Kan tvingas rösta en gång till om ny statsminister

2021 11 27

Miljöpartiet överväger att lämna regeringen efter Centerns besked om att säga nej till S-MP-budgeten – och det torde leda till att riksdagen måste rösta en gång till om vem som ska bli ny statsminister.

Den tidigare kanslichefen för Konstitutionsutskottet, statsvetaren Magnus Isberg, indikerar att statsministeromröstningen om Magdalena Andersson (S) behöver göras om – ifall Miljöpartiet beslutar sig för att lämna regeringen.

Miljöpartiet upprörda på C

Miljöpartiets båda ledare är upprörda över Centerns besked om att säga nej till S-MP-budgeten vilket innebär att Centern istället släpper fram M-KD-SD-budgeten som leder till sänkt bensinskatt vilket Miljöpartiet anser är farligt för klimatet. MP anser även att Centern agerat så att SD får inflytande över budgeten och båda MP-ledarna har uttalat sig på ett sätt som kan tolkas som att de överväger att lämna regeringen

– Miljöpartiet kommer ta en allvarlig funderare på vad det betyder för oss, framför Märta Stenevi (MP).

Nya förutsättningar

Den tidigare kanslichefen förklarar varför ett MP-avhopp kan leda till en ny statministeromröstning.

– När talmannen nominerade Magdalena Andersson sa han samtidigt att hon skulle bilda en regering bestående av S och MP. Omröstningen ägde rum under förutsättningen att det skulle bli så, säger Isberg till SVT.

Ren S-regering

– Går man ifrån detta verkar det logiskt att man måste ta om det hela, där talmannen får nominera henne på nytt, men med bara socialdemokrater i regeringen, säger han.

Moderaternas gruppledare Tobias Billström anser bestämt att ett MP-avhopp måste leda till en helt ny omröstning.

Grundläggande princip

– Då måste riksdagen på nytt få möjlighet att ta ställning till det regeringsunderlaget i en förnyad statsministeromröstning. Det är ganska logiskt att vi inte kan sitta och rösta fram en statsminister på ett visst partipolitiskt underlag, sedan dagen därpå ändras det genom att ett eller flera partier väljer att utträda ur regeringen. Det säger sig självt att det här är en grundläggande parlamentarisk princip för vår demokrati, säger Tobias Billström.

ANALYS

Det är fortfarande oklart om Miljöpartiet väljer att lämna regeringen eller inte. Sannolikt skulle både Socialdemokraterna och Miljöpartiet vinna i opinionen på att MP lämnar regeringen eftersom båda partierna då skulle kunna driva en självständigare politik utan lika mycket hänsyn till varandra fram till valet.

Om MP hoppar av så blir det en ny statsministeromröstning och Magdalena Andersson kan i det läget att återigen bli vald till statsminister förutsatt att MP väljer att rösta på gul knapp istället för grön, det vill säga avger passiva JA-röster istället för aktiva JA-röster.  Därmed skulle Magdalena Andersson (S) bli vald igen. Samtidigt har Miljöpartiet ett kongressbeslut på att rösta nej till regeringar de inte själva ingår i. Läget är ovisst.

Foto: Sveriges Riksdag


11 mars 2026

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


10mars26

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen