Kan avgöra valet – kandidat ökar i viktig delstat

2024 10 31

Delstaten Pennsylvania kan avgöra USA-valet.

Med sina 19 elektorer är Pennsylvania den viktigaste av samtliga sju vågmästarstater.

I de två senaste valen har den som vunnit delstaten blivit vald till president. I valet 2016 vann Trump Pennsylvania och 2020 gick delstaten till Joe Biden.

Kandidaten som vinner Pennsylvania har därmed goda möjligheter att utropa sig till USA:s nästa president på valnatten.

Nu kommer en ny mätning som indikerar att en av presidentkandidaterna kopplat greppet om Pennsylvania.

Det rör sig om Republikanernas kandidat Donald Trump.

Enligt en färsk mätning från Quinnipiac University Poll leder Trump över Harris i Pennsylvania med 1,0 procent (47–46).

Sprungit om Harris 

Den nya siffran innebär att Trump fortsätter att öka i Pennsylvania.

Tidigare  mätningar har gett Trump ett övertag på cirka 0,5 procent och i mitten av oktober var Harris i ledningen. 

Männen viktiga

En bidragande orsak till Trumps framfart är hans stöd bland USA:s manliga befolkning. Enligt mätningen röstar 57 procent av männen i Pennsylvania på Trump, medan 55 procent av kvinnorna röstar på Harris.

– Trump ökar sin ledning bland män, men det är fortfarande är ett mycket snävt lopp som går in på upploppet, säger Quinnipiac Universitys analytiker Tim Malloy i ett uttalande.

Äger olika sakfrågor

Quinnipiac Universitys har även undersökt vilken kandidat som väljarna anser har bäst politik i ett antal sakfrågor.

Mätningen visar att Trump har kopplat greppet om en rad viktiga frågor. En majoritet av väljarna anser att Trump kommer hantera ekonomin och immigrationen bättre än Harris. De anser också att republikanen har en bättre utrikespolitik gällande konflikten i Mellanöstern.

Kamala Harris har ett större förtroende i frågor om demokrati och abort. Fler väljare ser dessutom henne som ärligare och mer trovärdig än Trump.

Quinnipiac-undersökningen genomfördes i Pennsylvania mellan den 24 och 28 oktober.

Foto: Official White House Photo by Shealah Craighead resp Official White House Photo by Adam Schultz

Text: Redaktionen


JUST NU: Historisk upptäckt om extremvärmen

2025 07 14

De senaste 15 åren har jorden värmts upp snabbare än väntat.

Sedan länge har det varit välkänt att mer koldioxid i atmosfären påskyndar den globala uppvärmningen.

Därför har utvecklingen i exempelvis Östasien förbryllat många forskare. Flera länder – inklusive Kina – har infört kraftfulla åtgärder mot luftföroreningar, vilket har lett till renare luft.

Trots det har världen blivit 0,28 grader varmare det sedan 2010. En betydligt kraftigare ökning jämfört med föregående decennier. I genomsnitt har jorden blivit cirka 0,18 grader varmare varje decennium sedan 1970.

– En av de stora frågorna inom klimatforskningen under de senaste 10–15 åren är varför den globala uppvärmningen verkar accelerera, säger klimatforskaren Bjørn Samset till NRK.

Här är svaret

Nu har forskarna löst mysteriet.

En studie, som publicerats i tidskriften Nature, visar att den renare luften har en oväntad baksida.

Enligt ledande klimatforskare bidrar minskade luftföroreningar till att påskynda den globala uppvärmningen. Detta eftersom partiklar som tidigare dämpade solens strålar har försvunnit från luften.

– Partiklarna blockerar en del av solstrålningen. Man kan föreställa sig en dag med mycket luftföroreningar – då är hela himlen grå. Solstrålarna hindras från att nå marken. Det gör marken lite svalare. Det blir som ett stort solskydd, säger Bjørn Samset som är en av forskarna bakom studien.

”Pusslet börjar falla på plats”

I studien kan forskarna visa att temperaturökningen sammanföll med den kraftiga minskningen av luftföroreningar i Östasien, främst i Kina.

I slutet av 2000-talet började kinesiska myndigheter införa kraftfulla åtgärder för att minska luftföroreningarna i landet.

Efter 15 års ansträngningar är luftföroreningarna nere på en relativt normal nivå – något som borde bidra till att bromsa in den globala uppvärmningen framöver.

– Pusslet börjar falla på plats, så vi hoppas att det här betyder att jorden inte permanent har börjat värmas upp snabbare. Det är faktiskt lite positiva klimatnyheter, säger Bjørn Samset till NRK,

Foto: Geralt 

Text: Redaktionen


FORSKARE FÖRBRYLLADE: Mystiska uppgifter om jorden

2025 07 14

Något oväntat har hänt med jordens rotation.

De senaste åren har jorden roterat snabbare än vanligt, vilket resulterat i ovanligt korta dygn.

Det rör sig om ett tydligt trendbrott.

För omkring 1,4 miljarder år sedan var dygnen betydligt kortare, ett år bestod av ungefär 490 dygn. Sedan dess har planeten succesivt börjat snurra långsammare och dygnen har blivit längre.

Fram tills nu.

De senaste fem åren har rotationen accelererat, rapporterar tidningen Time and Date.

Sedan 1950-talet har forskare mätt dygnens längd med så kallade atomklockor. I fjol uppmättes det kortaste dygnet sedan mätningarna startade – 1,66 millisekunder kortare än det vanliga 86 400-sekunders dygnet.

– Ingen förväntade sig detta, säger Leonid Zotov, expert på jordrotation vid Moskvas statsuniversitet, till tidningen.

– Orsaken till accelerationen kan inte förklaras. 

Teorin: Något inuti jorden

Forskarna har inte kunnat fastställa vad som orsakar den plötsliga accelerationen.

Men det saknas inte hypoteser.

– De flesta forskare tror att det är något inuti jorden som påverkar. Havs- och atmosfärmodeller förklarar inte denna acceleration, säger Leonid Zotov.

Experten konstaterar att tidigare tecken tvärtemot har antytt att jordens rotation skulle bromsa in ytterligare.

– Framtiden får utvisa om det stämmer, säger han.

FAKTA: Jordens dygn

- Hur långt ett dygn varar på jorden styrs ju, som de flesta vet, av tiden det tar för jorden att rotera runt sin egen axel. Dygnets längd beror på i vilken hastighet som jorden snurrar.   

- Det har visat sig att jordens rotation normalt sett tar cirka 86 400 sekunder, vilket alltså motsvarar ett jorddygn. Tiden för ett dygn har varit anmärkningsvärt konsekvent, trots att den då och då varierat något.

- Efter att atomuret uppfanns och togs i bruk för drygt 70 år sedan, har man kunnat mäta tiden mycket mer exakt. Ett dygn kan sedan dess mätas ner till millisekunden.  

Källa: Rymdstyrelsen

Foto: PIRO4D

Text: Redaktionen