Kanarieöarna nära kollaps – vädjar om akut hjälp

2024 09 09

Kanarieöarna är på väg mot en mindre kollaps.

Trycket är just nu enormt på den spanska ögruppen utanför Västafrika.

Detta i bakgrund av en just nu dramatisk ökning av antalet afrikanska migranter och flyktingar som tar sig till öarna över den farliga havsvägen, rapporterar Deutsche Welle.

Och nu befinner sig den minsta av Kanarieöarna, El Hierro, i en akut vårdkris.

"Total översköljning"

Omkring 12 000 personer bor på El Hierro vars yta uppgår till blott 278 kvadratkilometer.

Lokalbefolkningen har visat stor solidaritet med migranterna, som framför allt kommer från Mali.

Enligt det spanska inrikesdepartementet anlände knappt 15 000 personer till den lilla ön under 2023. Uppgifter från Sveriges Radio, som hänvisar till Kanarieöarnas biträdande barnminister, är det nu dubbelt så många som motsvarande period förra året.

Det handlar om över 25 000 personer varav många är barn.

– Kanarieöarna står inför en total översköljning i hanteringen av ensamkommande migrantbarn, framhåller Kanarieöarnas president Fernando Clavijo enligt brittiska Express.

Vädjar till Madrid

Nu har bägaren runnit över.

Ögruppens resurser är på väg att ta slut och Fernando Clavijo vädjar nu till den spanska regeringen i Madrid att agera omedelbart.

– Vi kommer att upprätta en rättslig process mot staten. Kanarieöarna har gjort jobbet med att ta hand om de minderåriga som anländer till öarna, men den spanska regeringen har lämnat oss ensamma, uttrycker Fernando Clavijo på sociala medier.

"Humanitärt problem"

Enligt presidenten står El Hierro inför ett “humanitärt problem” som behöva adresseras omgående.

Lokala uppgifter pekar på att ön i nuvarande takt förväntar sig att minst 75 000 människor kommer att försöka nå Europa via Kanarieöarna bara i september och oktober.

På El Hierro gör man allt i sin makt för att hjälpa de som tagit sig över havet, men behöver alltså hjälp med att slussa personerna vidare från den lilla ön.

– Även om invånare på ön kan vara trötta så kommer de att göra allt för att hjälpa migranterna, säger Francis Mendoza, koordinator för en grupp av volontärer inom Kanarieöarnas civilskydd, till DW.

Foto: M. Condruz

Text: Redaktionen


UPPGIFTER: Tvärvänder om kritiserad skatt – höjdes 2024

2025 06 23

Regeringen har tidigare beslutat att höja avfallsskatten (deponisskatten).

– Från och med den 1 januari 2024 ska du som har ett företag som bedriver en verksamhet på en avfallsanläggning betala avfallsskatt med 725 kronor per ton avfall. Samma skatt per ton avfall kommer att gälla för företag som har en industrianläggning där avfall bildas, fastslog Skatteverket.

Nu låter det annorlunda.

Regeringen har beslutat att göra en översyn av skatten, vilket flera aktörer inom avfallshanteringsbranschen har efterfrågat.

– Det är hög tid att vi ser över deponiskatten. Det finns tecken på att skatten bidrar till att avfall hanteras sämre ur miljösynpunkt, därför får nu myndigheterna detta uppdrag, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) har också uttalat sig om det nya beslutet.

–  Det är viktigt att styrmedel som ska ge incitament till hållbar resursanvändning är effektiva och verkningsfulla. Omställningen till en cirkulär ekonomi har en stor potential att minska resursanvändningen och därmed begränsa klimat- och miljöpåverkan, säger hon.

”Samhällsekonomisk förlust”

Branschorganisationen Avfall Sverige har framhållit att avfallsskatten inte är ett effektivt styrmedel, varken miljömässigt eller ekonomiskt.

– I själva verket förefaller skatten ge en samhällsekonomisk förlust och dess utformning riskerar att hindra tillkomsten av attraktiva cirkulära lösningar för olika slags avfall, fastslog organisationen i september 2023.

Ska utreda skatten

Skatteverket och Naturvårdsverket får i uppdrag att göra en översyn av avfallsskatten och analysera skattens miljöstyrande effekt. Myndigheterna ska vid behov föreslå förändringar och lämna förslag på lagändringar.

Uppdraget ska redovisas senast den 1 juli 2026.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


JUST NU: Mordförsök på Zelenskyj

2025 06 23

Den ukrainska säkerhetstjänsten SBU har stoppat två mordförsök på landets president Volodymyr Zelenskyj.

Det första mordförsöket planerades av den ryska säkerhetstjänsten FSB, rapporterar nyhetsbyrån Ukrainian National News (UNN).

Enligt UNN planerade FSB att mörda Zelenskyj när han befann sig i presidentkansliet i Kyiv. Den ryska säkerhetstjänsten ska ha rekryterat två överstar från UDO (Administration of State Guard of Ukraine) – en ukrainsk säkerhetsstyrka som är direkt underställd presidenten.  

– Komplotten gick ut på att döda Zelenskyj under hans förflyttning inom Ukrainas presidentkansli, uppger den ukrainske underrättelsechefen Vasyl Malyuk i ett samtal med journalister.

Efter incidenten har flera personer frihetsberövats, bland annat en överste i UDO.

– Det är dessa som ska skydda höga tjänstemän i vårt land. Samtidigt förberedde de ett mordförsök på vår president, säger Malyuk.

Andra mordförsöket

Det andra mordförsöket var planerat att äga rum på flygplatsen Rzeszów i Polen.

Enligt Malyuk hade en pensionerad polsk militär anlitats för uppgiften.

Den polska pensionären ska ha rekryterats av Moskva redan under sovjettiden.

Han "återaktiverades" för att eliminera Zelenskyj på flygplatsen i Rzeszów. Planen var att skjuta presidenten eller döda honom med en drönare.

Ukrainsk och polsk underrättelsetjänst satte stopp för mordförsöket.

– Vi grep honom tillsammans. Våra polska kollegor agerade professionellt; det var en gemensam operation, säger Malyuk.

Överlevt flera mordförsök

Volodymyr Zelenskyj har överlevt flera mordförsök de senaste åren.

Under krigets första veckor försökte Ryssland mörda honom flera gånger.

Två olika grupper av legosoldater fick i uppdrag att döda presidenten. Den ryskstödda Wagnergruppen och tjetjenska specialstyrkor, rapporterade The Times.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen