Kalldusch för tre av fyra pensionärer – oväntat bakslag

2024 10 23

Igår meddelades det att inkomstpensionen och garantipensionen ökar.

Den förstnämnda höjs med fyra procent från och med 1 januari 2025 som en del av den automatiska uppräkningen – den högsta höjningen på nio år.

Men glädjen tycks vara kortvarig.

På tisdagsmorgonen kommer nämligen ett oväntat bakslag.

Det är organisationen SPF Seniorerna som slår larm om en kalldusch för såväl befintliga som framtida pensionärer.

Man pekar på konsekvenserna av “lappande och lagande” från politikens håll för att mildra en över lång tid utebliven höjning av den inkomstbaserade allmänna pensionen.

– Den allmänna pensionen har inte förstärkts. Istället har det lappats-och-lagats med skattelättnader, inkomstpensionstillägg och höjd garantipension. Resultaten har uteblivit och flera allvarliga effekter har uppstått som följd, framhåller SPF i en ny rapport.

"Lönar sig inte att arbeta"

SPF framhäver vidare att det numera inte “enbart är inbetalade avgifter och arbetslivsinsatser" som avgör pensionen för många äldre.

Drygt sju av tio pensionärer har istället statliga bidrag i form av garantipension och/eller inkomstpensionstillägg.

– Arbetets betydelse för pensionens storlek blir marginell för många, det lönar sig inte att arbeta för sin pension för tre av fyra av dagens och framtidens pensionärer, betonar SPF och tillägger:

– Detta beror främst på höjningen av garantipensionen samtidigt som inkomstpensionen inte har förstärkts. Således är det tveksamt om livsinkomstprincipen och principen om att systemet ska bygga på arbete kan sägas gälla för majoriteten seniorer.

Vill ändra pensionssystemet i grunden

I rapporten ifrågasätts även principen om ett pensionssystem fristående från statsfinanserna levs upp till längre.

Det har enligt SPF kostat 56 miljarder kronor från just statsfinanserna att komma till rätta med försvagningen av allmän pension sedan 2020.

– Olika bidragsåtgärder och lappande-och-lagande bör nu ha kommit till vägs ände som verktyg för att stärka pensionerna. En högre inkomstbaserad allmän pension genom höjd avgift till 18,5 procent skulle kosta omkring 25 miljarder kronor att genomföra. Det är dags att renovera och utveckla pensionssystemet, understryker SPF.

Organisationen föreslår nu att göra om pensionssytemet i grunden med högre pensionsavgit genom en omfördelning inom befintlig arbetsgivaravgift, som kommer både dagens och framtidens pensionärer till del genom högre inkomstbaserad allmän pension.

Man vill även se över grundskyddet.

Foto: Anaterate

Text: Redaktionen


JUST NU: Stort skifte i USA – jubel för Ukraina

2025 08 16

En stor förändring i USA innebär goda nyheter för Ukraina.

Opinionen bland amerikanska och framför allt republikanska väljare har svängt kraftigt på kort tid – på ett sätt som lär få den ukrainska regeringen att jubla.

Det handlar om en kraftig förändring i synen på kriget i Ukraina.

Nu ökar pressen på att president Donald Trump ska leva upp till förväntningarna – och leverera en lösning.

Kraftig förändring

Stödet för Ukraina har ökat kraftigt bland republikanska väljare, rapporterar Kyiv Post.

Det rör sig om en tydlig förändring jämfört med för bara några månader sedan, enligt en opinionsundersökning från Chicago Council on Global Affairs.

Bland republikaner har stödet för att förse Ukraina med militärt bistånd ökat med hela 21 procentenheter, upp till 51 procent, enligt tidningen.

Allt fler republikanska väljare anser också att Ukraina och Europa bör ha en given plats vid förhandlingsbordet när USA och Ryssland förhandlar om ett fredsavtal.

Dessutom ökar stödet för sanktioner mot Ryssland, enligt tidningen.

Tydlig ökning

Även bland amerikaner i stort ökar andelen som anser att USA ska ge militärt bistånd till Ukraina, enligt undersökningen som genomfördes i slutet av juli.

62 procent av amerikanerna anser att man ska stödja Ukraina, vilket innebär en tydlig ökning. Motsvarande siffra i mars var 52 procent.

Synen på ekonomiskt bistånd har också förändrats.

Bland framför allt republikaner har många tidigare ansett att USA ger för mycket stöd till Ukraina.

Andelen republikaner som anser att man ger för stort ekonomiskt stöd till landet har dock sjunkit från 47 till 30 procent, enligt tidningen.

Resultaten i undersökningen motsäger ett uttalande från USA:s vicepresident JD Vance nyligen.

– Amerikaner är trötta på att fortsätta skicka sina pengar, sina skattepengar till Ukraina, menade JD Vance, enligt tidningen.

Jubel för Ukraina – press på Trump

Men enligt opinionsmätningen ökar alltså stödet för Ukraina bland den amerikanska befolkningen.

Det är glädjande nyheter för Ukraina, som sätter stort hopp till USA – samtidigt som Trump-administrationens ibland mycket hårda retorik mot landet har skapat stor oro.

Siffrorna innebär också en ökad press på president Donald Trump att förhandla fram ett fredsavtal som inte är alltför missgynnsamt för Ukraina.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok resp President of Ukraine Office

Text: Redaktionen


JUST NU: Kravet på regeringen – säg nej till barnfamiljer

2025 08 16

Svenskt Näringsliv ställer krav på regeringen.

Många barnfamiljer har väldigt tuffa år bakom sig.

Svensk ekonomi går trögt och inflationen har slagit hårt mot många hushåll.

Trots det kräver Svenskt Näringsliv att regeringen säger nej till en förändring för barnfamiljer.

Kräver att regeringen säger nej

Regeringen bör inte höja barnbidraget i höstbudgeten som läggs fram om en månad. Det anser Svenskt Näringsliv, rapporterar DN.

Trots att många barnfamiljer kämpar med ekonomin, kräver Svenskt Näringsliv att regeringen avstår ifrån att höja barnbidragen och andra bidrag som skulle kunna hjälpa hushållen i tuffa tider.

– Att vi får ökade barnbidrag, ökade bostadsbidrag och sådant. Problemet med den politiken är att då får vi en bidragslinje snarare än en arbetslinje, och då minskar man ju drivkrafterna till arbete, säger Svenskt Näringslivs chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt till tidningen.

Istället vill Svenskt Näringsliv bland annat se ett jobbskattavdrag och en kraftigt sänkt bolagsskatt.

Kan bli viktig valfråga

Det tuffa ekonomiska läget innebär att hushållens ekonomi kan bli en het valfråga nästa år, och höstbudgeten kommer därför att bli viktig för regeringens chanser att bli återvald.

Just barnbidraget tros kunna bli en viktig valfråga, har SVT tidigare rapporterat.

I Agendas partiledardebatt i maj öppnade både L och KD för höjda barnbidrag, och även M gläntade på dörren för det, enligt kanalen.

SD sade då nej, men det är oklart hur skarpt deras nej egentligen är.

Bland oppositionspartierna har S, MP och V föreslagit höjda barnbidrag, medan C har sagt nej.

”Alla har fått det tuffare”

Men från Svenskt Näringslivs sida vill man alltså inte se några höjda barnbidrag.

Detta alltså trots att många hushåll har drabbats hårt av bland annat inflationen de senaste åren.

– Många av bidragen har också indexerats upp med inflationen under den här perioden. Här är det ju så att alla har fått det tuffare under de här kriserna, säger Sven-Olov Daunfeldt till tidningen.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen