Kalldusch kan vänta många hushåll – Riksbanken varnar för nytt förslag

2024 11 14

Riksbankschefen Erik Thedéen skickar “en tydlig varningssignal" till svenska folket.

Regeringen utreder ett nytt förslag om att slopa det skärpta amorteringskravet och höja bolånetaket från 85 till 90 procent.

Det innebär att kontantinsatsen blir tio procent, istället för de 15 som råder i dagsläget.

En följd blir att fler skulle kunna få möjlighet att ta lån eftersom kraven för bolån minskar.

Men förslaget är en mycket dålig idé, menar Riksbanken.

– Jag vill skicka en väldigt tydlig varningssignal, det kommer snart bli annonser om att bankerna har lättare regler hos sig, att man behöver amortera mindre. Man öppnar en liten fördämning här, säger Erik Thedéen till Sveriges Radio Ekot.

"Eldar på skuldbrasan"

Förslagen ämnar att sänka tröskeln för att ta sig in på bostadsmarknaden, framför allt för unga personer.

Bedömningen från utredningens håll är även att de som redan har bostadslån skulle gynnas ekonomiskt.

Därmed skulle en skuldfälla kunna undvikas – genom att folk slipper ta blancolån med skyhög ränta när de behöver pengar.

Men den motiveringen köper inte Riksbanken. Svenska hushåll är redan bland de mest belånade i EU och effekten skulle snarare kunna bli en kalldusch istället.

Detta eftersom man med de nya reglerna “eldar på hushållens skuldbrasa”, uppger Ekot.

– Vi vill att det här systemet ska vara robust för mycket värre kriser, då vill vi att man tillämpar en försiktighetsprincip, säger Erik Thedéen.

Riksbanken: då hade det varit ännu värre

Enligt Riksbanken är det kombinationen av amorteringskrav, bolånetak och bankernas kreditprövningar har värnat hushållens motståndskraft.

Hade inte dessa funnits skulle hushåll i Sverige haft det ännu värre än idag, menar myndigheten.

– Om makrotillsynen blir mindre strikt kan det leda till att såväl bostadspriser som hushållens skuldsättning åter växer snabbt, särskilt givet att räntor nu faller. En sådan utveckling skulle innebära att de makroekonomiska riskerna ökar och i förlängningen även riskerna för den finansiella stabiliteten, skriver Riksbanken i ett uttalande.

– För att bostadsmarknaden ska fungera bättre krävs främst finans- och strukturpolitiska åtgärder. Att överlag förändra makrotillsynen på ett sådant sätt att hushållens skuldsättning ökar är inte en långsiktigt hållbar lösning.

Foto: Johanna Hanno

Text: Redaktionen

Ryssland ställer krav på Sverige

2026 03 21

Rysslands ambassad riktar nu ett krav mot Sverige.

Två ryska sjökaptener sitter häktade i Sverige efter att två fartyg inom den ryska skuggflottan bordats inom loppet av några veckor.

Nu ställer Ryssland ett krav på Sverige – och har fått svar.

Ryssland kräver – Sverige säger nej

Kaptenen för det ena fartyget, Caffa, begär kontakt med hemlandet.

Nu kräver två ryska diplomater att få träffa den 54-årige kaptenen, rapporterar Expressen.

Diplomaterna från Rysslands ambassad i Stockholm kräver att få närvara vid en eventuell omhäktningsförhandling vid Ystad tingsrätt, enligt tidningen.

Men Adrian Combier-Hogg, senior åklagare, säger nej till det ryska kravet. Diplomaterna kommer inte att få närvara.

– Enligt min bestämda uppfattning så gäller restriktionerna som i vilken förundersökning som helst, säger åklagaren till tidningen.

Ett möte kan ändå vara möjligt, men inte i samband med en häktning.

Andra kaptenen vill inte ha kontakt

Den ryske kaptenen för fartyget Caffa har varit väldigt angelägen att få kontakt med hemlandet.

