27okt2025

Kalldusch för Putin – inte hänt på över 2 år

2024 11 27

Rysslands valuta faller i rasande takt.

Ryssland fortsätter att bedriva sitt omfattande och brutala krig mot Ukraina.

Även om ingenting pekar på att Ryssland kommer att sluta kriga i närtid så får det stora konsekvenser - bland annat ekonomiska sådana.

Den ryska valutan, rubeln, faller kraftigt.

Det rapporterar Politico.

Två år sedan sist

Så svag som rubeln är nu mot dollarn har den inte varit på över två år.

Det bedöms finnas flera olika faktorer som bidrar till det kraftiga fallet.

Rubeln föll på onsdagen till den lägsta nivån på över två år och det är en blandning av låga oljepriser, nya sanktioner mot ryska företag och växande statliga utgifter för krigsansträngningarna som är anledningar till fallet.

Sanktionerna påverkar

I skrivande stund är en dollar värd hela 113,16 rubel efter att rubeln under dagen har fallit till 114,75.

Det är det sämsta läget för rubeln sedan direkt efter att den fullskaliga invasionen påbörjades.

Marknadsanalytikern Grzegorz Drozdz framhåller att sanktionerna påverkar Ryssland.

– De införda sanktionspaketen har sina negativa effekter, som ryssarna främst känner av i form av hög inflation, säger han till Politico.

Men trupperna avancerar

Bättre går det för Ryssland på slagfältet.

Den ryska militärens framryckningstakt sedan hösten 2024 har ökat markant den senaste tiden jämfört med framryckningstakten under 2023 och resten av 2024.

Det fastslår tankesmedjan Institute for the Study of War.

22 kvadratkilometer om dagen

ISW bedömer att de ryska styrkorna har tagit över 574 kvadratkilometer sedan den 1 november 2024 - en genomsnittlig takt på 22 kvadratkilometer per dag.

– ISW bedömer att medan ryska styrkor ockuperar cirka 99 procent av Luhansk Oblast, ockuperar ryska styrkor endast cirka 66 procent av Donetsk Oblast, uppger tankesmedjan.

– Ryska styrkor har ockuperat nästan hela Luhansk oblast sedan hösten 2022 men har ockuperat betydligt mindre territorium i Donetsk oblast.

Under dagen har flera nordiska länder tillsammans med Polen aviserat att de tänker öka stödet till Ukraina.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


27 okt 26

Två skatter höjs i Sverige

2026 10 28

Regeringsförhandlingarna drar ut på tiden.

Det innebär att Sveriges nästa regering, oavsett vilka partier som ingår, ser ut att få inleda sitt arbete med en övergångsbudget.

Under tisdagen meddelade finansminister Elisabeth Svantesson (M) att hon kommer att överlämna en sådan budget till riksdagen.

En övergångsbudget innebär bland annat att tillfälliga satsningar från tidigare budgetår inte kommer att förlängas.

Därmed väntar två skattehöjningar i Sverige.

För det första kommer regeringens tillfälliga sänkning av bränsleskatten inte att förlängas. Från och med den 1 december höjs skatten på bensin och diesel. Höjningen motsvarar ungefär tre kronor per liter. 

”Grundprincipen”

Den andra skattehöjningen handlar om arbetsgivaravgifter för unga.

Regeringen har tillfälligt sänkt arbetsgivaravgifterna för personer födda 2003–2007 från 31,42 procent till 20,81 procent.

I september kommer avgiften återigen att höjas om inget annat budgetalternativ får majoritet.

–  Det är grundprincipen. Det ger också möjligheten till den regering som ska tillträda någon gång att göra sitt avtryck när man ska förhandla en budget, har Elisabeth Svantesson sagt till TV4.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

FAKTA: Så fungerar övergångsbudgeten  

- En övergångsregering hanterar främst brådskande och löpande regeringsärenden och ska säkerställa att staten fungerar.

- Sverige ska ha en statsbudget, oavsett politisk situation. I regeringsformen, riksdagsordningen och budgetlagen finns bestämmelser om budgetpropositionen och dess innehåll. Bestämmelserna gäller även när en övergångsregering överlämnar en budgetproposition.

- När en övergångsregering ska lämna en budgetproposition bör den utformas med utgångspunkt i den senaste beslutade budgetpropositionen. Huvudprincipen för arbetet med en övergångsbudget är därför att anslagsnivå i budgeten för 2026 ska gälla också för budgeten för 2027.

Källa: Regeringskansliet

Andra läser: Ryska flottan fast – Ukraina slår till

Foto: Olle Friman Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


27 okt 26

Jättelyft i ny mätning – högsta på åtta år

2026 10 27

En kraftig förändring i opinionen har inträffat. 

Det visar en ny mätning från DN/Ipsos.

Den stora förändringen handlar om stödet för Moderaterna som stiger kraftigt.

M ökar med över fyra procentenheter jämfört med valresultatet och landar på 24 procent. Det är partiets högsta notering på över åtta år i Ipsos mätserie.

Fördel Kristersson

Moderaterna kan även glädjas åt att Tidöpartierna är större än de rödgröna i mätningen.

M, KD, L och SD samlar 52 procent jämfört med 47 procent för S, V, MP och C.

– Processen kring regeringsbildningen har så här långt gynnat Tidöpartierna. Det är en varningssignal till de rödgröna om vad som kan hända om de inte lyckas lösa regeringsfrågan, säger Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring till DN.

Moderaterna tar främst väljare från den egna sidan.

– Moderaterna tar framför allt väljare från övriga Tidöpartier, i första hand från Liberalerna. Sedan valdagen har Liberalerna tappat var fjärde väljare till Moderaterna, säger Källebring.

Rusar i förtroendet

Samtidigt ökar väljarnas förtroende för statsminister Ulf Kristersson (M).

I Verians senaste förtroendemätning ökar Kristersson från 38 till 45 procent. Sådana siffror har Kristersson aldrig varit uppe på tidigare, uppger SVT.

– Det är hans bästa notering någonsin, sade kanalens inrikespolitiska kommentator Elisabeth Marmorstein i Morgonstudion när mätningen presenterades.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

Hela mätningen

Här är Ipsos nya mätning uppdaterad 27 oktober. Siffrorna är avrundade. Valresultatet i parentes. 

🔴Vänsterpartiet                    8    (8,4)
🔴Socialdemokraterna        27 (28,0)          
🟢Miljöpartiet                          6     (6,1) 
🟢Centerpartiet                      6     (7,0)         
🔵Liberalerna                           4     (5,3)         
🔵Moderaterna                       24  (19,9)       
🔵Kristdemokraterna           5    (6,2)   
🔵Sverigedemokraterna    19   (17,5)    
 
🔴🟢 S+V+MP+C                 47.0 (49,6)
🔵🔵 M+KD+SD+L              52,0 (48,8)
 

Foto: Socialdemokraterna resp Kristian Pohl Regeringskansliet

Text: Redaktionen