”Kan avgöra kriget” – Zelenskyj hyllar en sak hos Trump

2025 01 03

USA:s tillträdande president Donald Trump har lovat att avsluta kriget i Ukraina när han kliver in i Vita huset.

Exakt hur det ska gå till är oklart, men enligt uppgift vill Trump ”frysa” konflikten längs nuvarande frontlinje.

Samtidigt uppges presidenten vilja upprätta en demilitariserad zon mellan länderna som ska patrulleras av europeiska soldater.

Trump ska också ha öppnat för att ett ukrainskt inträde i Nato kan skjutas fram i minst 20 år, vilket ses som en viktig eftergift till Ryssland.

Hyllar Trump

Utifrån ett ukrainskt perspektiv finns det flera orostecken kring Trumps påstådda fredsplan.

Den ukrainska ledningen har under hela kriget uteslutit att ge upp territorium till Ryssland. Samtidigt har man lyft fram en Natoinbjudan som den främsta och viktigaste säkerhetsgarantin för Ukraina.

Trots osäkerheten väljer Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att lovorda Donald Trump i en ny tv-intervju, som citeras av flera ukrainska medier.

– Trump kan bli avgörande. Det är det viktigaste för oss. Hans kvaliteter finns där. Han kan stoppa Putin eller hjälpa oss att stoppa Putin, säger han och tillägger:

– Han är stark och oförutsägbar. Jag skulle vilja att Trumps oförutsägbarhet riktas främst mot den Ryska federationen. Jag tror verkligen att han vill få ett slut på kriget.

Ryssland säger nej

Samtidigt som Zelenskyj öser beröm över Trump säger Kreml nej till presidentens påstådda fredsförslag.

– Än så länge finns det inga signaler från den nya amerikanska administrationens som tyder på att detta är något som kommer att vara av intresse för oss, säger Rysslands FN-ambassadör Vasyly Nebenzya till den ryska tv-kanalen Rossiya-24.

– Det rör sig om oformulerade och oklara signaler. Vi hör ofta orden ”frysa konflikten”, fortsätter ambassadören.

LÄS MER HÄR:

Putin slår igen dörren framför Trump

Foto: President of Ukraine Office resp Official White House Photo by Tia Dufour

Text: Redaktionen

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

För första gången under Ukrainakriget erkänner Ryssland ett stort misslyckande för landets ekonomi.

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Skattechock för bensin- och dieselbilar

2026 06 05

I dag måste köpare av nya bensin- och dieselbilar betala en förhöjd fordonskatt under tre års tid.

– Malus – en förhöjd fordonsskatt under de tre första åren – gäller för bensin- och dieseldrivna personbilar klass I och II, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare, skriver Transportstyrelsen om skatten.

Nu kan det bli ännu dyrare.

Regeringens egen utredare Svante Mandell föreslår att straffskatten ska höjas och tas ut under längre tid, rapporterar Vi Bilägare.

Enligt förslaget ska köpare av nya bensin- och dieselbilar betala den förhöjda fordonskatten under fem år i stället för dagens tre år.

Dessutom föreslår Mandell att det så kallade grundbeloppet höjs från 360 till 420 kronor samt att gränsen för när den förhöjda fordonsskatten börjar tas ut sänks.

– För att påskynda utfasningen av konventionella fordon föreslår utredningen att gränsen för när malus inträder sänks från 75 till 50 gram koldioxid per kilometer vilket motsvarar gränsen för ett lågutsläppsfordon enligt EU:s koldioxidkrav, skriver han i utredningen.

”Skattechock”

Bilsajten Carup beskriver förslagen som en ”skattechock på både nya och äldre bensinbilar”.

– En SUV kan få 2 700 kronor ytterligare skatt per år. Allra hårdast slår det mot små hybrider som kan gå från 1 500 till 4 200 kronor i skatt, skriver sajten.

ANDRA LÄSER: Tre skatter kan sänkas vid valvinst

FAKTA: Förhöjd fordonskatt i dag

- I vissa fall tas ett förhöjt koldioxidbelopp (malus) ut under de första tre åren från att ett fordon blir skattepliktigt för första gången. Detta gäller personbilar klass I, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare som blivit skattepliktiga för första gången 1 juli 2018 eller senare.

- Efter dessa tre år är beloppet samma som för fordon som blivit skattepliktiga för första gången före den 1 juli 2018.

Källa: Skatteverket

LÄS OCKSÅ: Börsbolag i konkurs

Foto: Kathy

Text: Redaktionen