Kaptenen för det andra fartyget som Sverige har bordat, Sea Owl 1, har dock motsatt inställning, uppger tidningen.

Han vill inte ha kontakt med Ryssland och har vädjat om att hans gripande skulle hemlighållas för ryska myndigheter.

Kriminalvården har dock ändå ringt Rysslands ambassad, och uppger att det är nödvändigt på grund av internationella avtal.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin tvärsäker - så slutar kriget

Bordat två fartyg i mars

De två fartyget Caffa och Sea Owl 1 bordades av svenska Kustbevakningen och Nationella insatsstyrkan den 6 respektive 12 mars.

Fartygen misstänks tillhöra den ryska så kallade skuggflottan, som används för att runda sanktioner mot Ryssland. Skuggflottan har även kopplats till sabotage-operationer.

− Vår sammantagna bedömning är att risken för brister i säkerheten ombord är hög. På denna grund, kan inte fartyget omfattas av det som Havsrättens anger som oskadlig genomfart. Hoten mot sjösäkerheten och miljön är för höga. Därför finns det grund för ett ingripande mot fartyget, sade Daniel Stenling, biträdande operativ chef på Kustbevakningen, i ett uttalande i samband med bordningen av den andra fartyget.

LÄS OCKSÅ: Circle K ger besked om bensinpriset - ändras omedelbart

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Klassiskt yrke kan försvinna i Sverige – redan borta i Danmark

2026 03 21

En hel yrkesgrupp kan vara på väg att försvinna i Sverige.

Sedan millennieskiftet har antalet brev som skickas i Sverige sjunkit med omkring 70 procent.

Postnord har redan dragit ner på antalet dagar som brev delas ut – och vill få ner det ytterligare till två dagar i veckan.

I Danmark har yrket brevbärare redan mer eller mindre avskaffats – och nu kan yrket gå samma väg till mötes i Sverige.

Klassiskt yrke kan försvinna

Antalet postanställda i Sverige har sedan 2008 halverats – från 32 000 till 16 000, rapporterar Arbetet.

Brevbäraren Petter Funkquist är en som har märkt av utvecklingen.

– Jag har tömt fyra gula lantbrevlådor idag och jag har tio försändelser, och bara ett av dem är ett vykort, säger han till Arbetet.

Nya tider

Tidigare har brev och försändelser varit en central del av kommunikationen över landet.

Men i och med digitaliseringen har mejl, sociala medier, Kivra och Bank-ID ersatt behovet av fysiska brev.

Petter Funkquist kommenterar.

– Det kommer väl sluta som i Danmark, att man först kör ut post en gång i veckan och sedan lägger man ner allt. Inom tio år tror jag vi är där, säger han.

Läs mer: S besked till hushållen: Skatt ska sänkas till miniminivå

Har levererat sista brevet

I Danmark levererade Postnord sitt sista paket den 30 december.

Postnord meddelade då att de skulle kapa 1 500 jobb i Danmark och ta bort 1 500 röda brevlådor i takt med den “ökande digitaliseringen” av det danska samhället, uppger The Guardian.

“Svårt beslut”

Den danska posttjänsten har varit ansvarig för att dela ut brev i landet sedan 1624.

Under de senaste 25 åren har brevskickandet minskat kraftigt i Danmark, med en nedgång på mer än 90 procent.

– Vi har varit den danska posttjänsten i 400 år, och därför är det ett svårt beslut att avsluta den delen av vår historia, sade dåvarande Postnord-toppen Kim Pedersen förra året.

– Danskarna har blivit mer och mer digitala, vilket innebär att det finns mycket få brev kvar idag, och nedgången fortsätter så kraftigt att brevmarknaden inte längre är lönsam.

Läs mer: Circle K ger besked om bensinpriset – ändras omedelbart

Foto: Lycs Architecture

Text: Redaktionen