Det här är ett problem som vi är villiga att prata med er om, svarade Ramaphosa.

Under de senaste månaderna har regeringen Trump riktat skarp kritik mot Sydafrikas landreform, som syftar till att rätta till orättvisor från apartheidregimen, och landets folkmordsrättegång mot Israel.

Anklagas för diskriminering mot vita

Detta har bland annat resulterat i att Trump dragit in bistånd, utvisat landets ambassadör, samt erbjudit en fristad åt den vita minoriteten afrikander, baserat på påståenden som den sydafrikanska sidan menar är helt ogrundade.

Trump anklagar bland annat Sydafrika för att ha beslagtagit mark från vita jordbrukare, och för att underblåsa våld mot vita markägare genom “hatisk retorik och regeringsåtgärder”.

Sydafrika menar å sin sida att dessa påståenden är felaktiga, och helt förbiser landets djupa och smärtsamma historia av apartheid.

“Värsta tänkbara scenariot”

Efteråt kallades utfallet från mötet mellan Trump och Ramaphosa för det “värsta tänkbara” för den sydafrikanske presidenten.

– Detta är nästan det värsta tänkbara scenariot för en besökare i Vita huset. Det sista en utländsk ledare vill ha när han befinner sig i Ovala rummet är en offentlig meningsskiljaktighet – vilket är precis vad som hände här idag, rapporterar BBC.

LÄS MER HÄR: Trump förvirrad – Zelenskyj tvingas rätta presidenten

Foto: US Embassy South Africa samt Official White House Photo

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 05

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen