Regeringen utreder ett nytt förslag om att slopa det skärpta amorteringskravet och höja bolånetaket från 85 till 90 procent.

Det innebär att kontantinsatsen blir tio procent, istället för de 15 som råder i dagsläget.

En följd blir att fler skulle kunna få möjlighet att ta lån eftersom kraven för bolån minskar.

Men förslaget är en mycket dålig idé, menar Riksbanken.

– Jag vill skicka en väldigt tydlig varningssignal, det kommer snart bli annonser om att bankerna har lättare regler hos sig, att man behöver amortera mindre. Man öppnar en liten fördämning här, säger Erik Thedéen till Sveriges Radio Ekot.

"Eldar på skuldbrasan"

Förslagen ämnar att sänka tröskeln för att ta sig in på bostadsmarknaden, framför allt för unga personer.

Bedömningen från utredningens håll är även att de som redan har bostadslån skulle gynnas ekonomiskt. 

Därmed skulle en skuldfälla kunna undvikas – genom att folk slipper ta blancolån med skyhög ränta när de behöver pengar. 

Men den motiveringen köper inte Riksbanken. Svenska hushåll är redan bland de mest belånade i EU och effekten skulle snarare kunna bli en kalldusch istället.

Detta eftersom man med de nya reglerna “eldar på hushållens skuldbrasa”, uppger Ekot.

– Vi vill att det här systemet ska vara robust för mycket värre kriser, då vill vi att man tillämpar en försiktighetsprincip, säger Erik Thedéen.

Riksbanken: då hade det varit ännu värre

Enligt Riksbanken är det kombinationen av amorteringskrav, bolånetak och bankernas kreditprövningar har värnat hushållens motståndskraft.

Hade inte dessa funnits skulle hushåll i Sverige haft det ännu värre än idag, menar myndigheten.

– Om makrotillsynen blir mindre strikt kan det leda till att såväl bostadspriser som hushållens skuldsättning åter växer snabbt, särskilt givet att räntor nu faller. En sådan utveckling skulle innebära att de makroekonomiska riskerna ökar och i förlängningen även riskerna för den finansiella stabiliteten, skriver Riksbanken i ett uttalande.

– För att bostadsmarknaden ska fungera bättre krävs främst finans- och strukturpolitiska åtgärder. Att överlag förändra makrotillsynen på ett sådant sätt att hushållens skuldsättning ökar är inte en långsiktigt hållbar lösning.

Foto: Johanna Hanno

Text: Redaktionen