Regeringen går fram med kameraoffensiv i Sverige

2023 10 03

Regeringen och SD går fram med en ny kameraoffensiv i Sverige för att bekämpa den grova brottsligheten.

Polisen ska få fler kameror i sitt arbete mot de kriminella gängen.

Sammanlagt ska polisen få 2 500 kameror nästa år.

En ökning med 900 kameror från det tidigare målet på 1 600.

Det meddelar justitieminister  Gunnar Strömmer (M), Katja Nyberg (SD), talesperson i polisfrågor, Camilla Brodin (KD), gruppledare, samt Martin Melin (L), ersättare i justitieutskottet, på en pressträff.

”Viktigt med en offensiv”

– Det är viktigt med en offensiv och förstärkt kamerabevakning, och det är angeläget att snabbt kunna agera.

– Onödiga hinder måste tas bort och polisen måste få tillgång till fler verktyg, dels för att kunna bevaka själv, men också för att kunna ta del av mer material från andras kameror.

Det säger Camilla Brodin (KD) på pressträffen.

Kristdemokraternas gruppledare framhåller att regeringen både ser över konkreta lagändringar och förslag om ökad samverkan mellan polisen och andra myndigheter och aktörer.

Ökad drönarövervakning

I slutet av mars tillsatte regeringen en utredning om lagändringar i syfte att göra det enklare för kommuner och regioner att kamerabevaka.

Nu presenterar regeringen och SD ett tilläggsdirektiv till utredningen.

Polisen ska få utökade möjligheter att använda sig av drönare och material från vägkameror och annan extern kameraövervakning.

– I ett läge när allt färre vågar prata med polisen är behovet av teknisk bevisning helt avgörande. Vi vet sedan tidigare att kameror är oerhört centrala, säger justitieminister Gunnar Strömmer.

Vill skynda på utredning

Sedan tidigare har utredaren fått i uppdrag att föreslå förenklingar för kommuner och regioner med utgångspunkten att tillståndskravet för kamerabevakning tas bort.

Delar av utredningen bryts nu ut för att skynda på arbetet med förslagen.

– Vi ser ett behov av att bryta ut vissa delar i den sittande utredningen. Vissa frågor rörande kameror behöver utredas parallellt i snabbspår, säger Sverigedemokraternas Katja Nyberg.

Det handlar om följande delar:

- Ansiktsigenkänning med hjälp av AI-teknik

- Automatiskt avläsning av registreringsskyltar

- Polisen ska få direktåtkomst till extern kamerabevakning, till exempel material från vägkameror

Foto: V. Hammer resp Victor

Text: Redaktionen

19jan2026

Skattefri ersättning införs i Sverige – ”3 750 kronor i månaden”

2026 01 20

Regeringen och Sverigedemokraterna har enats om att genomföra en omfattande bidragsreform.

Syftet är att få fler svenskar att gå från bidrag till arbetet.

Nu meddelar Tidöpartierna att en del av reformen kommer att utgöras av en så kallad jobbpremie.

Premien kommer att vara tillfällig och består av en skattefri ersättning till människor som fått försörjningsstöd under en viss period, och därefter övergått till anställning och blivit självförsörjande. Som mest kommer den skattefria ersättningen att uppgå till 3 750 kronor per månad och betalas ut under 18 månader.

– Alldeles för många människor i Sverige har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende. Konsekvenserna är förödande, både för den som cementeras in i ett utanförskap och för de barn som växer upp utan att se sina föräldrar gå till jobbet. Med en tillfällig jobbpremie ökar incitamenten ytterligare att gå från bidrag till arbete, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

”Ska märka det direkt i plånboken”

Socialminister Jakob Forssmed (KD) kommenterar också den nya reformen.

–  Vi måste hjälpa människor som har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende att komma tillbaka till arbetslivet och kunna försörja sig själva. Jobbpremien blir ett av regeringens verktyg för att bryta utanförskap och ge människor hopp om en bättre framtid, säger han.

Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson Oscar Sjöstedt ser den nya jobbpremien som ett viktigt verktyg för att få fler människor i arbete.

– Jobbpremien är ett tydligt steg för att återupprätta arbetslinjen. Den som lämnar bidrag för arbete ska märka det direkt i plånboken. Samhället ska inte längre premiera passivitet framför ansvar och egen försörjning, säger han.

LÄS MER: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar” 

FAKTA: Jobbpremien

För att ha rätt att ta del av den skattefria ersättningen krävs det att man:

- har fått försörjningsstöd utbetalt för varje månad från juli 2025 till december 2025,

- har kontant bruttolön inklusive skattepliktiga förmåner för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser, och

- inte har fått försörjningsstöd utbetalt för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Grönlänningar rusar till butikerna – alla köper samma saker

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

19jan2026

BEKRÄFTAT: Jättesmäll för amerikanska folket

2026 01 19

President Trumps handelstullar betalas nästan uteslutande av det amerikanska folket.

Det visar en ny kartläggning från det välansedda forskningsinstitutet Kiel Institute for the World Economy.

Enligt granskningen betalas Trumps tullar på importerade varor nästan uteslutande av amerikanska företag, deras inhemska kunder och i slutändan amerikanska konsumenter.

– Utländska exportörer sänkte inte sina priser i någon nämnvärd utsträckning som ett svar på USA:s tullhöjningar. Ökningen av tullintäkterna på 200 miljarder dollar motsvarar 200 miljarder dollar som utvinns från amerikanska företag och hushåll, fastslår Kielinstitutet.

”Konsumtionsskatt för amerikaner”

Enligt den omfattande studien betalas endast 4 procent av tullbördan av utländska företag.

Amerikanska importörer betalar 96 procent av tullavgifterna, och tvingas antingen minska sina intäkter eller höja priserna.

I slutändan drabbas konsumenter i USA, som tvingas betala för dyrare varor.

– Tullen fungerar inte som en skatt på utländska producenter, utan som en konsumtionsskatt för amerikaner, framhåller Kielforskarna Julian Hinz, Aaron Lohmann, Hendrik Mahlkow och Anna Vorwig.

LÄS MER: Tidigare Natochefen angriper Trump – ”Gangster”

”Minskade handelsvolymer”

Forskarna har främst fokuserat på Brasilien och Indien, vars export drabbades av höga och omfattande amerikanska tullar förra året. Efter att en tull på 50 procent trädde i kraft sänkte inte brasilianska exportörer sina priser i dollar i någon större utsträckning.

Ett liknande mönster observerades i Indien, som också drabbades av tullar på 50 procent.

Enligt forskarna finns det flera förklaringar till varför exportörerna inte bär en större del av kostnaderna. Det handlar bland annat om deras möjligheter att styra försäljningen till andra marknader.

– Anpassningen sker genom minskade handelsvolymer snarare än genom prissänkningar. Inför valet mellan att bibehålla marginalerna trots lägre försäljning eller att sänka marginalerna för att upprätthålla volymerna tycks de flesta exportörer föredra det förstnämnda, står det i rapporten.

LÄS OCKSÅ: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar”

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen