Kanarieöarna nära kollaps – vädjar om akut hjälp

2024 09 09

Kanarieöarna är på väg mot en mindre kollaps.

Trycket är just nu enormt på den spanska ögruppen utanför Västafrika.

Detta i bakgrund av en just nu dramatisk ökning av antalet afrikanska migranter och flyktingar som tar sig till öarna över den farliga havsvägen, rapporterar Deutsche Welle.

Och nu befinner sig den minsta av Kanarieöarna, El Hierro, i en akut vårdkris.

"Total översköljning"

Omkring 12 000 personer bor på El Hierro vars yta uppgår till blott 278 kvadratkilometer.

Lokalbefolkningen har visat stor solidaritet med migranterna, som framför allt kommer från Mali.

Enligt det spanska inrikesdepartementet anlände knappt 15 000 personer till den lilla ön under 2023. Uppgifter från Sveriges Radio, som hänvisar till Kanarieöarnas biträdande barnminister, är det nu dubbelt så många som motsvarande period förra året.

Det handlar om över 25 000 personer varav många är barn.

– Kanarieöarna står inför en total översköljning i hanteringen av ensamkommande migrantbarn, framhåller Kanarieöarnas president Fernando Clavijo enligt brittiska Express.

Vädjar till Madrid

Nu har bägaren runnit över.

Ögruppens resurser är på väg att ta slut och Fernando Clavijo vädjar nu till den spanska regeringen i Madrid att agera omedelbart.

– Vi kommer att upprätta en rättslig process mot staten. Kanarieöarna har gjort jobbet med att ta hand om de minderåriga som anländer till öarna, men den spanska regeringen har lämnat oss ensamma, uttrycker Fernando Clavijo på sociala medier.

"Humanitärt problem"

Enligt presidenten står El Hierro inför ett “humanitärt problem” som behöva adresseras omgående.

Lokala uppgifter pekar på att ön i nuvarande takt förväntar sig att minst 75 000 människor kommer att försöka nå Europa via Kanarieöarna bara i september och oktober.

På El Hierro gör man allt i sin makt för att hjälpa de som tagit sig över havet, men behöver alltså hjälp med att slussa personerna vidare från den lilla ön.

– Även om invånare på ön kan vara trötta så kommer de att göra allt för att hjälpa migranterna, säger Francis Mendoza, koordinator för en grupp av volontärer inom Kanarieöarnas civilskydd, till DW.

Foto: M. Condruz

Text: Redaktionen

21sep2025

JUST NU: Finsk försvarsplan mot Ryssland stoppas

2025 10 17

Finland har fått ett tydligt nej på sina krav om ökat skydd vid den östra gränsen.

EU nekar en särskild drönarmur längs den östra gränsen som flera östliga medlemsländer menar är en nödvändighet för att kunna försvara sig mot ett potentiellt ryskt anfall.

Detta har väckt stark kritik i Helsingfors, rapporterar Svenska Yle.

Nobbar Finlands krav

Finland och flera östliga medlemsländer har krävt att EU:s nya försvarsplan ska innehålla ett särskilt drönarskydd för unionens östra gräns – där hotet från Ryssland är som störst.

Men i den plan som EU-kommissionen nu presenterat finns inga särskilda zoner för östländerna.

– Vi måste kunna skydda vår infrastruktur i hela Europa, men fokus borde först ligga på de mest utsatta områdena, säger Pekka Toveri, EU-parlamentariker för Samlingspartiet, till Svenska Yle.

Trots Finlands påtryckningar har kommissionen valt en modell som ska gälla hela EU – inte bara gränsstaterna.

LÄS MER: Trippelattack mot Ryssland

EU-länder sätter stopp

Bakom beslutet ligger motstånd från flera stora medlemsländer, däribland Tyskland, Frankrike och Italien.

De vill hellre använda EU-medel till att stärka befintliga system än till att bygga nytt i öst.

– Motståndet mot ett projekt som fokuserade enbart på östra gränsområden var så starkt att kommissionen tvingades ändra förslaget för att få det igenom, säger Ville Niinistö, EU-parlamentariker för De Grönas.

Han betonar samtidigt att EU:s försvar måste byggas snabbt – och på riktigt.

– I min egen grupp finns en tydlig uppfattning om att det östra områdets behov måste prioriteras, eftersom vi bär ansvaret för de beslut som fattas, säger Niinistö.

”Får inte glömmas bort”

Många finländska politiker uttrycker oro över att landets särskilda läge – som EU:s gräns mot Ryssland – inte beaktas tillräckligt.

– Vi måste ha en särskild ställning, på samma sätt som de länder som bara har några hundra kilometer mot Rysslands gräns, säger ledamoten Maria Guzenina (SDP).

Även vänsterledaren Li Andersson varnar för att ett enhetligt system kan bli för urvattnat.

EU hoppas att det gemensamma drönarförsvaret ska stå klart före slutet av 2027.

LÄS MER: Krigsministern hotar Ryssland

Foto: Flygvapnet

Text: Redaktionen

Postnord ändrar regler – gäller i hela Sverige

2025 10 17

Från och med nästa år kan nya postregler börja gälla.

De nya reglerna innefattar en förändring i tidsramen för postutskick.

Det innebär i praktiken att från och med den 1 januari 2026 kan postutdelningen ta längre tid än tidigare, enligt ett nytt regeringsförslag som välkomnas av Post- och telestyrelsen.

Längre befordringstid

Regeringen har lagt fram ett förslag om att ändra kravet på befordringstid för den samhällsomfattande posttjänsten.

Det innebär att minst 85 procent av inrikesbrev ska levereras inom tre arbetsdagar, jämfört med dagens krav på två dagar för 95 procent av breven.

För 97 procent av breven gäller fem dagar.

– Förslaget innebär att minst 85 procent av de inrikes brev som lämnas in för tredagarsbefordran före angiven senaste inlämningstid ska ha delats ut inom tre påföljande arbetsdagar och minst 97 procent inom fem påföljande arbetsdagar, meddelar regeringen.

Kort sagt kan alltså postutdelningen komma att ta längre tid än idag, särskilt i områden där digital kommunikation blivit allt vanligare.

LÄS MER:  Postnord varnar kunder – hela Sverige påverkas

PTS välkomnar förändringen

Post- och telestyrelsen (PTS) ser positivt på förslaget och menar att det kan bidra till en mer hållbar postgång i hela Sverige.

– Regeringens förslag ligger i linje med de resultat PTS kommit fram till. Vi ser samtidigt att samhället behöver fortsätta öka den digitala inkluderingen samt tillhandahålla alternativ för dem som är beroende av posttjänsten, meddelar Joakim Levin, chef vid PTS enhet för postfrågor.

– De samhällsviktiga funktionerna måste också anpassa sin verksamhet till längre befordringstider. De flesta kan förhålla sig till längre befordringstider men allt kommer inte kunna digitaliseras.

Postgången förändras

Den svenska postverksamheten har förändrats dramatiskt under de senaste decennierna. Antalet brev har mer än halverats sedan millennieskiftet, medan paketleveranser har ökat kraftigt.

– Vilken typ av försändelser som delas ut till hushållen har förändrats dramatiskt. Från att handla mest om direktreklam, brev och räkningar har nu en stor del av posten ersatts av paketleveranser, uppger Postnord.

Den minskade mängden brev påverkar också hur postoperatörer kan planera utdelningen och vilka regler som ska gälla för leveranstider.

LÄS MER: Larmet: 600 000 bilister är en trafikfara – ”Politikerna gör inget”

Foto: Postnord

Text: Redaktionen