Svenska bankers ”effektivisering” har gått för lång.

Äldre och människor som är beroende av fysiska bankkontor och kundtjänst får betala priset när bankerna väljer ”maximal vinst och minimal service”, menar en debattör.

Tillgängligheten försämras kraftigt

Bankerna har valt att lägga ned bankkontor i en rasande takt, med allt färre drop-in-tider. Istället hänvisas människor till chattrobotar.

Det menar Bernth Nyström, ordförande Riksförbundet gode män och förvaltare, i en debattartikel i DN.

Bankerna blir mindre och mindre tillgängliga för dem som behöver dem mest – och politikerna låter det ske, menar han.

– För många som lever sina liv utanför kontorstiderna eller utan tillgång till avancerad teknik är bankernas öppettider ett skämt. Flera kontor har öppet några få timmar per dag, ibland bara vissa vardagar, och i många städer – särskilt utanför storstäderna – finns knappt några kontor kvar över huvud taget, menar debattören.

LÄS OCKSÅ: Massavhopp - vill se höjda bensin- och dieselpriser

”Kan inte få ut sina egna pengar”

Otillgängligheten skapar en klyfta i samhället, anser han.

– Det här är inte längre en fråga om kundservice. Det är en fråga om rättssäkerhet och samhällsfunktion, skriver Bernth Nyström i debattartikeln.

Många har svårt att ens komma åt sina egna pengar, enligt debattören.

– Ett banksystem som gör sig otillgängligt skapar i praktiken ett parallellt Sverige: ett Sverige där vissa kan boka sina tider i en app, och ett annat där människor inte kan få ut sina egna pengar, skriver han.

Det offentliga Sverige tillåter detta och har dessutom gjort sig beroende av bankernas lösningar och system.

Nu måste politiker ta initiativ till en förändring, anser Nyström.

– Bankerna har själva valt denna modell. De har valt att lägga ned kontor, skära bort drop-in, hänvisa till chattrobotar och fasa ut mänsklig kontakt. Men det är politiken som låter dem göra det, skriver Bernth Nyström i debattartikeln.

Mängder av bankkontor har stängts

Det Bernth Nyström slår larm om har bekräftats i flera rapporter de senaste åren.

En genomgång av statistik från SCB som gjordes 2024 visade att 38 av Sveriges 290 kommuner helt saknade bankkontor, rapporterade DI. Det motsvarar 13 procent av Sveriges kommuner.

När genomgången gjordes fanns det också 79 kommuner som bara hade ett enda bankkontor.

De senaste 15 åren har hela 1 069 bankkontor stängt i Sverige, och bara 918 återstod när granskningen gjordes, enligt tidningen.

Det är framför allt mindre orter på landsbygden som har fått se sina bankkontor stängas.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Blockets konkurrent

Text: Redaktionen

Regeringen vill göra om bostadsbidraget.

Detta för att minska återkrav och göra stödet mer förutsägbart för hushållen.

Ska beräknas månadsvis

I dag räknas bostadsbidraget först preliminärt utifrån en uppskattad årsinkomst och justeras senare när den faktiska inkomsten är känd.

Det har lett till att många hushåll blivit återbetalningsskyldiga.

Regeringen föreslår att bostadsbidraget i framtiden i stället ska baseras på månadsvisa inkomster för uppskattad årsinkomst.

– Det ska vara lätt att göra rätt, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

LÄS MER: Diktaturen böjer sig för USA

Färre återkrav

Enligt regeringen är ett av huvudproblemen i dagens system att många får krav på att betala tillbaka pengar.

År 2024 blev omkring 35 procent av dem som fick bostadsbidrag helt eller delvis återbetalningsskyldiga.

Med ett nytt system som bygger på aktuella inkomstuppgifter varje månad väntas återkraven minska kraftigt.

– Att över en tredjedel av de som tar emot bostadsbidrag blir återbetalningsskyldiga är ett systemfel som främst drabbar ensamstående kvinnor. Med en månadsvis beräkning av bostadsbidraget väntas återkraven av bostadsbidrag minska med cirka 90 procent, säger Anna Tenje (M).

Syftet är att göra stödet mer träffsäkert och minska risken för felaktiga utbetalningar och skulder.

Välkomnar förslaget

Flera svenska aktörer har redan välkomnat ändringen. Hyresgästföreningen är en av dem.

– Bostadsbidraget ska vara ett stöd, inte en skuldfälla. Dagens system har länge skapat oro och ekonomiska problem när bostadsbidraget krävs tillbaka i efterhand, och det har slagit särskilt hårt mot dem med lägre inkomster. Därför är det bra att bidraget nu blir mer träffsäkert och förutsägbart, säger Ola Palmgren, vice förbundsordförande i Hyresgäst­föreningen. 

Han ser positivt på att regeringen har lyssnat på hyresgästernas långvariga problem.

Samtidigt menar Palmgren att bostadsbidraget behöver stärkas eftersom nivåerna länge inte har följt med i den ökande kostnadsutvecklingen. Om bidraget inte justeras riskerar det enligt honom att gradvis förlora sin betydelse.

– Om ingenting görs för att höja nivåerna kommer bostadsbidraget i praktiken snart att ha fasat ut sig självt, säger Palmgren.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

LÄS MER: Biljätte drar i handbromsen – tre elbilsmodeller slopas

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen