Kanarieöarna nära kollaps – vädjar om akut hjälp

2024 09 09

Kanarieöarna är på väg mot en mindre kollaps.

Trycket är just nu enormt på den spanska ögruppen utanför Västafrika.

Detta i bakgrund av en just nu dramatisk ökning av antalet afrikanska migranter och flyktingar som tar sig till öarna över den farliga havsvägen, rapporterar Deutsche Welle.

Och nu befinner sig den minsta av Kanarieöarna, El Hierro, i en akut vårdkris.

"Total översköljning"

Omkring 12 000 personer bor på El Hierro vars yta uppgår till blott 278 kvadratkilometer.

Lokalbefolkningen har visat stor solidaritet med migranterna, som framför allt kommer från Mali.

Enligt det spanska inrikesdepartementet anlände knappt 15 000 personer till den lilla ön under 2023. Uppgifter från Sveriges Radio, som hänvisar till Kanarieöarnas biträdande barnminister, är det nu dubbelt så många som motsvarande period förra året.

Det handlar om över 25 000 personer varav många är barn.

– Kanarieöarna står inför en total översköljning i hanteringen av ensamkommande migrantbarn, framhåller Kanarieöarnas president Fernando Clavijo enligt brittiska Express.

Vädjar till Madrid

Nu har bägaren runnit över.

Ögruppens resurser är på väg att ta slut och Fernando Clavijo vädjar nu till den spanska regeringen i Madrid att agera omedelbart.

– Vi kommer att upprätta en rättslig process mot staten. Kanarieöarna har gjort jobbet med att ta hand om de minderåriga som anländer till öarna, men den spanska regeringen har lämnat oss ensamma, uttrycker Fernando Clavijo på sociala medier.

"Humanitärt problem"

Enligt presidenten står El Hierro inför ett “humanitärt problem” som behöva adresseras omgående.

Lokala uppgifter pekar på att ön i nuvarande takt förväntar sig att minst 75 000 människor kommer att försöka nå Europa via Kanarieöarna bara i september och oktober.

På El Hierro gör man allt i sin makt för att hjälpa de som tagit sig över havet, men behöver alltså hjälp med att slussa personerna vidare från den lilla ön.

– Även om invånare på ön kan vara trötta så kommer de att göra allt för att hjälpa migranterna, säger Francis Mendoza, koordinator för en grupp av volontärer inom Kanarieöarnas civilskydd, till DW.

Foto: M. Condruz

Text: Redaktionen


Svensk dundersuccé på Netflix – världens mest sedda

2024 11 14

En svensk film gör succé på streamingplattformen Netflix.

Det rör sig om Josephine Bornebusch nya långfilm ”Släpp taget”.

Filmen har seglat upp på andraplats på Netlix topplista och är världens mest sedda icke-engelskspråkiga film den senaste veckan.

”Helt golvad”

Josephine Bornebusch har skrivit och regisserat ”Släpp taget”.

Hon spelar även mamman Stella som gör ett sista försök att hålla ihop familjen genom att ta med alla på en resa till tonårsdotterns poledance-tävling i Skåne. Övriga roller innehas av Pål Sverre Hagen (pappa Gustav), Sigrid Johnson (tonårsdottern Anna) och Olle Tikkakoski Lundström (femårige sonen Manne).

Den svenska filmen bjuder på ett tårfyllt relationsdrama.  

Movizienes filmrecensent Mattias Blomberg beskriver skådespelet som ”magnifikt”.

– Alla starka känslor såväl uppdämda som verbalt eller fysiskt uttryckta känns så autentiska att väggen mellan karaktärer och åskådare helt försvinner.

– När eftertexterna till "Släpp taget" rullar är jag helt golvad, men ändå reser jag mig upp på darrande ben och applåderar det som jag just har upplevt.

21 miljoner

Filmen är producerad av Sofie Palage.

På Instagram kommenterar producenten den stora succén.

– Nu är ”Släpp taget” nummer ett på Netflix globala topplista. Runt om i världen har över 21 miljoner sett filmen denna och förra vecka, skriver hon och tillägger:

– Det är svårt att ta in!

Josephine Bornebusch har också uttalat sig om framgången.

– Jag är djupt berörd av alla era kommentarer, mejl och meddelanden. Tack! skriver hon på Instagram.

Den svenska regissören ligger bakom flera stora filmer och serier, bland annat:

- Baby Reineer

- Bad Sisters

- Orca

- Älska mig

- Solsidan

Foto: J. Gabriel

Text: Redaktionen


Flygjätte nära konkurs – störtdyker på börsen

2024 11 14

Ett amerikanskt flygbolag närmar sig konkurs.

Det rör sig om lågbudget-bolaget Spirit Airlines.

I dagarna har de flesta rubriker rörande Spirit Airlines handlat om ett av deras plan som blev beskjutet vid landning vid en flygplats i Haiti.

Nu kommer uppgifter om att flygbolaget närmar sig konkurs - och aktien störtdyker på börsen.

Det rapporterar The Independent.

Nära konkurs

Florida-baserade Spirit Airlines förbereder sig för att söka konkursskydd, berättar personer som är bekanta med saken för Wall Street Journal.

Tidningen rapporterar att Spirit är i långt gångna diskussioner med obligationsinnehavare för att skapa en konkursplan, med en konkursansökan som förväntas ske inom några veckor, enligt källorna.

Spirit är populärt för sina extremt låga priser till destinationer runt om i USA, Central- och Sydamerika och Karibien, men har på senare tid brottats med ekonomiska utmaningar.

Störtdyker på börsen

Uppgifterna om att en konkurs är nära förestående har lett till extrema reaktioner på aktiemarknaden.

Spirit Airlines-aktien störtdyker med 55 procent på onsdagen och handlas under kvällen för lite under en och en halv dollar.

Så sent som i januari handlades aktien för över 16 dollar.

Stora problem

Forbes rapporterar att flygbolaget har drabbats av stora ekonomiska utmaningar.

– Det skuldtyngda flygbolaget har kämpat sedan dess sammanslagningsavtal på 3,8 miljarder dollar med JetBlue blockerades av tillsynsmyndigheter i januari, uppger Forbes.

– En federal domare dömde till förmån för justitiedepartementet, som hade stämt för att blockera sammanslagningen på grund av oro för att det skulle minska konkurrensen på marknaden för lågprisflygbolag och driva upp priserna för konsumenterna.

Flera åtgärder

Spirit har redan infört flera åtgärder för att försöka få in kapital.

– Förra månaden tillkännagav företaget planer på att sälja 23 av sina äldre Airbus-flygplan, vilket beräknas inbringa cirka 519 miljoner dollar, fortsätter Forbes.

– Flygbolaget sa också att det planerar att skära ner på jobb, vilket skulle spara företaget cirka 80 miljoner dollar i årliga kostnader, men specificerade inte hur många arbetare som skulle påverkas.

Foto: J. Lim

Text: Redaktionen