Kamala Harris konfronterad – går ut med oväntat besked

2024 08 30

Kamala Harris gjorde i natt sin första stora tv-intervju sedan hon annonserade sin presidentkampanj.

Vicepresidenten har tidigare kritiserats för att inte ha gjort några längre intervjuer där journalister kunnat pressa henne med tuffa frågor om hennes politik.

Natten till fredagen konfronterades hon till slut i CNN.

Där tvingades Harris förklara varför hon har bytt position och inte längre vill förbjuda fracking, en omdiskuterad metod att utvinna fossila bränslen, samt varför hon ändrat sig och inte längre vill avkriminalisera illegal invandring.

– Hur ska väljarna se på skiftena du har gjort? frågar CNN:s programledare Dana Bash.

– Kan de känna sig bekväma och säkra på att det du nu säger kommer att bli din politik framåt?

Överraskande besked

Enligt Kamala Harris har hennes värderingar inte förändrats, trots att hon har bytt åsikt i sakfrågorna.

– Jag tror att den viktigaste och mest betydelsefulla aspekten av mitt politiska perspektiv och mina beslut är att mina värderingar inte har förändrats, säger presidentkandidaten.

Under intervjun gick Harris även ut med ett besked som för många kan framstå som överraskande.

Hon meddelade nämligen att hon vill ha en person från motståndarsidan, republikanerna, som minister om hon blir vald till president. Harris pekade dock inte ut något specifikt namn.

– Jag tror att det är viktigt att ha människor med olika åsikter och olika erfarenheter vid bordet när några av de viktigaste besluten fattas.

"Nästa fråga, tack"

Under intervjun konfronterades även Harris, vars föräldrar kommer från Jamaica respektive Indien, med Trumps påstående om att hon “plötsligt blivit svart” – en anklagelse om att hon skulle ha bytt identitet nyligen.

– Samma gamla trötta taktik. Nästa fråga, tack! svarar Harris.

Trump själv sågade Kamala Harris insats.

– TRÅKIGT!!! dundrar han på sin sociala medieplattform Truth Social. 

Redan före intervjun var han kritisk.

– Jag ser så fram emot att debattera kamrat Kamala Harris och avslöja henne för den bluff hon är. Harris har ändrat varenda en av hennes långsiktiga åsikter, om allt.

Foto: Official White House Photo by Lawrence Jackson

Text: Redaktionen

Raseri mot ICA: ”Uppgifterna är rent ut sagt förjävliga”

2024 09 10

I december 2023 dömdes åtta Ica-handlare för brott efter den stora insiderhärvan med Ica-aktier 2021.

Enligt domen ska Ica-handlarna haft tillgång till insiderinformation om Ica-aktien, innan Ica köptes ut från börsen hösten 2021. Ica-handlarna och åtta andra personer köpte då flera aktier och drog tillsammans in 16 miljoner kronor.

I december 2023 dömdes åtta Ica-handlare för brott.

Trots det fortsätter många att driva och äga sina butiker, enligt en granskning från Handelsnytt.

Enligt granskningen har bara en Ica-handlare sålt sin butik efter domen.

Uppgifterna får fackförbundet Handels att gå i taket.

– Uppgifterna är rent ut sagt förjävliga. Arbetsgivare som trots domar får fortsätta arbeta och utsätta sina anställda för obehag är oerhört problematiskt.

Det säger Linda Palmetzhofer, ordförande i Handelsanställdas förbund, till Handelsnytt.

– Det är uppenbart att Ica behöver agera bättre mot handlare som missköter sig. Här förväntar vi oss en ökad samverkan med Ica, framför allt på central nivå för att komma till bukt med problematiken, fortsätter Palmetzhofer som anser att Ica-koncernen saknar en ”överordnad HR-avdelning” som kan se till att ”olämpliga personer plockas bort”.

– Vi efterlyser en större handlingskraftighet från Ica. Våra medlemmar förtjänar en arbetsplats som agerar på uppenbara problem.

Ica-handlarna svarar

Medlemsorganisation för Sveriges Ica-handlare, ICA-handlarnas Förbund, har svarat på kritiken genom vd:n Göran Blomberg.

– Vår hantering måste vara rättssäker. Om vi agerade godtyckligt skulle det skapa osäkerhet i handlarkåren, säger han till tidningen Arbetet.

Vidare uppger Blomberg att Ica-handlare måste förhålla sig till de riktlinjer som satts upp.  

– Ica-handlarens avtal med Ica Sverige och Ica-handlarnas Förbunds stadga slår fast att handlaren ska följa regler kring exempelvis arbetsmiljö och matsäkerhet. När vi upptäcker avvikelser inleds en dialog med medlemmen. Bristerna följs upp och åtgärdas, säger han till tidningen.

Foto: Ica Gruppen

Text: Redaktionen

Sverige kan behöva betala jättesumma

2024 09 10

EU behöver investera 800 miljarder euro (8 000 miljarder kronor) per år för att hålla jämna steg med USA och Kina.

Det fastslår den tidigare chefen för Europeiska centralbanken och Italiens före detta premiärminister Mario Draghi i en uppmärksammad rapport.

Summan motsvarar 5 procent av EU:s  BNP och är större än Sveriges BNP på 5 000 miljarder kronor.

– En gemensam plan för koldioxidutsläpp och konkurrenskraft skulle kunna jämna ut villkoren globalt och kompensera för statssponsrad konkurrens utomlands, står det i rapporten som beställdes förra året av EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.

Hon kommenterar beskedet på en pressträff.  

– För det första är det enda sättet att säkerställa vår långsiktiga konkurrenskraft att gå bort från fossila bränslen till en ren, konkurrenskraftig och cirkulär ekonomi. För det andra måste våra ansträngningar för konkurrenskraft gå hand i hand med ökat välstånd för alla i Europa.

Medlemsländer kan behöva betala

Mario Draghi kallar förslaget för en ”radikal förändring” för EU.

Vidare konstaterar han att finansieringen inte kommer kunna täckas av privata investeringar.

– Det finns ett behov för medel för gemensam finansiering, säger Draghi på en pressträff.  

Ett kontroversiellt besked.

Flera av EU:s medlemsländer är negativa till gemensam finansiering av stora EU-projekt.

Trots det öppnar Ursula von der Leyen för att nationella bidrag kan finansiera en stor del av jättesatsningen.

Sverige och andra medlemsländer kan således behöva betala en del av den hisnande summan.

– Det finns två sätt att göra det på: genom nationella bidrag, hela budgeten eller större delen av budgeten består av nationella bidrag, eller med nya egna medel, säger von der Leyen på pressträffen enligt Di.

– Vi måste titta på båda och sedan måste det finnas en politisk vilja hos medlemsländerna.

”Första gångens sedan kalla kriget”

Enligt Mario Draghi är den storsatsningen nödvändig. Han pekar på att tillväxten har ”mattats av” under en längre tid i EU.

– Produktiviteten är mycket svag. För första gången sedan kalla kriget måste vi verkligen frukta för vår självbevarelse och skälet till ett enat svar och aldrig varit så övertygande, säger han enligt Europaportalen.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen