Regeringen går fram med kameraoffensiv i Sverige

2023 10 03

Regeringen och SD går fram med en ny kameraoffensiv i Sverige för att bekämpa den grova brottsligheten.

Polisen ska få fler kameror i sitt arbete mot de kriminella gängen.

Sammanlagt ska polisen få 2 500 kameror nästa år.

En ökning med 900 kameror från det tidigare målet på 1 600.

Det meddelar justitieminister  Gunnar Strömmer (M), Katja Nyberg (SD), talesperson i polisfrågor, Camilla Brodin (KD), gruppledare, samt Martin Melin (L), ersättare i justitieutskottet, på en pressträff.

”Viktigt med en offensiv”

– Det är viktigt med en offensiv och förstärkt kamerabevakning, och det är angeläget att snabbt kunna agera.

– Onödiga hinder måste tas bort och polisen måste få tillgång till fler verktyg, dels för att kunna bevaka själv, men också för att kunna ta del av mer material från andras kameror.

Det säger Camilla Brodin (KD) på pressträffen.

Kristdemokraternas gruppledare framhåller att regeringen både ser över konkreta lagändringar och förslag om ökad samverkan mellan polisen och andra myndigheter och aktörer.

Ökad drönarövervakning

I slutet av mars tillsatte regeringen en utredning om lagändringar i syfte att göra det enklare för kommuner och regioner att kamerabevaka.

Nu presenterar regeringen och SD ett tilläggsdirektiv till utredningen.

Polisen ska få utökade möjligheter att använda sig av drönare och material från vägkameror och annan extern kameraövervakning.

– I ett läge när allt färre vågar prata med polisen är behovet av teknisk bevisning helt avgörande. Vi vet sedan tidigare att kameror är oerhört centrala, säger justitieminister Gunnar Strömmer.

Vill skynda på utredning

Sedan tidigare har utredaren fått i uppdrag att föreslå förenklingar för kommuner och regioner med utgångspunkten att tillståndskravet för kamerabevakning tas bort.

Delar av utredningen bryts nu ut för att skynda på arbetet med förslagen.

– Vi ser ett behov av att bryta ut vissa delar i den sittande utredningen. Vissa frågor rörande kameror behöver utredas parallellt i snabbspår, säger Sverigedemokraternas Katja Nyberg.

Det handlar om följande delar:

- Ansiktsigenkänning med hjälp av AI-teknik

- Automatiskt avläsning av registreringsskyltar

- Polisen ska få direktåtkomst till extern kamerabevakning, till exempel material från vägkameror

Foto: V. Hammer resp Victor

Text: Redaktionen


25 oktober 2026

Swedbank uppmanar: Dubbelkolla när du swishar

2026 10 25

Många svenskar tror att banken kan komma till undsättning och automatiskt få tillbaka pengarna om man har swishat fel.

Men så är inte fallet, konstaterar Swedbank.

När man för över pengar via swish sker det oftast till redan fördefinierade konton.

Ska man skriva in kontonumret själv för första gången är det lätt hänt att skriva in fel siffra och därmed skicka pengar till fel person.

– Innan du godkänner en Swish-betalning visas mottagarens namn. Ta därför alltid en extra titt på både namn och belopp innan du signerar betalningen, framhåller Swedbank.

Går inte att ångra sig

Många tänker att om något skulle gå fel så finns banken där till hjälp.

Men någon sådan juridisk rättighet har inte banken, varken för banköverföringar eller Swish. 

Det innebär att det inte går att ”ångra sig” när man väl signerat en överföring. 

Kan bara kontakta

Bankerna har tagit fram en rutin där de via brev kontaktar mottagaren och uppmanar till en återbetalning. 

Men om mottagaren inte vill skicka tillbaka pengarna så blir det svårare.

– Om inte mottagaren betalar tillbaka pengarna kan dock inte banken driva fallet vidare, utan det måste du själv göra, förklarar Swedbank.

Läs mer: 88 000 ägare på Avanza – aktien faller 24 procent

Viktigt att meddela

Det är viktigt att man meddelar mottagaren om misstaget så fort som möjligt om man har skickat fel. Annars kan det enligt storbanken vara svårare att få pengarna tillbaka. 

– Om personen inte återför pengarna direkt, är det bra att skicka ett skriftligt krav på återbetalning, menas det.

– Ange då noga belopp, valuta och sista datum för återbetalning och spara en kopia. Får du inte betalt innan datumet du angivit i kravet kan du vända dig till Kronofogden för att få hjälp med att driva in skulden. 

Kontakta då Kronofogden

Om mottagaren är övertygad om att pengarna hamnat rätt och redan har hunnit använda dem, kan det i vissa undantagsfall bli svårare att få tillbaka pengarna. 

Det gäller alltså att dubbelkolla swishöverföringarna för att undvika en potentiellt lång process med en mottagare som inte vill ge tillbaka pengarna.

Läs mer: Ärenden rusar hos Kronofogden – efter nya regler

Foto: Swish resp Swedbank

Text: Redaktionen


24 okt 2026

Sverige har gått om alla – högst i Europa

2026 10 24

Den svenska matkassen ligger i topp.

Sverige är ett av Europas dyraste länder att handla mat i.

Det visar en ny jämförelse av matpriser hos Lidl i europeiska länder.

Stora skillnader

Samma vara från Lidl kan kosta betydligt olika beroende på om den köps i Helsingfors, Aten eller Stockholm.

Finländska Yle har jämfört priserna på en matkorg med 30 produkter från Lidl i europeiska länder som bland annat Finland, Sverige, Tyskland, Spanien och Grekland.

Resultatet visar att matkorgen är dyrast i Stockholm.

Däremot var priserna lägre i Berlin, Warszawa och Aten. Billigast var matkorgen i Barcelona.

Läs också: Kalldusch för svenska resenärer – gäller vart man än åker

Dyrare trots sänkt matmoms

Sverige har under året sänkt momsen på livsmedel från 12 till 6 procent. Sänkningen gäller till slutet av nästa år.

Trots skattesänkningen var matkorgen i Stockholm dyrare än i Helsingfors och Tallinn i Yles jämförelse.

I Stockholm kostar matkassen 132,02 euro (cirka 1 470 kronor), tätt följt av Tallinn på 131,26 euro och Helsingfors på 130,93 euro.

I Barcelona är matkassen betydligt billigare. Där kostar den bara 118,21 euro, motsvarande cirka 1 315 kronor.

Enligt Yle påverkas matpriserna av flera faktorer, bland annat skatter, löner, transportkostnader och konkurrensen mellan butikerna.

I Norden är konkurrensen mellan livsmedelskedjorna mindre än i delar av Centraleuropa. I Tyskland pressar lågpriskedjor som Aldi, Netto, Penny, Norma och Lidl priserna genom hård konkurrens.

I Sverige märks konkurrensen i stället ofta genom olika erbjudanden.

Därför är maten dyr

Även Nordens geografiska läge påverkar priserna uppger Lidls inköpschef Tommi Lehmussaari.

– Finland ligger långt från produktionscentrumen i Central- och Sydeuropa, vilket innebär betydligt längre transportvägar, som dessutom kräver sjötransporter, säger han till Yle.

– Detta gör transporterna dyrare och mer komplicerade än på rutter där man kan köra direkt genom det europeiska fastlandet, säger han.

Även svenska konsumenters preferenser spelar roll. I Finland är efterfrågan på inhemskt kött stark, vilket påverkar butikernas sortiment och inköp.

Enligt Yles genomgång kan kött från länder med lägre produktionskostnader vara billigare.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Foto: Ryoji-Iwata 

Text: Redaktionen