JUST NU: Kan använda Sverige som ursäkt för invasion

2022 06 23

Turkiets påtryckningar mot Sverige och Finland kan användas som en ursäkt av president Recep Tayyip Erdoğan för att rättfärdiga en invasion av norra Syrien.

Det hävdar Syriens demokratiska styrkor (SDF).

– Ett av korten turkarna kan spela ut för att invadera våra områden är att använda Nato-ansökningarna för att pressa USA och Nato att få grönt ljus för att angripa våra områden, säger Mazlum Abdi, befälhavare för Syriens demokratiska styrkor (SDF), till SVT Nyheter.

Vill terrorstämpla YPG

Den kurdiska gerillaorganisationen PKK är terrorklassad av såväl Turkiet, USA, Sverige och EU.

Men president Erdogan vill även att Sverige och omvärlden terrorstämplar den kurdiska milisen YPG. Milisen spelade en avgörande roll i kampen mot terrorgruppen IS.

IS kan få nytt fäste

YPG utgör även en stor del av SDF. Mazlum Abdi varnar för att eftergifter till Turkiet skulle försvåra situationen för hans styrkor.

En turkisk invasion skulle även få förödande konsekvenser för kampen mot IS.

– När vi är upptagna med att slå tillbaka mot de turkiska angreppen kan det uppstå luckor i fånglägren som IS kan dra nytta av, medan vi är upptagna vid frontlinjen mot Turkiet, om de startar en militär operation, säger han till SVT.

Vädjar till Sverige

Befälhavaren betonar att Sverige måste fortsätta att stödja SDF, även om stödet endast är politiskt och moraliskt.

– Om Sverige backar från kampen mot IS och att stötta oss genom att göra eftergifter till Turkiet, så innebär det eftergifter inte bara från Sverige utan från det internationella samfundet. [Det skulle] stärka Turkiets ställning att ytterligare trappa upp i området.

Hotar med invasion

President Recep Tayyip Erdoğan har tidigare hotat att inleda en ny militär operation i Syrien.

Den turkiska presidenten hävdar att den drastiska åtgärden kan bli aktuell för att säkra Turkiets södra gräns.

– Vi kommer snart att ta nya steg angående de ofullständiga delarna av projektet som vi startade på den 30 kilometer långa säkra zonen som vi etablerade längs vår södra gräns, sa Erdoğan efter ett regeringsmöte i slutet av maj.

Foto: Presidency of Turkish Republic

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: “De kommer hänga mig” – Putin larmar närmsta kretsen

2026 08 31

Rysslands diktator Vladimir Putin är inträngd i ett hörn.

Den ryska ledaren tycks under sommaren ha bestämt sig för att eskalera kriget i Ukraina.

Enligt den ansedda tidningen The Economist beror det på Putins eget huvudmål: att bevara sin egen makt och i slutändan sitt eget liv.

Om Ryssland avslutar kriget utan att ens ha uppnått minimimålet, att erövra hela Ukrainas östra Donbasregion, skulle det utsätta diktatorn för fysisk fara, lyder bedömningen.

– “De kommer att hänga mig”, sade han till några av sina kumpaner vid ett tillfälle under kriget enligt en insider, skriver The Economist.

Elitkälla: "Tsaren är naken"

Uppgifterna kommer samtidigt som stämningen bland både elit och befolkning i Ryssland blir allt mer ansträngd. “Det tysta samtycket” till kriget bleknar i takt med ukrainska attacker mot rysk energi långt in i landet.

– Det största problemet, säger en insiderkälla, är inte så mycket ekonomin eller bristen på militär framgång, utan den tid kriget har slösats bort: oavsett resultatet är nästan fem år ett misslyckande, skriver The Economist.

– Det finns en växande känsla av att tsaren är naken, säger en annan medlem av eliten, enligt samma tidning.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Stubb: Mobilisering enda valet för Putin

Exakt vad en eskalering skulle innebära är fortfarande oklart. Bedömare pekar på att Ryssland sannolikt skulle kunna intensifiera hybridkrigföring och sabotage mot andra europeiska länder.

Att Moskva med militär kraft ger sig på ett Natoland bedömer Finlands president Alexander Stubb som osannolikt.

– Jag ser inga bevis eller fakta för det, säger Stubb till tyska Bild.

– Just nu är Rysslands möjligheter till upptrappning ganska begränsade. Det enda Ryssland fortfarande kan eskalera med är mobilisering. Och mobilisering skulle, tror jag, få inrikespolitiska konsekvenser i Ryssland.

Andra läser: Massiva rökmoln över Ryssland – se videon här

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

Din sylt kanske inte längre får kalla sig sylt.

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

– Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen