Med sina 19 elektorer är Pennsylvania den viktigaste av samtliga sju vågmästarstater.

I de två senaste valen har den som vunnit delstaten blivit vald till president. I valet 2016 vann Trump Pennsylvania och 2020 gick delstaten till Joe Biden.

Kandidaten som vinner Pennsylvania har därmed goda möjligheter att utropa sig till USA:s nästa president på valnatten.

Nu kommer en ny mätning som indikerar att en av presidentkandidaterna kopplat greppet om Pennsylvania.

Det rör sig om Republikanernas kandidat Donald Trump.

Enligt en färsk mätning från Quinnipiac University Poll leder Trump över Harris i Pennsylvania med 1,0 procent (47–46).

Sprungit om Harris 

Den nya siffran innebär att Trump fortsätter att öka i Pennsylvania.

Tidigare  mätningar har gett Trump ett övertag på cirka 0,5 procent och i mitten av oktober var Harris i ledningen. 

Männen viktiga

En bidragande orsak till Trumps framfart är hans stöd bland USA:s manliga befolkning. Enligt mätningen röstar 57 procent av männen i Pennsylvania på Trump, medan 55 procent av kvinnorna röstar på Harris.

– Trump ökar sin ledning bland män, men det är fortfarande är ett mycket snävt lopp som går in på upploppet, säger Quinnipiac Universitys analytiker Tim Malloy i ett uttalande.

Äger olika sakfrågor

Quinnipiac Universitys har även undersökt vilken kandidat som väljarna anser har bäst politik i ett antal sakfrågor.

Mätningen visar att Trump har kopplat greppet om en rad viktiga frågor. En majoritet av väljarna anser att Trump kommer hantera ekonomin och immigrationen bättre än Harris. De anser också att republikanen har en bättre utrikespolitik gällande konflikten i Mellanöstern.

Kamala Harris har ett större förtroende i frågor om demokrati och abort. Fler väljare ser dessutom henne som ärligare och mer trovärdig än Trump.

Quinnipiac-undersökningen genomfördes i Pennsylvania mellan den 24 och 28 oktober.

Foto: Official White House Photo by Shealah Craighead resp Official White House Photo by Adam Schultz

Text: Redaktionen

Donald Trump och hans team kommer att inta en stenhård hållning gentemot Iran.

Diktaturen har en stor inverkan på händelseutvecklingen i Mellanöstern, inte minst genom sitt stöd till terrorgrupper som Hizbollah, Hamas och huthirebellerna.

Trumps plan är att sätta maximal press på Iran och på så sätt tvinga landet till ett nytt kärnavtal samt få diktaturen att sluta finansiera proxygrupper, rapporterar Financial Times.

”Bankrutt – så snart som möjligt”

Trumps team planerar att trappa upp sanktionerna rejält, bland annat genom att sikta in sig på Irans oljeexport, enligt tidningen.

Planen kommer att sättas i verket så fort Trump återvänder till Vita huset i januari, enligt personer som är insatta i den nya administrationens planer.

– Han är fast besluten att återinföra en strategi för maximal press för att göra Iran bankrutt så snart som möjligt, säger en nationell säkerhetsexpert som är insatt i planerna.

Trump har under sin valkampanj pratat om vikten av att sätta hård press på Iran.

– Vi måste få till en uppgörelse, för konsekvenserna är omöjliga. Vi måste få till en uppgörelse, sade Trump i september, enligt tidningen.

Det yttersta målet är alltså att försvaga Iran rejält och på så sätt tvinga landet till förhandlingsbordet.

Oljan – Irans främsta inkomstkälla

Redan under sin första period som president använde sig Trump av en taktik av ”maximal press” och övergav en kärnuppgörelse med Iran. Istället införde han hundratals sanktioner mot den islamiska republiken.

Detta ledde då till att Iran ökade sin anrikning av uran.

Sanktionerna har blivit kvar under Biden-administrationen, även om de inte har tillämpats lika hårt.

Donald Trumps plan är att framför allt rikta in på Iran oljeexport, som har tredubblats de senaste fyra åren. Nästan all export går till Kina, och Trump-administrationen kan bland annat satsa på sekundära sanktioner mot kinesiska köp av iransk olja.

– Oljan är deras främsta inkomstkälla och deras ekonomi är redan mycket ömtåligare än den var då… de är inträngda i ett hörn på ett mycket värre sätt än till och med under den första mandatperioden, så det skulle vara en ganska svår situation, säger Bob McNally, tidigare energirådgivare åt George W. Bush-administrationen, till Financial Times.

Foto: Gage Skidmore flickr

Text: Redaktionen